Därför behöver kommunen Leksands IF – särskilt arenorna
Hur kommer Leksands IF:s uttåg ur SHL att påverka kommunens ekonomi? Något tydligt svar finns inte dagen efter kvalförlusten, än så länge ligger pucken kvar på hockeyklubbens planhalva. Men eftersom kommunen har verksamhet i Leksands IF:s ishallar behöver frågan bevakas noggrant.
Efter en politisk debatt på försommaren 2025 förlängde Leksands kommun hyresavtalet kring arenorna, och politikerna godkände en delvis utökad borgensram som gav klubben några extra års amorteringsfrihet och möjligheten att ta ytterligare lån med kommunen som säkerhet.
Men ett av villkoren var att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att följa föreningens ekonomi och risker, samt att kommunen skulle ställa krav på styrning, ledning, transparens och insyn.
Hur har det gått med den delen?
— Min uppfattning är att det har gått bra, vi har en löpande dialog med föreningen. Jag personligen har inte varit med på alla möten, det är främst vår ekonomichef och näringslivschef som har varit med där, säger Sebastian Larsson (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Leksand.
Skulle du ge Leksands IF godkänt för den dialog som de har haft med er?
— Den frågan måste ställas till de som är med på mötena. Men jag får ju återrapporter i efterhand om vad som har sagts, och jag tycker att man har tagit den bollen på stort allvar med de här regelbundna mötena. Min uppfattning är att vi har fått ta del av det som har efterfrågats.
Siljan News söker ekonomichefen och näringslivschefen för ytterligare kommentarer.
I sociala medier har det diskuterats om Leksands kommun kan komma att behöva ta över driften av en eller båda arenorna (Tegera Arena där de stora matcherna spelas, samt den intilliggande ”COFA”, Clas Ohlson Foundation Arena). Hur pass nära ytan ligger den tanken?
— Så här, man ska väl aldrig utesluta någonting, men i nuläget är det inte aktuellt. Jag trycker att vi har haft en bra modell historiskt där Leksands IF har ägt anläggningarna och vi har hyrt istider av dem, sen får vi se vad som är rätt framöver. Den diskussionen har vi inte haft, utan den kommer vi att behöva ha. Men jag utesluter ingenting, säger Larsson (M) och fortsätter:
— Vårt främsta intresse med Leksands IF är att säkerställa att vi har goda förutsättningar för barn och unga, tjejer och killar, ska kunna utöva idrott och föreningsliv. Där är ju de här anläggningarna väldigt viktiga för oss.
— Vi har ett gymnasium med över 100 elever som spelar där, och andra föreningar som konståkning och curling som är beroende av anläggningarna och istillverkningen. Vi är beroende av att det här är en fungerande förening och ska givetvis vara en konstruktiv kraft i att hitta en väg framåt. Vi har ju inga egna anläggningar att tala om när det gäller att bedriva verksamhet på is.
Leksands IF:s samhällspåverkan och medföljande intäkter sträcker sig förstås mycket längre än arenafrågan. Mer om hockeyns effekter på näringslivet kommer i en artikel inom kort.
Kan det bli aktuellt med ännu större lån framöver, eller finns det några rågångar som du säger att ”Det här kan Leksands IF inte förvänta sig av kommunen”?
— Det är ju sådana saker som man behöver diskutera framöver. Det är klart att det finns alltid gränser i alla kommunens åtaganden, men det är för tidigt att säga vad som är röda linjer, eftersom förutsättningarna inte har varit klara förrän igår kväll. Vad som är Leksands IF:s behov framöver måste Leksands IF svara på.
Hittills har Leksands IF:s ordförande Anderas Gärdsback sagt i alla intervjuer att klubben ska klara en nedflyttning och kunna formera ett lag till Hockeyallsvenskan utan att gå i konkurs. Men i supportergrupper tycks oron för ett ”worst case scenario” vara svår att dämpa helt.
Hur ser oron ut för att Leksands IF ska behöva gå i konkurs, från din horisont?
— Jag är inte superorolig i nuläget utifrån den information jag har, men det är såklart en jättestor omställning. Så att det är klart att det finns en viss oro kring hur man ska sig an den här utmaningen framöver, avslutar Leksands kommunalråd Sebastian Larsson (M).