Krav på vägföreningar för enskilda vägar från 2025

Om tre år ska de enskilda vägarna i Leksand skötas av vägföreningar. Det är den kortfattade innebörden av kommunfullmäktiges beslut på måndagskvällen. För de vägar som saknar vägförening 1 juni 2025 blir det ingen plogning eller annan kostnadsfri skötsel från kommunen.

Bakom beslutet står Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna som alla röstade för den nya modellen på fullmäktigemötet under måndagskvällen.

Bygdepartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och när rösterna räknades hade 37 ledamöter röstat Ja och 10 Nej.

Därmed har kommunfullmäktige valt att ändra det beslut som togs av fullmäktige 1972 och som innebar att kommunen då tog över driften och investeringar för många av de enskilda vägarna i kommunen. Från och med 2025 gäller att det ska finnas godkända vägföreningar som är ansvariga för vägarna. Dessa ska i de flesta fall bildas genom att Lantmäteriet gör en förrättning där varje fastighet längs med vägen får ett så kallat andelstal och en gemensamhetsanläggning bildas.

Finns sedan en vägförening kan den sluta avtal med kommunen om att få den plogad på vintern och hyvlad på våren utan kostnad. I praktiken är det vad kommunen bidragit med sedan 70-talet, men nu vill alltså den politiska majoriteten att detta ska formaliseras genom avtal och därmed bli juridiskt hållbart.

Ett annat skäl majoriteten för fram är att det finns stora förväntningar på kommunen om att investera i och förbättra de enskilda vägarna. Ett åtagande som skulle innebära betydligt högre kostnader för kommunen. Och då kommunen inte äger vägarna anser de att detta inte är något som kommunen ska göra. I stället ska skatteintäkterna från kommuninvånarna användas till vård, skola och omsorg i huvudsak, menar Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

För att underlätta övergången till det nya systemet med aktiva vägföreningar som tar ansvar för investeringarna vill kommunen bidra med startbidrag. 40 000 kronor till varje vägförening och lika mycket till varje gemensamhetsanläggning. Sammanlagt räknar kommunen med att det bildas omkring 40 vägföreningar och lika många gemensamhetsanläggningar vilket innebär en totalkostnad på cirka 3,2 miljoner kronor för kommunen.

Utöver startbidraget beslutades även att kommunen ska ge bidrag till väginvesteringar i byarna. Det kan handla om vägförstärkningar, trumbyten, beläggningsarbeten, ombyggnation, brounderhåll m.m. Inledningsvis anslås 1 miljon kronor/år till dess att ett eventuellt annat beslut om nivån tas i samband med budget kommande år.

— Vi har idag 33 mil enskilda vägar i kommunen. De är med andra ord inte statliga eller kommunala och många av dem skulle behöva rustas upp då det bara skett begränsade investeringar under många år. Vi tycker inte att det är orimligt att skattebetalarna ensamt ska stå för hela kostnaden för både skötsel och investeringar av de enskilda vägarna – vi vill att även de som har fritidshus eller företag längs med vägarna ska vara med och betala, inledde Ulrika Liljeberg (C), kommunstyrelsens ordförande debatten.

Sebastian Larsson, Moderaterna fyllde i med att det behövs en motpart för kommunen som kan sluta avtal för skötsel. Att som idag beträda andras vägar är juridiskt svajigt.

— Vi har en vägmodell i Sverige med statliga vägar, kommunala vägar och enskilda vägar där fastighetsägarna har ansvaret. Att som idag sköta vägarna så som kommunen gör sker inte på rättssäkra grunder.

Både Ulrika Liljeberg och Sebastian Larsson lyfte även fram att den modell som beslutades om 1972 inte har fungerat och att alla utredningar som gjorts i frågan visat just det. Vägunderhållet har eftersatts.

— Blir det här helt rättvist? Nej, men det här är det bästa alternativet, sade Ulrika Liljeberg som också efterlyste ett förslag på lösning från de partierna som var emot.

— Vill ni att alla enskilda vägar ska detaljplaneläggas och finansieras via skatten? Hur vill ni lösa den här frågan?

Vänsterpartiet företräddes av Markus Kummu som från talarstolen uttryckte sin besvikelse över den styrande majoritetens framtidssyn.

— Nu vill de att vi ska röra oss tillbaka 50 år i tiden och återinföra den modell som gällde då. Jag anser att de som tog beslutet då såg framåt. Att det inte fungerat så väl som man skulle önska beror på en ovilja hos majoriteten att ta ut en högre kommunalskatt så att investeringar kunnat ske.

— Idag är det godtycke och orättvisor som får utrymme för när ett nytt bostadsområde ska byggas så finns krav på att det ska finnas kommunala vägar. Att vara politiker handlar också om att lyssna och från många byar får vi hör att det här är en komplicerad process och att ett stort antal är emot den här förändringen.

— Det här är i grunden en rättvisefråga och om vi alla betalar via skattsedeln får vi något vi alla kan nyttja.

