Älvdalspolitiker vill se ny gräns för elområden: ”Så här kan vi inte ha det”

Elpriserna skenar i Sverige och regeringen har lovat att avsätta 90 miljarder som kompensation till drabbade företag och privatpersoner. Pengarna kommer från övervinster som den statliga myndigheten Svenskt Kraftnät har gjort genom speciella avgifter för att transportera el mellan olika områden där kapaciteten är begränsad.

Avgifterna ska gå till att bygga bort begränsningarna, men inkomsterna har ökat oväntat snabbt och överstiger nu behoven. Det är detta överskott som kan komma att delas ut för att kompensera företag och privatpersoner för skenande elpriser.

Gränserna för de fyra elområdena får nu kritik. På flera håll verkar det saknas svar på varför de dragits som de gjort. Enligt Svenska Kraftnät ska gränserna för elområdena gå där det finns så kallade flaskhalsar i elnätet, där kapaciteten att transportera el söderöver är för liten.

I Älvdalen finns det gott om el, ett elöverskott som försörjer södra Dalarna med fossilfri el. Enbart i Österdalälven finns fem stora vattenkraftverk, Trängslet, Åsen, Väsa, Blyberg och Spjutmo. Därtill ett antal mindre kraftverk samt vindkraft.

Resultatet av utbyggnaden av Österdalälven innebär att det strömmande vattnet försvunnit, stora ytor och kulturvärlden har hamnat under vatten vid uppdämda sjöar. Ett pris som framförallt Älvdalen, men givetvis också boende vid flera Norrlandsälvar fått betala. Ändå har Svenskt kraftnät valt att dra gränsen mellan elområde 2 och elområde 3 tvärs genom den nordligaste kommundelen.

Älvdalens kommunalråd Kjell Tenn. Foto Nisse Schmidt

— De här flaskhalsarna man pratar om ligger inte här. All ström går ju härifrån så det är inte oss det beror på om strömmen inte kommer vidare söderut, säger Kjell Tenn (c).

Han betonar också att just elfrågan kopplad till alla kraftverk och den förstörda älven är en av de frågor som det pratas mest om just nu.

— Det pratas el hela tiden, vi som ändå producerar så mycket måste få något tillbaka. Det är både min och allmänhetens uppfattning.

— När vi kommer in i oktober eller november kan det bli ett tungt uppvaknande för många med väldigt höga elpriser. Därför måste vi vara på regeringen och riksdagspolitiker att de måste rätta till de här sträcken som uppenbarligen ritats fel. Det här är en fråga som måste lyftas och det snabbt, säger Kjell Tenn.

— Jag undrar vilken praktikant det är som dragit de här sträcken på en karta, säger Peter Egardt som är socialdemokraternas första namn inför kommun valet.

Siljan News har upprepade gånger ställt två frågor till Svenskt Kraftnät:

• Är det överföringsproblem på el från kraftverken i Älvdalens kommun?
• Delar av Älvdalens kommun hör redan nu till elområde två, kan hela Älvdalen flyttas till elområde två?

Det svar vi fått är: ”Gränserna mellan elområden ska vara lokaliserade där det finns så kallade strukturella flaskhalsar i transmissionsnätet”.

Något svar på om det finns problem med att föra elströmmen från kraftverken i Österdalälven söderut lämnades inte. Tidigare gick strömmen från Trängslet, 680 GWh, framförallt till industrin i Borlänge och då inte minst Kvarnsvendens pappersbruk, som numera är nedlagt.

Strömmen från Åsens kraftverk, 140 GWh, matas bland annat västerut till Sälen och norrut till Särna och Idre, men det är på ledningar som inte Svenskt kraftnät ansvarar för utan som är ett lokalnät och hanteras av Ellevio.

Svenskt kraftnäts resonemang om flaskhalsar, innebär att den ligger söder om Österdalälven, stora investeringar sker också runt Horndal på Svenskt Kraftnäts nät.

Med det resonemanget borde flera dalakommuner höra till område 2 snarare än område 3 som idag.

— Det är solkart att vi ska höra till elområde två, om det finns ingen som helst tvivel om. Det är inte här det finns flaskhalsar, säger Peter Egardt.

Av den ström som produceras i kommunen, ungefär 1 TWh, används 164 GW inom kommunen (2018). Med andra ord går 84% ”på export” från Älvdalen.

När Peter Hultqvist besökte Älvdalen konstaterade han att regeringen jobbar med att kunna använda 90 miljarder kronor för att stödja företag och privatpersoner som drabbas av höge elpriser. Något svar om elzoner hade inte Hultqvist.

Siljan News vände sig då med två frågor till energiminister Khashayar Farmanbar.

— Är det rimligt att att en liten kommun som Älvdalen som bidrar med så mycket elkraft till landet som helhet till största delen placerats i elzon tre?

— Kan regeringen och energiministern agera för att Svenskt kraftnät ska ta hänsyn till hur elzonsområdet ritats, där Älvdalen drabbats extremt negativt?

Något svar på de två frågorna har ännu inte lämnats.

— En regeringen borde kunnat ta tag i det här. Elzonsområdena bygger på de beslut som Sverige tvingades ta 2011, nu är det dags att riksdagspolitikerna tar tag i det här och driver, för så här kan vi inte ha det, säger Peter Egardt.

Svenska Kraftnät räknar med att ha en ny indelning av elområden tidigast 2025.