Siljan News logo
Annons
Två personer står vid en öppen dörr med texten "Bubblotek". I förgrunden syns en Pettson och Findus-bok. Foto: Alfred Olhans.
I artikeln berättar rektorn Elin Esters och förskolläraren Emma Stenback varför Myrans läsrum kallas ”bubbloteket”.

Efter flyttkarusellen – nu stortrivs de på förskolan Myran

Torkrum, duschbås för ytterkläder och ett “bubblotek”. Det är modernt och rymligt i Leksands nya förskola på Käringberget, och den snåriga rättstvisten kring bygget är ett stängt kapitel för rektorn Elin Esters som visar runt i de nya lokalerna.

— Det märks att det är byggt för att vara just en förskola, allt är väldigt ändamålsenligt!

Förskolan Myran ligger just nu lite isolerad på Käringberget mellan industriområdet Limhagen och campingen vid Siljan. Men det ska det bli ändring på när tomtförsäljningen på Lummerhöjden kommer igång – kommunens stora bostadsexpansion.

— Just nu har vi inget egentligt upptagningsområde. Det är flera familjer som har kommit till förskolan Myran trots att det inte har varit förstahandsvalet, men de har stannat för att de trivs, upplever rektorn.

Markarbetet på andra sidan vägen stör inte heller förskolans verksamhet i någon större utsträckning och det finns en skyddad parkering så att föräldrarna slipper trängas med den tunga trafiken.

— Det är lite kul för barnen att se skogsmaskinerna och hjullastarna som åker förbi skolan, berättar Elin Esters.

Kommunen får tillbaka nästan fyra miljoner

Myran blev snarare ett elefantprojekt för kommunen. 2019 stoppades bygget tillfälligt när mögelsporer upptäcktes i stommen och 2021, året efter inflyttningen, uppdagades nya problem i lokalerna. Sommaren 2022 flyttade därför alla avdelningar till en annan förskola i ett halvår medan radon och fukt i betongplattan åtgärdades.

— Vi hade fantastiska pedagoger och förstående vårdnadshavare under flytten. Det fanns ett lugn i pedagoggruppen och ett positivt klimat som jag tror smittade av sig på föräldrarna, säger rektorn.

Som Falu-Kuriren rapporterade tidigare i december har det rättsliga efterspelet med entreprenören Byggprojekt nu avslutats genom en förlikning.

— Vi landade i att byggfirman betalar oss 3,7 miljoner fördelat på ett antal år. Vi gjorde en rättelse på fukt i bottenplattan och anlitade en annan entreprenör för att göra klart jobbet. Det är den kostnaden som vi har haft rättsprocessen om, berättar kommunens samhällsutvecklingschef Åke Sjöberg.

Kommunen fick därmed nästan hela den summa på 3,9 miljoner kronor som Siljan News tidigare har berättat att kommunen krävde.

Entreprenörens advokat Lars Hag vill däremot understryka att förlikningen inte innebär att företaget accepterar ansvar för det som har inträffat, utan att förlikningen är en riskminimering så att det inte ska kunna bli ett ännu dyrare utfall eller en totalförlust i målet. De tolkar inte slutsatserna av mätningarna och orsakerna till eventuellt förhöjda fukthalter på samma sätt som kommunen.

Båda parterna ska stå för sina egna rättegångskostnader och nu ska problemen i alla fall vara helt åtgärdade.

— Det här är ju ett väldigt välkontrollerat hus nu, vi har inte märkt av någonting i byggnaden, bekräftar rektorn Elin Esters.

Annons
Vidvinkelbild över det stora torget med matplatser och hörnor för olika aktiviteter.
Det stora samlingsrummet med matsal och ateljé binder ihop de olika avdelningarna.

Förskolan är byggd för ungefär 60 barn fördelade på fyra avdelningar och just nu är det 51 barn inskrivna. Huskroppen är tredelad så att äldre och yngre barn får varsitt ben, och så har personalen fått ett eget ben med generösa personalutrymmen.

Alla möts i mitten vid det så kallade torget där även maten serveras. På andra sidan av en glasruta går det att spana in och se hur kocken Karin Anngård lagar all mat från grunden.

— Utrymmesmässigt har jag ett riktigt lyxkök, säger hon med ett stort leende.

Det är bara på två förskolor i kommunen som hela tillagningsprocessen sker på plats. Därmed har Karin ynnesten att direkt få feedback på vad barnen gillar och dissar.

— Jag får lov att säga att de här barnen är duktiga på att äta det mesta. Idag var det vegetarisk bolognese och förra veckans tomatsoppa med pasta var så populär, den fick jag springa och fylla på hela tiden.

Kocken i köket bredvid en stor gryta i midjehöjd
Köket beskrivs vara dimensionerat för 300 personer, här visar Karin Anngård grytan som kan rymma 100 liter tomatsoppa.

Barnen får tidigt öva på att ta för sig proportionerligt från en buffé. Fler och fler vågar även testa bönorna och linserna från salladsbordet och det är ett imponerande lågt matsvinn.

Det har varit tal om att ta efter andra förskolor som har infört klimatlådor, alltså att personalen får köpa med sig lådor med överbliven mat hem.

— Men ofta är det inte så mycket mat kvar, och mat som inte har varit framme går att frysa in och använda till annat, säger Karin Anngård nöjt.

Köket är allt annat än trångt och detsamma gäller de utrymmen där barnen kan byta om till och från ytterkläder.

— Det är gott om kvadratmeter, det brukar annars vara ett bristutrymme. Snåla inte med ytan för inre och yttre hallar, lyder rektorn Elin Esters tips till andra som vill bygga förskolor framöver.

I det ena hörnet av de yttre hallarna finns ett handhållet duschmunstycke där barnens ytterkläder och stövlar kan spolas rena från slask och lera. I det andra hörnet öppnas dörren till ett torkrum med låga vagnar som rullas ut så att barnen själva kan vara delaktiga genom att hänga upp overaller och jackor.

— Jag tror att vi är ensamma i Leksand om att ha ett sådant torkrum.

Annons
Rektorn visar hur stor hallen är.
Innanför dörren bakom tvättmaskinen hänger galonbyxor och handskar på tork efter lunchrasten.

Men även solen har sina fläckar, och den rikliga solinstrålningen är en faktor som förskolan har behövt parera. Tack vare att huset har så långa ytterväggar kan många rum kan ha stora panoramafönster.

Därför riskerar det också att bli varmt på sommaren, men pedagogerna visar att det har hanterats genom persienner och markiser som kan fällas ned.

När lokalerna fungerar smidigt ger det förskolledningen och de elva pedagogerna mer kraft att satsa på omsorgen och undervisningen.

— Vi har fått statsbidrag för skönlitteraturinköp och vi har utökat grundbeståndet rejält, säger rektorn Elin Esters som märker att det gör skillnad.

— Det ger mycket att ha fysiska böcker i alla miljöer där barnen vistas.

Rundturen avslutas i de äldre barnens ”bubblotek”, som förskolebarnen själva har fått döpa.

— Vi frågade barnen vart vi går för att läsa böcker, och då hörde vi “bubbloteket”. Det passar bra eftersom det inte är som ett klassiskt bibliotek där det ska vara helt tyst, utvecklar förskolläraren Emma Stenback.

— Här inne “bubblar” det när vi pratar om vad vi läser!