Lantmäteriet bör iaktta saklighet och opartiskhet – även i Leksand!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.

Lantmäteriet (LM) bör omedelbart stoppa förrättningen för att bilda gemensamhetsanläggning för Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn i Siljansnäs centrum, i Leksands kommun. Detta framgår av nedanstående 8 punkter:

1. Lantmäteriets (LM) förrättning uppfyller inte ”båtnadsvillkoret” i Anläggningslagen (AL).

Det visar vår preliminära båtnadsanalys, där vi gjort en samlad beräkning och bedömning av fördelar, nackdelar och kostnader för att inrätta en gemensamhetsanläggning (GA).
En GA skulle utöver invånarnas förrättningskostnader till LM, innebära tillkommande stora kostnader för att färdigställa och underhålla anläggningen, vilket skulle drabba de boendes privatekonomi hårt.
För en genomsnittlig fastighet handlar det om ett behov att behöva bidra med drygt niotusen kronor per år. Eftersom vägavgifter tillhör en fastighets driftskostnader, så kommer dessa nya kostnader att direkt spilla över i sänkta fastighetsvärden.

Enligt 6§ AL framgår att ”Gemensamhetsanläggning får inrättas endast om fördelarna av ekonomisk eller annan art av anläggningen överväger de kostnader och olägenheter som anläggningen medför”.

Båtnadsanalysen och en mall i Excel, finns här: https://peo-nordlof.webnode.se

2. LM förrättning uppfyller inte ”opinionsvillkoret” i AL.

Förra året, 2023, skickade 437 fastighetsägare i de tre siljansnäsbyarna (77 procent av alla som hade en teoretisk möjlighet) in skrivelser till LM, där vi kräver att pågående förrättning snarast skall avbrytas. Vi framförde i skrivelserna utförligt våra beaktansvärda skäl.

Enligt 7§ AL framgår att ”Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det”.

3. Vägarna i Siljansnäs tätort har sedan lång tid tillbaka en ”ordnad och gällande förvaltning”. Vägarna är samfällda ända sedan 1800-talet och de utgör en egen fastighet enligt gällande fastighetsindelning. Området har detaljplaner i enlighet med tidigare, men ännu gällande lagstiftning.

De samfällda vägarna upprustades och moderniserades av Siljansnäs kommun mellan åren 1969 till 1974. Från 1973 tog Leksands kommun över sitt väghållaransvar och från och med kommunsammanslagningen 1974 tog Leksand kommun även över det fulla kommunala ansvaret för att utföra hela väghållningen i tidigare Siljansnäs och Åls kommuner.

I beslutet från 1972-12-29 står: ”överta den enskilda väghållning som hittills ombesörjts av vägföreningar, vägsamfälligheter och byar” och ”kommunstyrelsen erhåller i uppdrag att på lämpligt sätt organisera väghållningen”. Det beslutet gäller även NU under 2024 medan Lantmäteriets förrättning pågår.

4. Lantmäteriet ska iaktta saklighet och opartiskhet – även i Leksand.

Beslutet att kommunens ansvar för väghållningen skall upphöra 1 juni 2025, fattades under förra mandatperioden av en majoritet som numera är i minoritet i kommunfullmäktige. Beslutet visar att kommunen själva är medvetna om att de har väghållningsansvaret.

Beslutet att ansvaret skall upphöra är mycket omstritt politiskt. Vi har i Leksand ett minoritetsstyre som ej ännu tillåtit att en motion från Vänsterpartiet i Vägfrågan behandlas i kommunfullmäktige, trots kommunallagens krav på att motioner bör behandlas inom ett år från det att de lämnats in. Det största partiet i Leksand, Bygdepartiet, har nu motionerat om att kommunens ansökan om förrättningar skall dras tillbaka och att istället kommunalt huvudmannaskap skall införas fullt ut för berörda vägar, med hjälp av gällande detaljplaner (byggnadsplaner) i enlighet med Plan- och Bygglagen.

Beslutet att kommunens väghållningsansvar skall upphöra är även omstritt juridiskt, och det pågår juridiska processer om detta.

LM bör inte låta sig användas som en bricka eller part i en pågående, oavslutad politisk och juridisk konflikt.

5. LM måste nu observera att de har delgetts felaktig information om förutsättningarna för vägarnas nuvarande förvaltning, från Leksands kommun.

Förrättningen har startat utifrån en ansökan från Leksands kommun och inte från oss boende i Siljansnäs. De måste nu tillse att inte fortsättningsvis medverka i spridande av denna felaktiga information.
I LM minnesanteckningar 2018-05-21, från mötet mellan Leksands kommun och LM, som inledde förrättningarna, påstås följande:

”Idag sköter kommunen driften utan kostnad, upprustning av vägarna ska föreningarna/fastighetsägarna sköta” och ”Historiskt har kommunen varit snäll och gått utanför praxis”. Detta stämmer ju inte alls! Se ovan gällande beslut från 1972-12-29.

6. LM måste observera att det är fel av en statlig myndighet att samarbeta med Leksands kommun på det sätt som framkommer i LM minnesanteckningar från 2018-05-21:

”Lantmäteriet och kommunen är överens om att börja med de byar/ärenden som vill ha ga/samfällighetsföreningar. Infon kommer att sprida sig vidare till tveksamma byar som goda exempel. Kommunen har kunskap om vilka byar som är positiva och kommer att uppdatera detta och göra listor på vilka byar som Lantmäteriet bör börja med. Listan skickas till…”.

Detta taktiska och nära samarbete mellan LM och Leksands kommun gentemot Leksands byar och tätorter, rimmar mycket illa i förhållande till den ”Objektivitetsprincip” som finns i regeringsformen 1 kap 9 §, där det framgår att ”förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

7. Siljansnäs centrum är att jämställa med de områden som redan har kommunalt huvudmannaskap.

I Leksands kommuns utredning ”Vägar i Siljansnäs” från 2003, framförs idén att kommunen genom politiskt beslut även fortsättningsvis bör bekosta de väghållningsåtgärder som behövs för vägar i Siljansnäs centrum (i kommunens utredning begränsat till Hallen och Backbyn inklusive Stensvedsområdet), Insjön och Åkerö.

Det är förstås en alltför snäv begränsning gentemot det väghållningsansvar kommunen har för 33 mil väg sedan 1973/1974, men det är intressant att kommunen i sin utredning själva har konstaterat, att centrala Siljansnäs och andra tättbebyggda områden, är att jämställas med de områden i Leksand som från tidigare har stadsplaner och detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap.

8. Leksands kommun har börjat bryta mot sitt eget beslut från 2017, och den information de delgett oss fastighetsägare, att vi har rätt att tacka nej till förrättning och att kommunen i de fall vi tackar nej, skall dra tillbaka sin ansökan till LM. Inledningsvis godkändes byarnas besked om att tacka nej, men när vi blev för många som tackade nej, har kommunen nu bytt taktik och låter oss inte längre tacka nej. Detta har bland annat drabbat oss i Siljansnäs. Kommunens beslut att bryta mot sitt eget beslut och löfte, genom att inte dra tillbaka ansökan till LM, är överklagat till Förvaltningsrätten.

Lantmäteriet bör nu på egen hand, utifrån de beaktansvärda skäl som anförts ovan och i fastighetsägarnas skrivelser, stoppa pågående förrättning.

Text: Peo Nordlöf Siljansnäs