”I grund och botten handlar det om att våga”

Klass 3A på Kyrkskolan i Gagnef har haft lektion om landet Portugal, på portugisiska av en direktinflugen portugisisk lärare. Tack vare Erasmusprojektet har de nu lärt sig en hel del och fått nya vänner i samma ålder. Videosamtal med klassen i södra Europa har öppnat upp och gett klassen mersmak. Nu ska här sparas pengar i klasskassan för i sexan vill de åka och hälsa på sina nya kompisar och lära sig mer. 

Verksamhetsutvecklare i Gagnefs kommun Göran Anlind är koordinator för Erasmusprojektet. Med tidigare positiva erfarenheter från arbete inom liknande projekt i Falun upptäckte han att Gagnefs kommun var bland de sämsta i hela landet på att ansöka om medel.

Varför tror du att det är så?

— I grund och botten handlar det om att våga och se bortom våra rutiner och mönster, sedan tror jag att själva ansökningsprocessen skrämmer bort folk, berättar Göran Anlind.

Det här ville han ändra på. Han ansökte och fick igenom projektet. Sedan 1,5 år tillbaka har det varit igång och nu när restriktionerna lättade har deltagarna från Rumänien, Portugal och Sverige kunnat besöka varandra. Själv har Anlind stått inför en klass i Portugal och undervisat om vikingatiden på svenska, något han aldrig kommer glömma. Lektionen textades och efter dess slut kom en elev fram och via en översättningsapp på mobiltelefon skrev eleven in och tackade samt berättade att nu skulle han läsa på mer om vikingarna hemma. 

EU:s program för internationellt samarbete och utbyte inom bland annat utbildning. Programmet ger en organisation möjlighet att söka bidrag för att utveckla och stärka kompetens samt verksamhet tillsammans med kollegor i länder som också deltar i Erasmus. Ett av Erasmus+ prioriterade mål är att i högre grad ta vara på de möjligheter som digitaliseringen ger i det internationella samarbetet. Anlinds projketidé är att skolorna ska utbyta idéer och handledning i digital teknik. Inte hur man använder tekniken utan mer vad och hur man kan nyttja den. 

— Vi i Sverige blir ofta lite rädda vad gäller tekniken och vågar inte använda den fullt ut, vi behöver tänka utanför ramarna, konstaterar Göran Anlind och fortsätter 

— På många svenska skolor förbjuder man elever att ha mobiltelefoner under skoltid, medan man i andra länder använder sig av mobilerna istället. Jag vet att jag sticker ut hakan lite nu, men jag tycker vi ska titta på hur vi kan använda oss av tekniken.  

Han berättar vidare att förhoppningen är att elever ska få upp ögonen för övriga Europa, att man ska kunna se skillnader och likheter. Det finns också en förhoppning att över tid ska nya elever som inte behärskar språket ska kunna få hjälp utav tekniken. Under projektet besökte de en skola i Portugal som var väldigt mångkulturell med elever ifrån tjugo olika länder. Där har man haft god hjälp av tekniken och direktöversättning via dator. 

Fyra elever från klass 3A på Kyrkskolan (bästa klassen enligt dem själva) berättar om hur det var att ha en lärare som pratade på ett främmande språk. Om hur de innan lektionen var nyfikna, spända och nervösa. 

— Vi hade lektion med en portugisisk läraren som pratade på portugisiska, så översatte datorn. 

Vad fick ni lära er?

— Om fotbollspelaren Ronaldo och om deras upptäcktsresande som seglade runt jorden, berättar Karl Eklöf. 

— Att stor del av landets yta är under vattnet, berättar Anni Gärds. 

— Och så fick vi lära oss lite portugisiska ord. Som att obrigado betyder tack och sim betyder ja. Jag tycker att det var lite svårt att uttala eftersom man är van vid svenska, upplyser Sofia Smeds.  

Klassresa i sjätte klass. Men om färdsättet från Gagnef till Portugal skiljer sig åsikterna väsentligt.

— Jag vill hellre åka båt än att flyga, jag har aldrig flugit, säger Sofia Smeds.

— Va!? Klart vi flyger till Portugal Sofia! Ropar Teodor Solli Siljebro, men hon kontrar snabbt.

— Nej, det blir båt, klart slut!