Wålstedts vill göra ekologiskt till vardagsmat

Besökarna kommer för bondfrukosten, gårdsbutiken och miljön kring den gamla gården i Dala-Floda. Bakom idyllen finns ett brett KRAV-certifierat lantbruk – och en kamp för att få fler lokalt odlade grönsaker att nå butikshyllorna i Dalarna.

Per Wålstedt har varit ute på åkrarna sedan tidigt på morgonen. När temperaturen närmar sig 30 grader söker han sig till skuggan utanför gårdsbutiken.

— Jag tänkte egentligen gå och lägga mig nu. Börjar man tidigt hinner man få lite gjort innan det blir för varmt, säger han.

Runt omkring ligger gårdens röda hus och ekonomibyggnader. Tuppen gal från hönsgården, plantor står till försäljning och längre bort breder odlingarna ut sig, ända mot Dala Flodas karaktäristiska träbro.

Under sommaren serveras gästerna bondfrukost på gården, med gröt, nybakat bröd och gårdens egen müsli. Så mycket som möjligt kommer från den egna gården eller närområdet, berättar Therese Räms, som arbetar i gårdsbutiken och med frukosten.

— Vi som jobbar med frukosten får bara positiv respons. Det kommer både turister och människor härifrån. En del berättar att de kommer hit minst en gång varje år, säger hon.

Efter frukosten går många vidare runt på gården och tittar på djuren. I den lilla butiken börjar borden samtidigt fyllas med årets egna grönsaker. Senare under sommaren öppnar även självplocket av blommor.

En öppen gård

Per Wålstedt beskriver bondfrukosten och gårdsbutiken som gårdens skyltfönster. De skapar uppmärksamhet kring verksamheten och hjälper försäljningen även under resten av året.

Men han vill också att besökarna ska få se mer än den färdiga varan på en butikshylla.

— Vi har alltid tänkt att det ska vara en öppen gård. Besökare, praktikanter och de som arbetar här ska kunna se hur lantbruk och grönsaksodling faktiskt går till.

Wålstedts skiljer sig från många andra lantbruk genom bredden i odlingen. I stället för att koncentrera sig på en eller ett par grödor odlar gården ett stort antal grönsaker.

Bredden gör gården till en attraktiv leverantör för bland annat restauranger och grossister, menar Per. En kund kan köpa flera olika produkter från samma producent, vilket både förenklar leveranserna och höjer värdet på transporterna från Dala-Floda.

Samtidigt kräver odlingen mycket arbete. Ett varmt år med kraftigt ogrästryck innebär stora insatser både med maskiner och för hand. 

— Vi försöker hela tiden utveckla maskinkedjan och minska handrensningen. Men det är ett besvärligt ogräsår, och det är svårt att hitta sommarjobbare som orkar och vill stanna hela perioden. Samtidigt har jag full förståelse för att det är ett tufft jobb i den här värmen, säger Per Wålstedt. 

Gården har också investerat i en ny packlinje med begagnade maskiner för att kunna sortera och packa effektivare.

Efter skörden fortsätter arbetet i tre olika kyllager. Potatis, morötter och vitkål behöver olika temperaturer och luftfuktighet för att kunna lagras länge utan att tappa kvalitet.

Potatisen torkas och kyls ned efter inlagringen. Morötterna skördas senare, när jorden blivit kallare, och förvaras med hög luftfuktighet. Vitkålen måste skäras innan frosten kommer och kräver många händer under skörden.

Förra årets potatis kunde säljas ända tills den nya färskpotatisen kom. Morötterna höll fin kvalitet till slutet av april, medan vitkålen gav mer arbete och ett sämre resultat.

Vill sälja mer i Dalarna

Grönsaker från Wålstedts har serverats vid Nobelmiddagen och gården har uppmärksammats av kockar som vill lyfta fram ekologiska producenter.

Per Wålstedt uppskattar uppmärksamheten. Kocken Jessie Sommarström har också besökt gården och filmat för att lyfta fram producenternas roll bakom maten.

— Det var roligt och bra marknadsföring, säger han.

Men det är inte den typen av uppmärksamhet som är verksamhetens egentliga mål.

— Det vi strävar efter är att få ut produkterna så att gemene man har råd att köpa dem. Ekologiskt ska inte vara en premiumvara för bara några få. Barnfamiljer, pensionärer och studenter ska också ha råd.

Han skulle gärna se att en större del av gårdens grönsaker konsumerades inom Dalarnas gränser. Samtidigt upplever han att det är svårt att få in produkterna i de stora butikskedjorna.

— Jag kan känna en viss besvikelse över att handlarna är så pass ointresserade av våra produkter.

Enligt Per är det inte alltid den lokala butikschefen som avgör vilka varor som köps in. Inköpssystem, centrala avtal, butikernas egna märkesvaror och krav på marginaler påverkar också.

Han tar romansallad som exempel. Gården ville ha tio kronor för en sallad, men erbjöds fyra.

Han menar också att procentuella påslag gör att en lokalt och ekologiskt producerad vara snabbt blir betydligt dyrare för kunden. Med ett fast påslag i kronor skulle prisskillnaden mot billigare produkter bli mindre.

Samtidigt tycker Per Wålstedt att diskussionen om matpriser ofta blir för enkel. Under 1900-talet har en allt större del av hushållens pengar gått från mat till boende, menar han. Många accepterar höga boendekostnader och stora lån för att kunna bo som de vill.

— Det är ett samhällsfenomen. Det som syns utåt är viktigt för människor, medan maten inte syns på samma sätt.

Han tycker också att ekologisk mat till viss del har blivit en statusvara som köps vid särskilda tillfällen, snarare än till vardags.

— Man kanske köper ekologiskt till helgen när man ska bjuda hem folk. Då kan det också bli något man visar upp.

De höga priserna kan samtidigt skapa en ond cirkel. Per berättar om en kund som ringde efter att ha fått grön potatis. Förklaringen var att potatisen hade blivit liggande för länge i butiken.

— Vi använder svarta papperspåsar, men butiksljuset kan ändå ta sig igenom och göra potatisen grön. Blir den för dyr säljs den långsammare, och då ökar risken att kvaliteten försämras.

För Per är det också viktigt att skilja mellan närodlat och KRAV-certifierat. Att en produkt är odlad i närheten säger inget om användningen av kemiska bekämpningsmedel eller lättlöslig handelsgödsel.

Wålstedts egen produktion är KRAV-certifierad och odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

— Man kan inte ena dagen säga att djuren eller naturen ska ha det bättre och nästa dag bara välja det billigaste. Då måste man också vara beredd att betala för hur maten produceras.

När Per får frågan vad han är mest stolt över dröjer svaret.

— Jag är aldrig nöjd, och det är väl det jobbigaste. Men jag är stolt över att vi är kvar och orkar hålla igång gården.

Han är den fjärde generationen på platsen. Genom odlingen hålls markerna öppna och landskapet förändras med grödorna och årstiderna.

Men det tydligaste tecknet på att gården kan leva vidare finns redan mitt i verksamheten.

— Att både min son och min dotter och deras respektive vill vara här och jobba betyder mycket.