Första juni privatiseras vägunderhållet i Leksand
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
1 juni 2025 privatiseras kostnaderna för vägunderhåll, renoveringsbehov och reparationer för majoriteten av de gemensamma boendevägarna i Leksand. Då skall Leksingarna börja betala för skötseln av vägarnas underhåll via privata vägavgifter. Detta efter att kommunen i 52 år har ansvarat för väghållningen via kommunal budget. Det blir dubbelbeskattning eftersom någon minskning av skatterna inte följer på detta.
Avgifterna kommer att bli orättvist fördelade och kommer att betalas med redan skattade medel av närboende fastighetsägare. I Leksand bor både rik och fattig i egna hus. Avgiftsfinansiering istället för skattefinansiering kommer att slå hårt mot de med låga inkomster.
Kommunen kommer att erbjuda de boende avtal om att bidra till driften, men bara för åtgärder som skrapar på ytan. De nödvändiga underhållsåtgärder som skall förebygga skador som skred och ras genom att förhindra att vägkropparna står vattenfyllda och att diken och vägtrummor kan ta hand om vattnet även vid skyfall, skall cirka 40–60 nyinrättade vägsamfälligheter själva identifiera och samla ihop pengar till via privata medel, för att få genomförda. Likadant med medel för bärighetsåtgärder och omläggningar av ytskikten och framtida akuta reparationer.
Allvarligast är att kommunen lämnar över vägarna 1 juni i befintligt undermåligt skick med flertalet skador på vägkropparna. Kommunens underhållsskuld skall invånarna alltså ärva och åtgärda med privata redan skattade medel. Så här gör inte andra kommuner eller Trafikverket när de lämnar ifrån sig förvaltningsansvaret för en väg. Det normala förfarandet hade varit att först rusta upp vägen till rätt standard innan överlämnandet.
Beslutet om denna privatisering av underhållskostnaderna togs på initiativ av Leksands dåvarande kommunalråd Ulrika Liljeberg (C), och röstades igenom i Leksands kommunfullmäktige strax före valet 2022. Detta ledde till att Centern förlorade makten i Leksand som numera leds i koalition av ett minoritetsstyre med kommunalråden Sebastian Larsson (M) och Victor Zakrisson (S). Det numera kraftigt decimerade Centern samt det lilla Liberalerna ingår även de i minoritetsstyret.
Direkt efter valet 2022 och fram till nu har de partier som tillsammans är i majoritet (Bygdepartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet) lagt flera motioner och ställt krav på att privatiseringen skjuts upp och att kommunen först utreder vilka tätortsvägar som skall ha kommunalt huvudmannaskap och vilka vägar som skall erbjudas avtal med kommunen som innebär att de får skötselavtal som innehåller både drift – och underhållsåtgärder.
Principen för väghållaransvarets fördelning som Trafikverket och andra expertorganisationer för fram är att det är kommunerna som bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter. Detta eftersom det kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och rationell väghållning samt en rättvis kostnadsfördelning.
Leksand har väldigt speciella historiska förutsättningar eftersom trots 52 år av kommunal väghållning så finns det ytterst få kommunala vägar i Leksand, samtidigt som de fastboende invånarna genomgående bor i tät bebyggelse som idag har kommunal väghållning. Drygt 90 procent bor i nio tätorter och 13 småorter. Och övriga knappt 10 procent bor i mindre men täta byar.
Minoritetsstyret ledda av M och S, har i snart tre år förvägrat Leksands kommunfullmäktige att få rösta om lagda motioner trots att kommunallagen föreskriver att motioner om möjligt ska beredas på ett sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år! Orsaken är förstås att minoritetsstyret inser att de riskerar att förlora en omröstning i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige.
19 maj är sista kommunfullmäktige innan privatiseringen av underhållskostnaderna träder i kraft 1 juni. Om Leksands kommunfullmäktige inte ens då tillåts rösta om framlagda motioner och regelverk, kommer kommunalråden från M och S och deras minoritetsstyre i sådana fall ha saboterat den kommunala representativa demokratin i Leksand. Något de i sådant fall skall bära med sig in i valrörelsen inför 2026.
Text: Peo Nordlöf Siljansnäs