Ljus och ljud i ny skolmiljö ska lira bra med forskningen

Gagnefs kommun har fattat beslut om att Djuråsskolan, Bäsna skola och Kyrkskolan inte längre är fullt funktionella för verksamheten och ska därför byggas om, byggas ut och/eller att nya skolor ska byggas. Hur omfattande byggnationen kommer blir beror på kommande teknisk bedömning och pedagogisk behovsanalys. Till sin hjälp har man tagit in konsulten Malin Valsö psykolog och skolutvecklare. Konsultuppdraget syftar till att stötta barn- och utbildningsförvaltningen i processerna från uppstart till inflyttning. 

Skolorna har inte varit helt tomma under jullovet. Har ni sett lampor tända så är det nog kommunens nya skolutvecklare Malin Valsö som har smugit runt. Eller smugit och smugit hon har snarare granskat och känt in. Checkat av inomhusmiljöerna och skolgårdarna, tillsammans med pedagoger och elever kommer hon i vår göra en pedagogisk behovsanalys.

— Jag möttes av tre väldigt olika byggnader och skick och förstår varför man har tillsatt en utredning, berättar Malin Valsö och fortsätter berätta om sina intryck vid besöken av de tre platserna. 

— Många av de lokalerna var inte byggda för den typ av krav eller undervisning vi har idag. I Bäsna har man i omgångar byggt in ventilationssystem och på så sätt tullat på inomhusytan, berättar Håkan Elfving Barn- och utbildningschef i Gagnefs kommun.

— Rent skolgårdsmässigt finns det fantastiska förutsättningar, både ytmässigt och tillgången till grönområden. Forskningen säger att vi mår bra av naturen och det är en stor tillgång här i Gagnef. Jag har erfarenhet av andra platser där man har svårt att få ett planerat träd på skolgården att ta sig, säger Malin. 

Malin är vd på företaget Elevhälsokonsulterna och numera projektansvarig för det långsiktiga arbetet med ombyggnationen av de tre skolorna i Gagnef. Tidigare har hon konsultat skolbyggen runt om i landet. Under våren kommer det göras tekniska undersökningen av de tre platserna status på byggnader. 

Vad brukar barnen ha på önskelistan?

— Om man ställer frågan om barnens drömskola helt fritt, så får man givetvis förslag på allt ifrån vattenrutschbanor och hoppborgar. Istället formulerar man frågorna som, när kan du koncentrera dig bra eller vad gör att du kan känna dig trygg i skolmiljön?

Valsö berättar om tidigare erfarenheter av barngrupper vid skolombyggnationer då har eleverna haft konkreta önskemål så som sköna stolar eller att man ska kunna se läraren och tavlan i klassrummet. Barnperspektivet är jätteviktigt. Hur man upplever ett rum eller ljusinsläpp beroende på hur lång man är. Tillsammans ska de nu skapa en miljö som tilltalar så många som möjligt och där lärarna ges bra förutsättningar till undervisning. Historiskt sätt har läraryrket varit ett ensamjobb, medan dagens lärare arbetar i arbetslag och team, därför krävs det lokaler som gör det möjligt.

Konsulten och skolchefen resonerar kring dagens undervisningen och hur man är mer rörlig och flexibel än för 40 år sedan. Under en lektion nyttjar man nu klassrummen på helt andra sätt än förr och det måste man lägga in i ombyggnationerna. Inte bara lärare framme vid tavlan och elever stilla i bänkarna, det var mer av den varan när de tre skolorna byggdes. 

Svåraste med arbetet?

— Att man måste prioritera och alla drömmar och önskemål kommer inte kunna uppfyllas, sånt är alltid knepigt, berättar Malin.

Finns det något du skulle säga är dålig skolmiljö?

— Smala korridorer, lågt i tak eller dåligt ljusinsläpp är jag inte förtjust i.

Håkan Elfving instämmer och ställer sig frågande till trenden när man byggde skolor förr och satte syllar rätt på betongen, det är ju som gjort för att det blir fukt och dålig doft menar han. En situation man idag har på Djuråsskolan. I dagens byggen har man istället stort fokus på hållbarhet och energiprestanda än när man byggde på 70-talet. 

— En av utmaningarna vi har är måltidsmiljöerna, vi vill skapa en lugn och trygg plats så att barnen äter skolmaten, förr var det mer en effektiv bespisning, berättar Håkan och Malin håller med och tillägger

— Vi vill skapa en trivsam lunchrestaurang, inte så mycket slammer och buller. En annan utmaning är också att vi människor gillar hörn, medan många befintliga skolmatsalar idag har mycket mitten.

— Gagnefs är en kommun som ökar långsamt i befolkningsmängd. Vi är en så kallad sköldpaddskommun, det går långsamt och prognosen för de närmaste fem åren ser stabil ut, berättar skolchefen. Han önskar att barnfamiljer ska vilja flytta till Gagnef för att man har bra skolmiljö och att lärare ska vilja arbeta i kommunen för att man har en undervisningsmiljö, han avslutar:

— Nu ska vi bygga en bra pedagogisk inom- och utomhusmiljö där vi har möjlighet att växa.