Vem försöker Vänsterpartiet lura, sina väljare eller sig själva?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs och inte Siljan News. Vill du få en debattartikel publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.

I onsdags skrev Vänsterpartiets representant i samhällsbyggnadsutskottet, Markus Kummu, en debattartikel om detaljplanen för Åkerö brofäste där han ifrågasätter projektet på ett antal punkter. Artikeln får oss att fundera om Vänsterpartiet verkligen har förstått deras roll som politiskt parti i Leksands kommun, deras ifrågasättanden är i förlängningen ingenting annat än ett ifrågasättande av sig själva och deras ageranden hittills.

Innan vi går vidare i artikeln ska vi först instämma i ett av Markus konstateranden, nämligen det faktum att det är ett projekt med mycket känslor, tankar och frågeställningar involverade, vilket vi båda har väldigt stor respekt för och tänker därför inte föregå den demokratiska process som nu pågår, d.v.s. samrådet. Tiden för att lämna in synpunkter har förvisso gått ut men politiken har ännu inte fått någon sammanställning och har – enligt oss – ännu ett för litet underlag för att kunna fatta välavvägda politiska beslut. Därför har varken vi eller våra partier, Centerpartiet och Moderaterna, för avsikt att ge några sådana innan dess att vi fått ett tillräckligt omfattande beslutsunderlag.

Vänsterpartiets kritik hade rimligen varit mer befogad om det vore så att man genom åren konsekvent varit emot projektet, vilket man alltså inte varit, istället har de i själva verket varit med och fattat en rad olika beslut i frågan, varav många går på tvären med Markus debattartikel. De s.k. ifrågasättandena faller alltså tämligen platt.

Processen kring Åkerö brofäste inleddes redan 2013 genom mark- och fastighetsinköp för att så småningom kunna bebyggas och har sedan dess följts av ett stort antal beslut, vissa mindre andra större, vi tänker därför redogöra för några av dessa.

Först och främst har vi översiktsplanen, det dokument som anger kommunens vilja för den framtida utvecklingen, den antogs den 9 juni 2014 i kommunfullmäktige. I det dokumentet går det att utläsa följande kring området vid Åkerö brofäste:

”I norra delen av Åkerö finns idag företagsverksamheter. Det vore önskvärt om området närmast rondellen på sikt skulle kunna omvandlas till bostäder. Området bör kunna bebyggas med högre flerbostadshus som visuellt förbinder Åkerö med Noret.”

Vänsterpartiet varken yrkade eller röstade på något annat än bifall. Gott så, inga konstigheter egentligen, definitionen av ”högre flerbostadshus som visuellt förbinder Åkerö med Noret” kan tolkas på olika sätt och därför lägger vi ingen till last för det, men det hänger ihop med kommande beslut.

Den 26 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att godkänna planprogrammet för området, vilket är det dokument som utreder lämpligheten för byggnation, i det här fallet flerbostadshus med omkring 100–130 lägenheter. Det är också i det här dokumentet man tittar närmare på våningsantal och uttryckligen skriver minst fyra och max åtta våningar. Inte heller här hade Vänsterpartiet några synpunkter på beslutet i sig. Det är alltså rimligt att tro att Vänsterpartiets definition av visuell förbindelse och högre byggnation rör sig i spannet mellan 4–8 våningar.

Nästa större beslut sker den 22 maj 2017 då kommunstyrelsen fattade beslut att godkänna markanvisningsavtalet mellan kommunen och den byggherre som utifrån ett antal uppsatta kriterier var den som ansågs vara bäst lämpad för projektet. I beslutsmaterialet fanns bland annat bolagets förslag till byggnation med gestaltningsbilder, upplåtelseform, pris för marken, parkeringslösning och exploateringsgrad. Även här hade Vänsterpartiet inget eget yrkande, trots att två av deras företrädare var tjänstgörande, varav den ena är deras nuvarande gruppledare, Inga Vestlund, som för övrigt varit tjänstgörande vid samtliga av de ovanstående besluten.

Vänsterpartiet är väl medvetna om att det planeras för hyresrätter i en kommande etapp för Åkerö brofäste och att det är en del av hela projektet. Vi noterar dock att man redan nu försöker skriva om historien, men varken mötesprotokollen eller verkligheten ljuger. Vänsterpartiet har de facto röstat för 4–8 våningar i detaljplaneförslaget, att upplåtelseformen ska vara bostadsrätter och att markanvisningsavtalet ska tilldelas det företag som nämns i artikeln. Eller, om man köper Markus Kummus resonemang:

”Att man från kommunens sida vill hjälpa en entreprenör att vinstmaximera ett byggnadsprojekt, för att tillfredsställa behoven hos en redan privilegierad köpstark del av bostadsmarknaden är, bara det, inte helt oproblematiskt.

Att man dessutom vill förändra stadsbilden och byggnadskaraktären så genomgripande är anmärkningsvärt.”

Svaret på hans egna påståenden förefaller vara – Ja, det verkar som att Vänsterpartiet vill allt det där.

Text: Sebastian Larsson, ordförande för samhällsbyggnadsutskottet, Nya moderaterna och Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande, Centerpartiet.