Därför vill väggruppen folkomrösta om Leksands enskilda vägar

I Leksand siktar den så kallade väggruppen på att få till en folkomröstning om den vägfråga som har splittrat olika partier och kommuninvånare under många år. De samlar nu in namnunderskrifter för att kommunen ska ta på sig väghållningsuppgiften för de enskilda vägarna, det som nu håller på att läggas på lokala vägföreningar.

— Vi har jobbat med den här idén i ett år nu. Dels är det nyttigt att man får ut mycket information, det är många i byarna som inte förstår innehållet i det här regelverket. Och så passar det utmärkt att invånarna får möjligheten att säga sin åsikt, det vore en bra gallup, säger Krister Ejeros som är en av initiativtagarna till namninsamlingen.

Målet är att samla in de 1306 namnunderskrifter som krävs för en rådgivande kommunal folkomröstning. Det motsvarar 10 procent av de som är röstberättigade och folkbokförda i kommunen, och i nästa steg behöver minst en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter rösta ja till initiativet för att folkomröstningen ska bli av.

Väggruppens tanke är att folkomröstningen ska hållas samtidigt som valet nästa höst, därför är sista inlämningsdatum för namnunderskrifterna den 25 mars.

— Sedan i juni har kommunen dragit sig ur vägunderhållet och sköter nu enbart snöröjning och sandning. Samtidigt har inte alla bysamfälligheter bildats, så man kan inte söka medel från kommunen för att ta hand om underhållet. Nu har jag sett att privatbilister varit ute och lappat ihop vägar, säger Krister Ejeros och fortsätter:

— Fullmäktiges beslut har överklagats till Förvaltningsrätten i Falun och där har ärendet ännu inte avgjorts. Så jag tycker att kommunen åtminstone kunde ha flyttat fram datumet för underhåll och fortsatt med väghållningen tills man fått ett beslut därifrån.

Kommunalrådet Sebastian Larsson (M) tycker att grundpremissen är felaktig.

— Det stämmer inte att ”kommunen dragit sig ur”. Kommunen gör exakt samma saker som tidigare – vi har till och med gjort mer åtgärder än vanligt. Sen är det väldigt viktigt att komma ihåg att det är inte möjligt för en kommun att göra investeringar i någonting som inte är en kommunal egendom. Då är det istället en driftskostnad som direkt belastar kommunens driftsbudget i väldigt hård konkurrens med vårt kärnuppdrag, det vill säga vård, skola och omsorg, anser Larsson (M) och resonerar vidare:

— Kommunen kan inte utföra åtgärder som inte uppfyller kommunallagens krav. Därför måste vi ha ett regelverk som gör det tydligt vad kommunen kan förväntas göra och vad vägarnas ägare själva behöver göra. Vi har sagt att vi tillämpar regelverket kommunfullmäktige har beslutat om i väntan på förvaltningsrättens dom, sen får vi ta ställning då till hur vi går vidare.

Sebastian Larssons menar också att det nya regelverket inte är en besparing, eftersom det både innefattar mer mil väg och innebär större kostnader än tidigare. Däremot är det en formalisering som tydligt avgränsar vad kommunen kan och får göra.

— De sätter lite fingret på problemet, det här är egentligen ett för stort åtagande för kommunen att hantera. Vägarna behöver mer pengar än vad kommunen enskilt kan vara med och finansiera, därför behöver fler vara med och ta ansvar. Om gruppens förslag är att kommunen ska fortsätta ”så som det alltid har varit” så blir det ju mer av samma sak i tron om att man ska få ett annat utfall. Jag tror inte att det är lösningen, säger Larsson (M) och fortsätter:

— Jag som kommunstyrelsens ordförande behöver ta ansvar för den ekonomiska helheten, och då är frågan vad vi ska lägga mindre pengar på i så fall? Alla Sveriges kommuner står inför väldigt stora utmaningar, inte minst när det gäller finansieringen av välfärden. Leksand står inför kommunens största investeringar någonsin i såväl äldreomsorgen som skolan, i det läget är det oansvarigt att ställa ut en blank check när vi inte ens med säkerhet vet om vi i framtiden har finansiering för det som är kommunens kärnuppdrag.

Drivs av privatpersoner

Utskicket är underskrivet av Krister Ejeros, Peo Nordlöf och Björn Forsberg. De beskriver väggruppen som partipolitiskt obunden men har samtidigt fått två bidrag på 5000 kronor vardera från Bygdepartiet och Vänsterpartiet, för att kunna skicka ut namninsamlingsblanketten till kommunens hushåll med Leksandsbladet i början av januari.

Hur partipolitiskt obundna känner ni er i väggruppen då?

— Vi står inte på någon partipolitisk linje, vägen som vi åker på är inte politisk utan en ren sakfråga. Resten av pengarna skjuter vi till med privata medel, förklarar Ejeros.