Socialdemokraternas Viktor Zakrisson följde efter Kummu i talarstolen och berättade att han skulle rösta för förslaget i första hand för att det ska bli ett rättssäkert system framöver.

— Den här modellen för enskilda vägar finns i hela landet och vi gör på samma sätt med många andra frågor som vatten, avlopp, el och bredband, som alla är fastighetsägarens ansvar. Och även efter den här förändringen är Leksands kommun en av de mest givmilda kommunerna i landet med att stötta enskilda vägar ekonomiskt.

Jimmy Karlsson som företräder Bygdepartiet yrkade likt Vänsterpartiet på avslag. Han berättade att Bygdepartiet velat se en paus för att se till att frågan fick en bättre genomlysning och att bybor ska få svara på sina frågor innan beslut ska fattas. Något som partiet inte fått gehör för.

— Den politiska ledningen har ett mantra. Centralisering och samsyn. Vi står för decentralisering och tycker inte som dem och har därför inte någon samsyn. Vi yrkar därför på avslag.

Kristdemokraternas Mikael Kyller tyckte tvärtom att förslaget om att skapa vägföreningar handlar om just decentralisering. Att besluten om vägarna flyttar närmare de som berörs.

— Det här är decentralisering på riktigt och något helt annat än centralisering. Jag tror att det här blir bra och dessutom innebär det här att vi genom fritidshusägarna blir fler som får vara med och betala.

Men han fick snabbt mothugg av Jimmy Karlsson (Bygdepartiet).

— Det blir ingen överflyttning av makt utan det enda man flyttar över är en stor underhållsskuld. Enligt de undersökningar som gjorts är många av vägarna i dåligt skick, så vi tycker inte att det är okej att flytta över den till fastighetsägarna för att kommunen inte skött uppdraget under de här åren.

Flera ledamöter för Centerpartiet efterlyste oppositionens lösningar. Hur vill de att man juridiskt ska lösa frågan? Varifrån ska pengarna komma?

— Vi vet att vi står inför gigantiska utmaningar för vård, skola och omsorg. Vi har en äldre befolkning och ser redan nu att vi snart måste bygga ytterligare ett nytt äldreboende, att hemtjänsttimmarna måste ökas rejält. Det räcker inte med att höja skatten med 1,50 kr för att lösa detta samtidigt som vi ska rusta vägarna. Kan ni vara ärliga och berätta hur ni tänkt att det här ska finansieras?, frågad Kenneth Dahlström.

Jimmy Karlsson svarade att hans parti inte förslagit någon skattehöjning och att en modell skulle kunna vara att skapa ett kommunalt bolag som får ta ut en taxa för skötsel och investeringar. Ett förslag som snabbt fick mothugg av Moderaternas Sebastian Larsson.

— Men hur ska vi kunna ta ut en taxa utan att han en motpart som har rätt att avtala med kommunen om att beträda deras väg, såga ned grenar som hänger över vägen? Vi är här idag då vi inte har något juridisk motpart att sluta avtal med. Skötseln har vi redan ett kommunalt bolag som ansvarar för (Leksands bostäder).

Även Sverigedemokraterna röstade emot förslaget. Anna-Lena Blomkvist tyckte att det blivit tydligt under processens gång att många kommuninvånare inte tycker om förslaget och att partiet redan från början ansett att det är ett dåligt förslag.

— Våra bybor som är här idag och lyssnar på fullmäktige hade en intressant lapp där det står; ”Bra politiker lyssnar”. Det är vad jag har gjort och det är det vi som folkvalda är satta att göra. Att få människor att engagera sig i föreningslivet har blivit allt tuffare. Det finns inte tid. Hur ska då bybor hitta tid till att engagera sig i en vägförening. Vi yrkar på avslag.

Flera ledamöter lyfte sedan fram grannkommuner där vägföreningar finns och ofta inte bara ansvarar för investeringar i de enskilda vägarna utan också betalar för driften. Vägföreningsmodellen finns och fungerar i Rättvik, Gagnef, Falun, Malung-Sälen, Säter, Orsa och många fler kommuner menade de.

En av de sista att kliva upp i talarstolen var tidigare lokalredaktören och reportern Mats Rönnblad som skrivit för både Siljan News och Dalademokraten, men som idag var på plats i egenskap av ersättare för Socialdemokraterna. Han berättade om hur han vacklat fram och tillbaka och till slut landat i att han tycker att modellen med vägföreningar blir bäst.

— Jag har haft otroligt svår att ta ställning i den här frågan. Jag har lyssnat på bybor och partikamrater och från början var jag emot den här idén. Men jag har ändrat mig och kommit fram till att det här nog är en mer effektiv lösning. Ni kanske inte känner till Bösgattu i Hjortnäs, men där finns tre fastboende och fyra fritidshus. Är det de tre fastboende eller alla sju som ska vara med och betala för upprustningen? Det behövs en ny vägtrumma. Ska de vänta på kommun? Nej vi gör det själva så blir det gjort.