Landshövdingen möter framåtanda inom näringslivet i länet

Nya landshövdingen Helena Höij möter upp i ett konferensrum på Länsstyrelsen i Falun. Hon har ett fullspikat schema och i förra veckan börjar hon sin kommunturné i länet med att besöka Avesta kommun. Redan i november träffade hon representanter från länets näringsliv på Galaxen i Borlänge, där hon berättade om Länsstyrelsens uppdrag. En träff som var ett samarbete med Svenskt Näringsliv och Företagarna.

Vad har du för syn på länets näringsliv?

— Det jag har mött hittills tycker jag är en framåtanda, lite framåtlutat. Det finns ett entreprenörskap, många som vill vara med i den gröna omställningen både av basindustrin och innovativa företag.

Folk berättar för henne att ”det här har vi på gång och det här vill vi och så här tänker vi”. Länet har ett antal stora etableringar men det är också mindre företag som säger, ”att det här hoppas vi på”.

Har dom uppvaktat dig?
— Ja, en del har tagit kontakt. Som sagt så börjar jag nu en kommunturné och då hoppas jag få besöka såväl en del av de större etableringarna som mindre och medelstora företag.

Länsstyrelsen hade den 25 november en träff i Borlänge på Galaxen. Där myndigheten berättade om vilken roll den har när det gäller företagsetableringar och förändringar av verksamhet, när det gäller tillsyn och tillstånd och även om hur de processerna ser ut.

Det är rätt mycket stora industrier i Dalarna, som till exempel SSAB, Hitachi, ABB, Northvolt, Garpenbergsgruvan med flera som slukar mycket el. Hur tänker du kring elförsörjningen?

— Länsstyrelsen har en samordnande roll och jobbar väldigt mycket med att länet ska ha en trygg och säker elförsörjning. Myndigheten jobbar både för en grön omställning när det gäller industriproduktion och elektrifiering av hela samhället och då är företag som exempelvis Northvolt med batterierna en förutsättning, och del av den gröna omställningen.

I början av vintern, när det fanns risk för elbrist och ingen visste åt vilket håll det skulle ta vägen, var Länsstyrelsen förutseende och mycket proaktiva. Det gjordes genom att Länsstyrelsen samlade alla kommuner för att titta över och skapa en kunskap om var toppar i Dalarna fanns. Det är egentligen inte brist på el utan på effektuttag vissa tider som ger topparna. Det är komplext. För att göra något åt detta medverkade Länsstyrelsen i kampanjen ”Platta kurvan” och arbetade tillsammans med kommuner i detta för att kunde förskjuta effektuttagen och sprida dessa så inte topparna blev så höga utan uttagen blev mer jämna över dagen.

— Vi menar att vi måste ta det här på allvar. Alla behöver hjälpa till att platta kurvan, för att minska risken för manuell frånkoppling och det lyckades vi med i Dalarna, ganska bra till och med, inte bara i Dalarna utan i hela landet, säger Helena Höij med ett leende.

Energiförsörjningen och företagsetableringar är två viktiga frågor tycker landshövdingen, även om dessa inte ligger på hennes bord direkt.

— Vi behöver en säker tillgång på el och alla länsstyrelser har i uppdrag att verka för en ökad fossilfri produktion.

Länsstyrelsen är inte direkt involverad i Dalarna Science Parks verksamhet, men har samverkan med dem.

— Vi tittar på idéer framåt med andra aktörer, men inget jag kan skvallra om idag. Men det handlar om att lyfta frågor kring innovationer och entreprenörskap. I de frågorna är Dalarna Science Park en utmärkt partner.

— Men vi måste komma ihåg att det är i företagen det händer. Det är inte på Länsstyrelsen det händer, konstaterar Helena Höij.

Ett av Länsstyrelsens uppdrag sedan en längre tid är Klimatklivet där både mindre och stora företag kan söka stöd för gröna investeringar.

Arbetet med näringslivet, företagen och regionalutveckling gick till stor del över till Region Dalarna för många år sedan, det ska man också ha klart för sig. Tidigare hade Länsstyrelsen en mer aktiv roll i näringslivet. Men de två aktörerna, Länsstyrelsen och Region Dalarna, krokar arm med varandra i många frågor.

Förutom sin basverksamhet får Länsstyrelsen ibland specifika uppdrag av regeringen och då organiserar myndigheten sig kring dessa, till exempel när det gäller energiförsörjningen.

