Tre nya jaktfalkar – ungarna lämnade boet vid Njupeskär

Det flyger nu tre nya jaktfalkar över Fulufjället. Det sedan sommarens häckning gick bra och jaktfalksungarna växte upp och kunde lämna sitt bo på klippväggen vid Njupeskär.

— Det är ett glädjande besked att de tre falkungarna klarade sig. Två hanar och en hona, summerar Alf Nordin, som är den som har örnkoll på våra fåglar och då inte minst de stora rovfåglarna.

Jaktfalken är världens största falk, den kan ha ett vingspann på 135 centimeter. Det är också en väldigt snabb fågel som när den dyker för att slå ett byte kan den komma upp i hastigheter upp mot 20 km/tim.

Jaktfalken är rödlistad och starkt hotat. I Sverige uppskattas det finnas 180 reproduktiva individer, enligt artdatabanken. Jaktfalkarna på Fulufjället är antagligen de sydligaste häckande paret. Att de etablerat sig på Fulufjället har till stor del att göra med att ripjakten på Fulufjället upphört i samband med att fjället blev nationalpark.

Sedan 2010 har jaktfalken häckat på Fulufjället. Ofta i anslutning till klipporna runt Njupeskär.

Något år har de valt att häcka på andra platser. Så sent som i fjol fick en av vandringslederna stängas då jaktfalksparet riskerade att störas av vandrare. Då hade de tagit över ett kråkbo i en ranglig grantopp. Det bar sig inte bättre än att en av de tre ungarna föll ur boet och omkom. Sedan rasade boet när de två ungarna satte sig på kanten av boet och flaxade med vingarna.

De två ungarna klarade fallet och Alf Nordin kunde placera de två ungarna i en låda, fylld med mossa och lyfta upp den på en hög sten. Därefter spärrades vandringsleden av så ungarna fick växa sig flygfärdiga och de klarade både fallet och vistelsen i lådan. Senare under sommaren kunde de också lämna boet.

En orsak till att jaktfalksparet valde granen kan ha varit att besökare trotsade förbudet med att flyga med drönare inne vid vattenfallet.

— I somras låg boet väldigt oåtkomligt, men samtidigt väldigt nära en vandringsled.

— Det var människor som stojade bara några meter från jaktfalksfamiljen, men där människorna rörde sig kunde de inte se boet på klippväggen under dem, säger Alf.

Att det inte gick att se gjorde att jaktfalkarna ändå uppenbarligen känns sig trygga.

Jaktfalkarna tog i våras över ett bo som ett korpar byggt.

— Det var när jag skulle studera korphäckningen som jag upptäckte att jaktfalksparet tagit över boet och jagat bort korparna, berättar Alf.

Den närliggande, men ändå väldigt skyddande boplatsen, gjorde att de tre jaktfalskungarna lämnade boet utan att bli märkta.

— Det var alldeles för svårt att genomföra en märkning av ungarna i år, säger Alf.

Tidigare år har ungarna i regel kunnat märkas.

— Än har vi inte fått in några rapporter på de jaktfalkar som märkts vid Njupeskär.

Att tre jaktfalksungar fötts och kunnat lämna boet vid Njupeskär är värdefullt för jaktfalkens överlevnad. Medan föräldraparet övervintrar vid Fulufjället så flyga ungarna söderut, ofta mot södra Sverige. Sedan återvänder de till fjällkedjan och försöker bilda egna revir.

Om det gick bra för jaktfalksparets häckning vid Fulufjället har det gått betydligt sämre för många andra av de stora fåglarna.

—För det pilgrimsfalkspar som häckar söder om Idre gick det åt pipan, det blev inga ungar vid årets häckning, säger Alf Nordin.

— De var där, men några ungar blev det inte i år.

Vad orsaken till den misslyckade häckningen är vet inte Alf.

— Många pilgrimsfalkar i landet har drabbats av salmonella då de smittats av de mindre fåglar som de slår i luften, berättar Alf.

Även de jordugglor som häckat ihop med de betande korna på strandängarna vid Idresjön blev det en sommar utan ungar.

— När vattnet steg fick både korna och jordugglorna lämna området. Det är andra året i rad som strandängarna svämmades över på grund av regn och det drabbade även vadare som storspov.

För ugglor i stort blev det en sommar med få smågnagare och då blev det tufft för ugglorna.

För de stora kungsörnarna blev sommaren halvskaplig, enligt Alf Nordin.

— Jag håller på att sammanställa statistiken just nu så några exakta siffror har jag inte. Jag kan dock se att det fötts kungsörnar.

— Jämfört med i fjol är det dock bättre. Ifjol fick vi ju fem-sex decimeter snö just när häckningen dragit igång så ifjol blev det en katastrof för kungsörnarna.