Bygdepartiets Johan Fändriks bekräftar att de avböjde att driva namninsamlingen genom partiets egen hemsida och andra kanaler. Istället har de gett en symbolisk summa till marknadsföringen.

— Vi vill kunna driva vägfrågan i vår egen valrörelse istället. Andemeningen är god, svårigheten blir sen att hitta rätt formulering. Det går till exempel inte att säga att kommunen ska underhålla alla vägar, då blir det 187 mil med skogsvägar och det säger vi blankt nej till, utvecklar Fändriks (ByP).

— Vi tycker generellt att alla demokratiska initiativ som byggs underifrån gärna ska stödjas. Särskilt i den här frågan, där vi tycker att den demokratiska processen är lite åsidosatt, säger Markus Kummu från Vänsterpartiet.

Låsta insamlingslådor placeras ut vid Tempo i Siljansnäs och Tällberg, och vid Einars Skor intill kommunhuset på Noret i Leksand. På den blankett som väggruppen redan har publicerat i sociala medier formuleras målet så här:

”Jag stöder initiativet att hos Leksands Kommun begära folkomröstning om:
att de enskilda vägarna inom och mellan byarna erbjuds att omgående intas i kommunal väghållning (drift, underhåll, reparationer och reinvestering) via regelverk och avtal.”

Kommunalrådet Sebastian Larsson (M) tycker att formuleringen blir otydlig att fatta beslut kring.

— Man kan argumentera för att vi redan gör allt det där idag. Alltså att vi erbjuder skötsel, ekonomiskt bidrag och upprustning via regelverk och avtal. Men jag utläser att de vill att det ska innehålla ännu mer än vad som redan görs. Jag är inte emot bättre vägar, jag är emot löften som man ställer ut utan prislapp eller förslag på vad vi ska prioritera bort.

I informationsbladet som sitter ihop med blanketten utvecklar väggruppen att de vill behålla stordriftsfördelarna som kommunen har och att det vore ineffektivt att dela upp skötseln på 40-50 vägföreningar. Där förtydligas det att de menar att kommunen ska ”bestämma vad som behöver göras, sköta upphandling av entreprenader, /…/ sköta underhållet och åtgärda den stora underhållsskulden”.

Detta händer i vägfrågan just nu

Parallellt med namninsamlingen har kommunstyret och oppositionspartiet Bygdepartiet enats om ett förslag att låta bilda en särskild fullmäktigeberedning där alla partier med mandat i kommunen ska sätta sig vid bordet och diskutera frågan tillsammans.

— Vi borde fokusera på andra saker inom politiken, för det här är egentligen ingen stor fråga för oss politiker men samtidigt är det en stor fråga för kommuninvånarna. Det handlar inte om mycket pengar för att kommunen ska fortsätta att ha hand om underhållet och sköta vägarna. Vi har betydligt större investeringsbehov när det till exempelvis gäller den demografiska utvecklingen där de blir färre barn och betydligt fler äldre, säger Johan Fändriks (ByP) och fortsätter.

— Vägfrågan var en stor fråga i förra valet och vi kommer att driva den i kommande val, men jag skulle vilja att vi sätter oss ned, blickar framåt och kommer överens om en långsiktig lösning.

Samtidigt pågår det en process med Lantmäteriet där bybor i Västannor och Hagen i Häradsbygden fick rätt i Mark- och miljödomstolen i Nacka i höstas. Ärendet återförvisades därmed till Lantmäteriet och utformningen av förrättningarna ska ses över.

Nästa hållpunkt är ett informationsmöte som Lantmäteriet håller för de berörda i byarna på Moskogen den 11 februari 2026, vilket kommer att leda till ytterligare handläggningstid och kostnader som tillkommer.

Jan Leek i Västannor är en av de som var med och överklagade Lantmäteriets beslut.

— Hela frågan är absurd, kommunen beställer en tjänst av Lantmäteriet och sen ska kostnaden läggas på oss. Något som vi kommer bestrida. Samtidigt har vägarna inte fått underhåll. Jag har fått gå ut på vägen utanför mig och fylla igen potthål på egen hand, säger Leek.

Kommunalrådet får avslutningsvis frågan om han håller med om väggruppens bild av att kommunen har ”tagit handen från vägarna” innan det finns en motpart som tar över ansvaret?

— Nej, det stämmer inte. Vi lägger sannolikt mest pengar i hela landet på enskilda vägar och hittills är det ingen skillnad mot tidigare. En tydlig majoritet i kommunfullmäktige har antagit regelverk som reglerar kommunens åtagande. Utifrån det arbetar förvaltningen just nu med att kategorisera, föra dialog och förbereda inför avtalsskrivande, berättar Sebastian Larsson (M).