Under pandemin fick Länsstyrelsen många statliga uppdrag av regeringen. Det var ovanligt att få så många uppdrag som normalt inte ligger inom ramen för den ordinarie verksamheten hos länsstyrelserna. Det var framför allt pandemitillsynen som Länsstyrelsen i Dalarnas län fick i uppdraget att samordna för samtliga länsstyrelser. Det var mycket ny lagstiftning som skulle implementeras och bedrivas tillsyn av. Det behöver finnas råd och stöd för dom som ska tillämpa lagstiftningen, allt ifrån kommunerna som ska se till att enskilda näringsidkare följer lagen till alla andra instanser i kedjan.

Dalarna har fått mycket beröm för det jobb som utfördes, både av lagstiftare, kollegor, kommuner och näringsidkare.

Det är inget sådant uppdrag som ligger nu med tanke på situationen idag med kriget i Ukraina?

— Alla länsstyrelser har uppdraget att följa utvecklingen, men det är inte alls lika intensivt som under pandemin och bygger inte på någon lagstiftning. Vi sammanställer rapporter om vilken påverkan kriget kan ha i våra län, bland annat rapporter vi kring hur elpriser och eltillgång påverkar oss.

Länsstyrelsen har ett tydligt uppdrag att se till att den statliga politiken får genomslag, med de målsättningar som finns. Men också förse beslutsfattarna i Stockholm med en lägesbild hur det ser ut i Dalarna med möjligheter och utmaningar.

— Just nu är det lite extra fokus på effekterna med anledning av kriget i Ukraina.

I förra veckan träffade Helena Höij, ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, då fick hon sig till livs hur han har tagit sig an uppdraget. De träffades på regementet med regementschef Ronny Modigs som berättade om sitt arbete och Helena Höij berättade om Länsstyrelsens arbete med civilförsvarsfrågor. Mötet är ett exempel på vad en minister på besök förväntar sig att Länsstyrelsen kan informera honom om, vilket är myndighetens uppgift.

— Det här är ett område där uppdraget växt i och med de nya säkerhetspolitiska utmaningarna i landet. Så civilförsvarsfrågorna ägnar jag också mycket tid åt.

Helena Höij ser att myndigheten behöver samverka mer med de organisationer och föreningar som finns runt de sårbaraste i samhället. Efter bränder, pandemi och krig i närområdet, är det många saker som gör att myndigheten har sett hur sårbart och komplext samhället är.

— Här har vi fått ett tydligare uppdrag att stötta kommunerna i arbetet för ett robustare samhälle.

— Vi samarbetar brett, från det militära, kommun och till det civila samhället. I alla nivåer försöker vi att samordna och skapa kommunikationsvägar.

Alla län ska ha en ”Inriktning och samhällsordnings funktion”, ISF, (det som tidigare hette krishanteringsråd) Detta har Länsstyrelsen i Dalarna, där ingår bland annat militären, polisen, kommunförbundet och regionen. I Dalarna finns även ett näringslivsråd. Dalarnas län var en av de första länsstyrelserna i Sverige med ett sådant. Rådet var en stor tillgång under arbetet vid pandemin, med sina kunskaper om bland annat logistik och kontaktvägar. Landshövdingen poängterar extra att hon uppskattar näringslivsrådets deltagande kring krisberedskapsfrågor.

Hur säkrar vi kompetensförsörjningen, bostäder, skolor framöver?

— Här tror jag att vi behöver tänka brett.  Det handlar inte om att bygga en fabrik eller skola eller kraftstation, utan det handlar om att bygga ett samhälle. Vi är många aktörer som behöver kroka för att länet ska gå i takt.

Allt detta jobbas det med i olika delar av samhället, men Länsstyrelsen är den samlande punkten. Där landshövdingen är en alldeles utmärkt hub genom att skapa en plattform för främjande och samverkan.

Infrastruktur tåg/bussar/vägar?

— Det är regionens ansvar, men jag sitter inte tyst i de frågorna när jag träffar företrädare för regeringen. Vi vet ju att vi har trånga sektorer i vår infrastruktur. Det är allt från ladd infrastruktur till gods- och persontransporter.

Fakta Helena Höij

Helena Höij tillträdde som landshövding i Dalarna den 1 november 2022. Hon är uppvuxen i Småland. Hon har ett förflutet inom Equmeniakyrkan med en rad uppdrag för samfundet.

Riksdagsledamot för Kristdemokraterna 1998–2006
Riksdagens tredje vice talman 2002
Suppleant i Konstitutionsutskottet 2003–2006
Olika befattningar som chefstjänsteman inom Kristdemokraterna 2007–2013
Samordning inom statsrådsberedningen 2013–2014
Chef för internationella projektavdelningen på Läkarmissionen
Verksamhetsstrateg på Erikshjälpen
Flera statliga styrelser bland annat Riksskatteverket och ordförande i Naturhistoriska museet.