”En fyrbåk av trygghet i mörkret”

Plötsligt vet alla vem han är. Inte bara i Sverige, eller i Norden, utan även i stora delar av världen. I mina ögon är han en mycket värdig arvtagare till Hans Rosling i fråga om att vara det där lugnet i stormen, den som står för raka, faktabaserade svar, den som är hysterins raka motsats. Nu vet jag inte om Hans Rosling kunde tillskrivas att ha fullt så stort tålamod som det som Anders Tegnell verkar besitta, men i övrigt jämställer jag dem som precis lika stadigt monterade i sina respektive kunskapsfundament att jag inte kan göra annat än att le och böja mitt huvud i djupaste respekt.

Att dagligen och stundligen medverka i pressträffar och intervjuer, ofta besvara samma frågor vareviga dag, möta en rejäl portion kritik från flera delar av världen och samtidigt försöka göra sitt faktiska jobb som statsepidemiolog är knappast något som någon av oss avundas honom. Och jag gillar att han har ett litet bus i blicken, en lite distanserad humor som glimtar till ibland. Han är gravallvarlig när det gäller och då lyssnar i alla fall jag extra skarpt, men så har han en liten twist i mer för humor passande stunder och för mig visar det på ödmjukhet. Precis som hans ärlighet.

Det här är inte en person som är slipad i medieträning (även om han helt klart kommer att ha stenkoll på den delen innan epidemin är över), utan han besvarar varje enskild fråga med ett svar som baseras på hans kunskap och erfarenhet och hans analytiska förmåga. Rakt upp och ner. Utan krusiduller. Har han inte svaren, ja då medger han det. Har han svar, så försöker han ge dem på ett så sakligt vis som möjligt och står även ödmjuk, men bestämd inför det faktum att siffror och prognoser kan skifta från en dag till en annan, men att då berättar han om det när det händer. Och sannerligen viker han inte en tum ifrån övertygelsen om att den strategi Sverige har är den rätta.

För oss som söker svar är han mer än något annat en förmedlare, en budbärare av det som siffrorna och analyserna och den omgivande smitt- och konsekvenstrenden i dagsläget visar. Om man sedan gillar eller ogillar det han presenterar är någonstans oväsentligt, eftersom den här pandemin mer än något annat visar på vikten av ett kollektivt ansvar. Nog putsas väl åtminstone egoismen ner liiite hoppas jag? Snälla, säg att den gör det.

För dem som känner oro är Anders Tegnell en röst att följa, en fyrbåk av trygghet i mörkret, en fast punkt när allt gungar och svindlar.

För egen del känner jag mig samtidigt stolt över att jag bor i ett land där de styrande folkvalda väljer att lyssna på sina experter, de som åtminstone mer än någon annan, har kunskapen och förmågan att leda oss igenom och ut ur det här.

För egen del känner jag mig privilegierad över att jag har tydliga och tämligen enkla restriktioner att följa och vet solklart vilket ansvar jag själv har och behöver åtminstone inte fundera så mycket över just den saken. Det blir nya chanser att fira högtider ihop, resa, shoppa, fika. Det här är för en begränsad tid och även om det är frustrerande just nu att inte ha den vanliga förnämliga frihet vi är vana vid, så kan vi väl ta det där kollektiva ansvaret för en tid, skydda riskgrupper och underlätta för hjältarna inom hälso- och sjukvården. Då får vi förhoppningsvis tillbaka vårt ”allt är som vanligt-läge” mycket snabbare.

Ta hand om er och varandra!