”Låt inte skoldebatten ge sken av att Leksands skolor inte är bra”

Jag vill bara kort inleda med att som nuvarande utskottsordförande har jag svårt att ta till mig Yvonne Inetegs beskrivning av utskottsarbetet, då jag faktiskt inte känner igen beskrivningen alls. Yvonne tecknar en bild av tystnadskultur och total brist på närhet till verksamheterna, som får mig att ifrågasätta om vi ens varit på samma möten. Jag upplever ett gott diskussionsklimat, även när vi tycker olika, och lägger stor vikt vid det för jag anser ärligt att samtliga oavsett partitillhörighet bidrar och vill Leksands bästa i den uppgift vi är satta att utföra.
Att därför vidare kommentera påståenden om att goda förslag ignoreras och inte fångas upp känns lönlöst, liksom att gå i replik om Vänsterns tolkning av vad forskningen säger.

Mycket av arbetet i utskottet handlar om att få information och kunskap för att möjliggöra den politiska styrningen. Inte att förväxla med styrning av arbetet inom skolan, här har vi politiker en balansgång att hantera. Leksand har valt att låta politikerna regelbundet möta elever, föräldrar, lärare samt rektorer på de schemalagda brukarråden. De är förberedda genom att representanter för lärare och föräldrar tar med sig frågorna som uppkommit, liksom att politikern har möjlighet att ställa frågor. Utskottet får både muntlig och skriftlig redovisning av dessa möten och finns det frågor med politisk bäring bes förvaltningen undersöka saken och återrapportera.

Vid varje möte upprepar jag vikten av dessa möten och även den modellen ska utvärderas av utskott under hösten. Det är insynen i det dagliga arbetet. Det finns risker med att politiker går in i det praktiska arbetet på mellannivå och politikerstyrning av skolarbetet är inte önskvärt. Att alla nivåer deltar i förändringsskeden är däremot en helt annan sak, som nu i arbetet med grundskoleutredningen. För ett lyckat utvecklingsarbete och implementering av det som beslutas är det väsentligt och just nu pågår det arbetet i referensgrupper på alla nivåer. När arbetet kommit en bit på väg i höst ska alla grupper träffas på ett gemensamt brukarråd.

Under min tid har jag fått be ledamöterna om ursäkt för att vi avsatt många heldagar till att fånga de olika avdelningarnas besök som syftar till ständig förkovran om hela Lärande och stöds område. Vi har i presidiet infört nytt årshjul för tätare uppföljning och information om skolans resultat så snart den erhålls och analyserats. Vi har initierat arbete med likvärdigheten i skolorna där förvaltningen arbetat med att fram en ny resursfördelningsmodell som ett led i den skolutveckling precis som också grundskoleutredningen faktiskt är. Det pågår utöver det systematiska kvalitetsarbetet ett kvalitetsutvecklingsarbete över alla sektorer och utvärderingssätten ifrågasätts och prövas. För att ge ytterligare fokus på det inom skolan har grundskoleutredningen breddats och kvalitetsarbetet lyfts fram, då vi vet att ett aktivt utvecklings- och kvalitetsarbete är en stark attraktionskraft vid val av skola, därför måste bl. a. det systematiska kvalitetsarbetet tydliggöras och synliggöras.

Inom ekonomiavdelningen pågår ett omfattande arbete med rektorerna om en förändrad budgetprocess och nya verktyg för att kunna lägga ”rätt” budget. Det ser vi fram emot och kommer att få återkoppling från rektorerna. Ska tilläggas att när budgeten blev allt svårare att hålla pga minskat barnantal under flera år och ökade kostnader fick alla rektorer komma och berätta för utskottet vad de upplevde som sina specifika problem.

Oppositionen finns representerad i presidiet och det finns all möjlighet att via representanten komma med förslag på förbättringar och då vi i presidiet även utvärderar utskottets arbetssätt.

Några ord om den pågående grundskoleutredningen

Det var ett enigt utskott som tog beslut om tilläggsdirektiven och det kom vare sig invändningar eller kreativa förslag från V. Vi diskuterade tydliggörandet av styrkedjorna för att öka förståelsen, men det betyder inte en avsaknad av styrkedjor.

Att göra skolfrågan till en byfråga är att göra det lätt för sig och det för fokus från själva arbetet med utmaningarna och öppenheten för att genomföra utveckling och förbättring. Rädsla fördummar tyvärr oss människor och ska vi gemensamt kunna ta oss an detta på smartaste sätt får vi inte vara rädda och vi måste kunna lita på varandra. Men debatten har också fört gott med sig, ett starkt engagemang som jag hoppas håller i sig för ett konstruktivt deltagande i det fortsatta arbetet med att utveckla Leksands skolorganisation. Engagemanget har t o m fört med sig att unga föräldrar engagerat sig politiskt och det behövs för skolfrågor är färskvara och skolan är inte vad den var för bara några år sedan. Det finns också en stark utvecklingsvilja i yrkeskåren, de vet vad de vill, och den tar vi vara på bäst när vi gör skolfrågan till vad den egentligen handlar om nämligen en utveckling och ytterligare förbättring av Leksands skolor. Jag gläds därför särskilt åt den rapport vi fick i den politiska referensgruppen om det arbete som sker med berörda grupper och ser fram emot de gemensamma mötena.

Att ta ställning till skolutvecklingsfrågor innan utredningen som fångat de berördas engagemang är klar känns som vi tidigare sagt helt främmande och oprofessionellt för KD.

Sist men inte minst, låt inte skoldebatten ge sken av att Leksand skolor inte är bra, för det är de, men vi har våra utmaningar, som alla andra kommuner. Vi måste för hänga med i utvecklingen, inte försämra och nå högre resultat. Vi vill helt enkelt mer för barnen och för Leksand.

Text: Tintin Löfdahl (KD), ordförande för utskottet lärande och stöd.