Gymnasiets vädjan till företagarna: ”Ta emot fler APL-elever”

Leksands Gymnasium undersöker om det går att bygga en nischad ”yrkesutgång” som styr elever på försäljnings- och serviceprogrammet mot arbetsplatser inom lager och logistik. Men då krävs det att näringslivet är med på tåget, så att det finns APL-platser åt eleverna.

APL står för arbetsplatsförlagt lärande, och det momentet är ett krav i minst 15 veckor på alla yrkesprogram i gymnasieskolan. Där får eleverna praktisera sina kunskaper, känna på yrket och skapa en förankring i branschen på riktiga arbetsplatser.

— Vi vet att många får jobb med kontakterna de skapar under sina praktikperioder, säger Marko Sandelin som är biträdande rektor på Leksands Gymnasium.

Vid den senaste företagarfrukosten höll Leksands Gymnasium med personal och elever i en programpunkt där de vädjade till kommunens företagare om att se potentialen i APL.

Skolan får signaler från ungdomar som säger att ”Vi vill stanna här i Leksand, om vi kan”. Då ska vi vara väldigt rädda om de som VILL stanna här, löd kommunens budskap till företagarna.

— Jag har haft APL på Lantliv och Clas Ohlson. Det gav jättebra erfarenhet, man känner att man är mer förberedd för vad som kommer bli sen i framtiden, berättade Filippa Wickerfält, en av eleverna på Leksands Gymnasium som har fått sommarjobb genom sin APL-plats.

Det är skolans ansvar att se till att det finns arbetsplatser åt alla elever, och det har blivit en flaskhals på flera program, exempelvis inom fritid och hälsa på barn och fritids-programmet.

— Det är ibland praktiken som sätter taket för våra utbildningar och som gör att vi inte kan ta in de volymerna vi önskar. Vi har program där vi skulle kunna fylla 32 platser, men har sedan några år 24 platser för att vi inte kan säkerställa en tillräcklig nivå på praktikplatserna, berättar Sandelin.

Elever behöver resa iväg för sin praktiktid

Redan nu är det så att skolan behöver sträcka ut kontaktnätet till arbetsplatser i grannkommuner, samtidigt som det finns motsvarande företag inom kommunen som inte vill eller vet att de kan ta emot praktiserande elever.

Sandelin tipsade företagarna om att det finns digitala handledarutbildningar från Skolverket som ger nödvändig kunskap kring vad man som arbetsgivare behöver göra för att ta emot APL-eleverna. Där bistår gymnasiet och kommunens näringslivskontor gärna med att göra de lokala matchningarna och anpassningarna.

På ett snickeriföretag är det exempelvis inte bara snickerielever som kan tas emot, även marknadsavdelningen skulle kunna bereda plats åt en elev från försäljning- och serviceprogrammet.

Försöker matcha vad företagen behöver

Vad gäller utbildningen mot lager och logistik är den än så länge bara på idéstadiet, men att sätta upp en ny yrkesutgång innebär att skolan tar ansvar för att bygga in kurser som riktar sig mot en specifik bransch.

Det är ingen lång startsträcka för att starta en sådan utgång, det skulle kunna ske redan inför fördelningen av nästa läsårs praktikplatser om det bedöms som genomförbart.

— Vi har flera stora drakar som Clas Ohlson, Leksandsbröd och Ejendals, men även de mindre arbetsplatserna är nog så intressanta, säger biträdande rektorn Marko Sandelin och fortsätter:

— Vi har många etablerade superbra samarbeten, men jag anar att inom försäljning och service finns det en dold resurs där vi är nyfikna på om vi kan bredda oss. Vi vill föra en dialog med näringslivet; ”Vad vill ni ha”?

Men tror ni att eleverna är sugna på att utbilda sig mot lager och logistik?

Svaret från Marko Sandelin blir lite av en omväg, med andemeningen att intresset ibland visar sig när möjligheten finns. Eleverna får förstås gärna stanna i kommunen efter utbildningen, men det finns också arbetsplatser i andra delar av länet med samma behov (t.ex. Lyko i Vansbro och flera stora aktörer i Borlänge).

— Jag såg en kartläggning nyligen om var jobben finns, och budskapet från staten och Skolverket är att vi ska dimensionera oss mer mot var det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden, säger Sandelin.

Även om många jobbannonser i lager- och logistiksektorn saknar krav på tidigare utbildning och erfarenhet hoppas Sandelin att förkunskaperna som eleverna får med sig gör dem ännu attraktivare och skickligare på sina jobb.

Kommunens näringslivschef Tobias Mårtensson är också inkopplad i processen för att para ihop företagens behov med skolo.

— Det är jättepositivt, nu har en dialog inletts mellan skolan och flera företag för att titta på hur en sådan utgång på utbildningen kan vara utformad. Jag tror väldigt mycket på att göra den här matchningen mot lokala näringslivets behov, säger Mårtensson och avslutar:

— Jag tror att det är helt rätt att kunna behålla kompetens här på orten. Vi har en utmaning med en åldrande befolkning och folk som flyttar iväg, så då är det bra om vi kan matcha mot det näringsliv vi har på ett ännu bättre sätt.