
Stoppa audismen i dövas vardag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
Föreställ dig att du är döv och akut behöver vård, men möts av instruktioner som är omöjliga att förstå, och utan någon som kan hjälpa dig att tolka situationen. Detta är verkligheten för oss som är många döva i Sverige idag. Enligt rapporten ”Audism som en form av våld” från RFSU Stockholm, är audism inte bara en fördom, utan ett verkligt hinder för dövas rätt till ett jämlikt liv.
Audism innebär diskriminering mot döva och hörselskadade baserat på deras hörselkapacitet, där döva ofta betraktas som mindre intelligenta eller kapabla än hörande. Audism manifesterar sig genom att hörande anses överlägsna och döva inte ges samma möjligheter eller respekt (Grahn, J. 2024). Detta är ett resultat av samhällsstrukturer och regelverk som inte beaktar dövas behov och skapar systematisk exkludering.
Att vara döv i ett hörande samhälle innebär ofta sämre livsvillkor. Detta märks bland annat inom vården, där döva patienter som söker akutvård ofta får vänta utan att få tillgång till en teckenspråkstolk. I vissa fall tvingas vi själva påminna personalen eller till och med ordna tolk på egen hand, trots att vi är sjuka eller varit med om en olycka. På arbetsmarknaden möter döva liknande hinder. För att få tillgång till tolkhjälp måste vi ofta själva förklara reglerna för handläggare på Arbetsförmedlingen, som ofta saknar nödvändig kunskap om processen. Under covid-19-pandemin blev bristen på tillgänglighet särskilt tydlig när krisinformation inledningsvis inte tillhandahölls på teckenspråk (Gynnerstedt, P. & Hansdotter. S., 2021).
Trots Sveriges rykte som ett välfärdsland har FN:s övervakningskommitté för mänskliga rättigheter nyligen kritiserat landet för att ha halkat efter i skyddet av dövas rättigheter, synnerligen kring rätten till tolk. Under en granskning våren 2024 i Genève blev det uppenbart att Sverige fortfarande har mycket kvar att göra. Kritiken visade att Sveriges insatser för att möta dövas behov är otillräckliga och fortsätter att förneka tusentals människor deras grundläggande mänskliga rättigheter. Om inte omedelbara åtgärder vidtas kommer döva att fortsätta vara exkluderade.
Enligt språklagen (900:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Trots detta upplever många döva en fortsatt marginalisering, diskriminering och social exkludering. Statusen för och rätten till det svenska teckenspråket har inte stärkts.
För att aktivt motverka audism och förbättra livskvaliteten för döva krävs riktade insatser. Detta omfattar att främja förståelsen och stärka för teckenspråkets ställning i samhället samt att förändra hörandes attityder till teckenspråket. Genom att göra detta kan vi säkerställa att döva personer får likvärdig tillgång till utbildning, arbetsmarknad och offentliga tjänster.
Vi kräver att region Dalarna och alla 15 kommuner i Dalarnas län omedelbart vidtar åtgärder för att bekämpa audism och arbetar för en översyn av sin verksamhet för att säkerställa att dövas rättigheter skyddas. Det är dags att för våra beslutsfattare att ta sitt ansvar på allvar – även för dövas livskvalitet.
I höst kommer vårt nationella förbund Sveriges Dövas Riksförbund i samarbete med Riksteatern Crea att turnera runt om landet med föreställningen ”Audism genom livet” för att väcka debatt och kräva en förändring. Nu är tiden inne för att sätta stopp för audism och bygga ett samhälle där vi är inkluderade. Region Dalarna och alla 15 kommuner i Dalarnas län och Sverige, det är dags att agera – nu!
Text: Eva Norberg, ordförande Dalarnas Dövas Förening