Vad ska du bli när du blir stor?

Vad ska man bli när man blir stor – och ska man vara det hela livet? När gymnasieelever från Dalarna besökte Högskolan Dalarna i Borlänge handlade dagen om utbildningsval, studieliv och framtidens arbetsmarknad.

Vad ska man bli när man blir stor och ska man vara det hela livet? Inte stor utan ett visst yrke. Nu börjar det bli dags för ungdomarna som går ur gymnasiet att välja inriktning om högskolestudier står på programmet. Bussar från Dalarna fyllda med nyfikna unga rullade in till Borlänge för ett besök på högskolan.

Högskolan Dalarna har 17 000 elever och är den högskola i landet som rekryterar flest elever just nu. Sextiofem program och över tusen kurser rattas av femhundra lärare och ytterligare tvåhundra i personalen. Men vad ska man välja? Vilka behov finns från näringslivet? Kan man utbilda sig mitt i livet? Är det bra med distansstudier eller ska man vara på plats? Frågorna är många och därför pratar vi mer rektor Jörgen Elbe.

Besöket av gymnasieeleverna inleds med att just rektorn talar för alla som sitter i Kunskapstrappan på nya campus och lyssnar. Det väntar en dag som kan endera räta ut eller skapa frågetecken. Förhoppningsvis det tidigare.

Distans eller studentliv?

Om vi börjar med en av de större frågorna när det kommer till att välja utbildning – att läsa på distans hemifrån eller vara på plats för att uppleva studentlivet och träffa nya vänner? Eller är det så svart eller vitt?

— Vi har 80 procent på distans men det är viktigt att förstå att det sällan är antingen eller. Det är en skala från allt på distans till allt på plats. Men vi måste ange distans eller på plats för alla program. Även om det finns stora skillnader, berättar Jörgen när han är klar med sitt välkomsttal.

Och Högskolan Dalarna ser inte ut som alla andra lärosäten i landet. Här är många studenter äldre. Man studerar senare i livet vilket gör att distans är det enda som fungerar om man har hus och familj på annan ort. Och det är inte de studenter som söker fester och kul man valt att konkurrera om. De hamnar oftare i Lund eller Uppsala.

— Det handlar inte om att folk inte vill vara här. Tvärt om. Oftast är det fullt i lokalerna. Och vi ser inte att vi kan bromsa tekniken. Även i näringslivet har det gått mot distansarbete. Dubbla boenden passar inte för alla. Och alla vill inte hänga på studentpuben, fortsätter Jörgen.

Utbildning och arbetsmarknad

Enligt Jörgen finns det också önskemål från många av Dalarnas kommuner att fler utbildningar ska erbjudas på distans. Just för att fler ska ha möjlighet att utbilda sig. Och då Dalarna ligger i botten vad det gäller andel av invånarna som har en högskoleutbildning så behövs en ökning av utbildade personer – men det finns mer som spelar in. Till exempel om utbildningar som erbjuds speglar näringslivets framtida behov.

— Vi har ett samhällsansvar att bidra till kompetensförsörjningen men det krävs också att näringslivet gör sina branscher attraktiva för annars vill ingen läsa de utbildningarna, säger Jörgen och fortsätter:

— Och att man har framförhållning. För oss tar det tid att starta ett nytt program. Och efter det tar det ytterligare tre år innan först studenterna kommer ut. Vi marknadsför det vi har men till slut handlar det om att ha studenter som vill läsa just det som erbjuds.

Brister i det svenska skolsystemet

En utmaning man inte bara har på Högskolan Dalarna, utan som är nationell, är att unga som kommer från gymnasiet inte alltid har de kunskaper som behövs. Och då speciellt när det gäller utbildningar till ingenjörer – en yrkestitel som det verkligen råder brist på i Dalarna.

— Det finns ett problem i svensk skola och det är kunskaper som inte räcker till. För oss innebär det att endera anpassar vi utbildningarna efter kunskaperna man har med sig. Men det vill vi undvika. Eller så riskerar vi utslagning, säger Jörgen.

Med ett samhälle i ständig förändring, och en allt snabbare sådan, kommer det att krävas av vi ser på arbetsliv på ett annat sätt än tidigare. AI marscherar in med dunder och brak och vad innebär det? Och hur möter man utmaningarna med att man framöver kanske måsta vidare- eller omutbilda sig en eller flera gånger under ett arbetsliv?

— Där kan vi bli bättre. Att skola om sig kanske inte kräver att man går igenom et helt program. Vi pratar om livslångt lärande. Att man ska kunna kliva in och tanka kunskap och sedan tillbaka ut på ett lätt sätt. Som nu med Ai. Kanske vill man ta ett kliv i karriären?

Kontakten med gymnasiet

Något Jörgen önskar kunde bli bättre är samarbetet med gymnasieskolorna i länet. Med vissa fungerar det bra. Med andra finns det utvecklingspotential. Alla elever får inte möjligheten att besöka Högskolan Dalarna under dagarna man bjuder in till. Bland annat kommer inte alla skolor ens från Borlänge.

— Det finns utmaningar. Och fungerar olika. En del lärare vill inte avvara en dag för att komma hit. Det stör deras planering. Idag har vi bland annat många från Ludvika här vilket är kul, avslutar rektor Jörgen Jelbe.

Frågan man kan ställa sig är givetvis om inte skolans uppgift är att förbereda eleverna på framtiden? Är då inte en dag för ett besök på länets högskola viktigt? Speciellt om man har flera år på sig att planera in det.