Tuffa år väntar för budget i balans i Älvdalen

Älvdalens höga kommunskatt består och nya besparingar väntar de kommande åren, främst beroende på att det blir färre barn och fler gamla i kommunen.

När Älvdalens kommunplan antogs konstaterade kommunens ekonomichef Daniel Estenberg att Älvdalen har stora utmaningar men också styrkor.

Till utmaningarna hör framför allt nedgången av antalet barn och ökningen av äldre. Antalet barn förväntas minska med 20 procent till 2040, medan de äldre ökar kraftigt. I runda tal räknas det med att bli hundra barn färre de kommande 15 åren samtidigt som det blir hundra fler som är över 80 år. När det gäller antalet personer över 80 år beräknas de öka med 16 procent under åren 2024–2028.

Samtidigt förväntas antalet älvdalsbor bli allt färre, och framför allt den viktiga gruppen i arbetsför ålder beräknas minska från 3 669 år 2024 till 3 386 personer i åldern 25–69 år år 2040.

— Det innebär att kommunen måste ta steg för att möta den förändringen och föra över resurser från skola till äldreomsorgen, förklarade Daniel Estenberg.

En annan utmaning handlar om personal, då det väntas stora pensionsavgångar inom vård och omsorg.

När det gäller skolan finns glädjeämnen som hög lärartäthet och goda skolresultat de senaste åren.

Estenberg påpekade också att Älvdalen just nu står ekonomiskt starkt, att resultatutjämningsreserven finns och att den kommer att klara det minus som kommunen förväntas göra i år, då ett budgeterat överskott på 4 miljoner ser ut att bli ett underskott på 3,3 miljoner.

Även för nästa år budgeteras ett mindre underskott, och för åren 2027 och 2028 handlar det om stora underskott om inget görs.

Delårsrapporten visar också ett minus för året, framför allt för vård- och omsorgsutskottet.

— Det trots att tillfälliga statsbidrag till vård och omsorg gör att deras underskott minskas något, förklarade Estenberg.

— Vi har även sålt tillbaka datorer och sedan leasat tillbaka dem. På så sätt ser resultatet lite bättre ut, men det handlar om en form av doping av siffrorna.

Även gymnasiesamarbetet medför ett stort minus i kommunens delårsrapport.

Kommunalrådet Peter Egardt pekade på att Älvdalens kommun har 55 miljoner högre kostnader än vad kommunen borde ha, något som kommer att tvinga fram en rad besparingar.

— Det som är positivt är de ökade intäkterna från fastighetsavgifterna. I fjol kom det in 11 miljoner extra på dem, säger Peter.

Daniel Estenberg bekräftar att fastighetsavgifterna ökat från 31 miljoner 2024 till 43,8 miljoner i år, och för nästa år budgeteras 44 miljoner kronor.

— Det är en intäkt som vi välkomnar men inte vågar räkna in någon ökning innan pengarna kommer. Sedan utgår ingen fastighetsavgift för de första 15 åren.

Det som låg bakom höjningen i fjol är den fastighetstaxering som då gjordes. I princip har alla fastigheter i Idreområdet nu nått maxbeloppet 9 525 kronor för deklarationen 2025.

Alla de nya hus som byggts runt skidanläggningarna i Idre och Grövelsjön kommer på sikt att förstärka kommunkassan rejält, men än dröjer det sex–sju år innan de pengarna trillar in, om inte regelverket förändras.

Det som skulle betyda mycket för Älvdalens kommun vore om fastighetstaxeringen av kraftverk, vindkraft och planerad solcellspark också skulle gå till kommunen i stället för till staten.

Oppositionen förde fram tre punkter som de ville få med i kommunplanen. Det handlade om att minska antalet ledamöter från 35 till 29 och att se över kostenheten, som behöver omorganiseras.

— Den tredje punkten handlar om att bemanningsenheten också behöver ses över. Totalt skulle de tre punkterna ge en besparing på 4,2 miljoner, säger Roger Eriksson (SD).

Kommunstyrelsens förslag till kommunplan gick ändå igenom, och oppositionens punkter bemöttes med att demokratin var viktig och att den besparing som skulle ske med färre ledamöter ändå inte skulle resultera i något förrän efter valet 2026. Likaså pågick arbete med både kostenheten och bemanningen.

— Vi förstod att vi inte skulle få igenom våra förslag och nöjde oss med att reservera oss mot beslutet att anta kommunplanen, säger Roger.

— När det gäller minskningen av antalet ledamöter ser jag det mer som en signal att även vi politiker får göra uppoffringar när det nu kommer att krävas stora besparingar.

Det finns några räddningsplankor för Älvdalens kommun. Utöver fastighetsavgifterna gäller det även förslaget om kostnadsutjämning för stora glesbygdskommuner. Älvdalens kommun är en sådan och kan räkna med en kraftig ökning.

Det sedan regeringen vill ändra det förslag som togs fram tidigare i vår. Nu premieras kommuner med stora avstånd och en befolkning på mindre än 10 000 personer. För Älvdalens del innebär det ett tillskott på 5,73 miljoner kronor.

— Vi får väl hoppas att det förslaget går igenom för vår del, men precis som med fastighetsavgiften räknar vi inte med några extra pengar innan vi vet att vi får dem, säger Daniel Estenberg.

I väntan på det behåller Älvdalen sin kommunskatt på 22,78 oförändrad.