”Himlaspelet light är ointressant”

Detta är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs och inte Siljan News. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.

”Himlaspelet light är ointressant”

De orden fäller nu en av svensk skådespels stora namn, Tomas Bolme, i ett brev (21/8-2020) till regissören Per-Ola Björklund. Bolme kan tänka sig att än en gång träda in som kung Salomo. Men då får det inte vara något halvdant uppförande menar skådespelaren. Spelet bör komma tillbaka till Gropen samt att Per-Ola tar över som marknadschef och kanske regissör. Bolme skriver: ”Jag kan gott tänka mig att spela rollen igen. Ett absolut måste är att spelet återförs till ”gropen” med dess fina dekor och med Runes hus i bakgrunden. Himlaspelet ”light” är ointressant”.

Per-Ola Björklund från Bjursås är en av Dalarnas främsta marknadsförare när det gäller så kallade bygdespel. Han har 35 års erfarenhet som producent till flera teateruppsättningar i Dalarna, och som han säger, sålt sammanlagt 50 000 biljetter till publik från när och fjärran. En imponerande siffra som Himlaspelets styrelse borda ha nappat på när Björklund i augusti 2020 erbjöd sig att ta hand om Himlaspelets så viktiga marknadsföring. Då jag agerade Näcken i Per-Olas ”Sagoliv” i början av 2000-talet (Tomas Bolme var kungen) kunde jag inte annat än imponeras av fullsatta bänkrader varje kväll. Per-Ola är ett fenomen på området. Dessvärre tackade Himlaspelet nej till Björklunds erbjudande. I ett brev svarade sekreteraren för styrelsen i föreningen: ”Vi har tagit del av ditt erbjudande om att marknadsföra och regissera spelet 2021. Efter övervägande har styrelsen beslutat att tacka nej. Vi står fast vid våra tidigare planer för Himlaspelet 2021.”

Den 30/11-2020 skrev jag en debattartikel med rubriken ”Himlaspelets styrelse bör avgå.” Efter att ha tagit del av Per-Ola Björklunds korenspondens med skådespelaren Tomas Bolme och styrelsens svar, kan jag tyvärr bara konstatera att jag inte har ändrat uppfattning i frågan. Inför 80 års jubileet i år var det tänkt att Kulturskolan skulle ta över Himlaspelet. Med tanke på coronaläget lär det inte bli någon teater. Men det är inte det frågan handlar om. Om en styrelse för ett av de mest unika teaterspel som detta land har fått fram väljer att fira 80 år med att lämna över spelet hur som helst, samt inte tar hjälp av expertis när detta erbjuds, visar på stora brister som oroar. Och att Himlaspelet ska vara i Gropen som det alltid har varit berättar följande artikel i Falu Kuriren 29/3 1989.

Skribenten är ingen mindre än affärsmannen Nils Ingels som var med från början och som, om jag inte minns fel, också agerade på scenen. Med rubriken ”Leksand förvärvar uppföranderätten” berättar Ingels att det var kris med turismen i Leksand i början på 1940. Men den 3 augusti 1941 gjorde Himlaspelet braksuccé. ”Den slog ner som en bomb och gav eko över hela landet”, skriver Ingels. Men då som nu behövdes det pengar för att kunna fortsätta. Ingels berättar: ”Med fanatisk glöd föreslog jag, som styrelseledamot i Leksands planteringssällskap, att vi skulle låna upp pengar och förvärva uppföranderätten. Och 1942 skrevs ett avtal. I december 1952 gjordes ett tillägg att Himlaspelet ”om möjligt ska uppföras årligen”. I rubriken ”Framtiden” menar Ingels att en fast scen (Gropen) med flexibelt tak är det enda rätta. Nils Ingels menar att Himlaspelet inte är vilket resande teatersällskap som helst. Det är hela bygdens spel som på ett grundläggande och unikt sätt vill visa vilka vi egentligen borde vara i en fragmentiserad värld. En läxa som styrelsen i föreningen Himlaspelet borde göra.

Även Leksands kommun, som gärna slår sig för bröstet som en kulturort, fast man lade ner konstmuseet, borde ta ett större ansvar. Man måste förstå att Himlaspelet är ett arv till kommunen – från Rune Lindström via Leksands planteringssällskap – på samma sätt som kyrkan, Siljan, skogarna och dalarna som omger och präglar våra liv. Jag föreslår nu följande. Nummer ett. Lägg ner Himlaspelet. Att hålla på som Tomas Bolme säger med en lightversion här och där, håller inte. Nummer två. För tillbaka Himlaspelet till Gropen med originalmanus. Skapa en arkitekttävling som tar fram en ny, billig och miljövänlig scen. Denna scen ska bestå av två delar och vara så lätt att två personer kan montera ihop den. I samma tävling kan man också skapa ett tak som kan rullas ut vid skitväder och fällas ihop när solen behagar lysa. Bygg också upp en stabil och långsiktig ekonomi i miljonklassen. Kan LIF ha tunga sponsorer borde också Himlaspelet kunna göra något liknande. Men då krävs det en Per-Ola Björklund som kan detta med marknadsföring och knyta till sig större företag som vill gå in och satsa på kultur. Skulle man sedan få skådespelaren Tomas Bolme att åter bestiga tronen som kung Salomo, skulle det vara lite som att bänka sig inför ”Kung Lear” av William Shakespeare.

Text: Mats Lindström, frilansjournalist