Sveaskogs pilotprojekt hotar jakttraditionen med jaktlag

Sveaskog är landets största ägare av skog. Med det innehavet följer också att Sveaskog är väldigt stora när det gäller att upplåta olika former av jakt på sina marker. I Älvdalens kommun finns framförallt Sveaskogs markinnehav samlat i ett stort område längs riksväg 70 väster om Trängsletsjön till gränsen mot Malung-Sälen och norrut mot Särna. Inom Särna och Idre är också Sveaskog en mycket stor skogsägare.

Det som nu sker är att älgjaktlag som arrenderat jakträtt på Sveaskogs marker på älvdalsskogen i upp mot hundra år, inte längre känner sig välkomna på den statliga skogsjättens marker.

— Istället för att förhandla med jaktlag så ska nu var och en lösa egna privata jaktkort. Jaktlagen som investerat i viltvård och ofta både byggt jakttorn och slaktbodar finns inte längre med som avtalspartner till Sveaskog, säger en av de jaktledare som Siljan News talat med.

— Normalt skulle det ha skett en hel del dialoger om förslag på tilldelning och samrådsmöten. så här långt, men just nu är det bara tystnad som råder.

Inför och i samband med älgjakten har det alltid funnits en jaktledare i jaktlaget som är ansvarig både för kontakterna med Sveaskog och för utförandet av jakten.

— Av någon anledning vill inte Sveaskog längre kommunicera med jaktlag, men när det handlar om jaktkort så finns kraven kvar på hur jakten ska skötas med en jaktledare. Hur Sveaskog har tänkt att ha en jaktledare utan jaktlag förstår vi inte, säger en av jaktledarna.

— Tidigare har det varit jaktlaget och jaktledaren som ansvarat för vem som ska vara med i jaktlaget. Nu blir det något som ska beslutas av Sveaskog.

Alla som jagar som Siljan News varit i kontakt med är väldigt måna om att få vara anonyma.

— Vi ser vad som hänt där Sveaskog kritiserats tidigare. Det innebär då en risk att stoppas av oklara skäl.

De jaktlag som Siljan News varit i kontakt med utgår från att det finns en baktanke med införandet av jaktkort och nedmonteringen av jaktlag genom att ändra avtalsförhållandena mellan jaktlagen och Sveaskog.

— Det handlar om att enklare kunna sälja mark vid framtida försäljningar och få fler jaktkort sålda. Nu finns ju inte längre jaktlagen och jaktledaren kvar som avtalspart.

Den som sitter på kunskapen om förhållandena för jaktlagen och jägarna på Sveaskogs mark i Älvdalen är Anders Johansson, som inte går att nå under semestertider. I stället svarar David Hedlund, som har motsvarande uppdrag i Närke.

— Det stämmer att vi driver ett pilotprojekt på ett antal platser över hela landet, säger David Hedlund.

— Det handlar i grunden om att förenkla administrationen. Nu får var och en lösa sin jaktkort. Då får vi till exempel rätt ålder från början på de unga jägare som har ungdomsrabatt. Tidigare har det gjorts många felrapporteringar med återbetalningar av avgifter till följd.

Att den nya hanteringen för älgjakten har inneburit bristande kommunikationer ska enligt David Hedlund inte ha något med projektet att göra.

— Tilldelning och meddelande av det har inte med projektet att göra utan det handlar om något som sker genom förvaltningsområde såvida det inte berör licenser som vi själva sätter.

Uppgifter som också förnekas är att Sveaskog vill se en högre avskjutning. Detsamma gäller att förändringen sker för att mark ska kunna säljas utan att det finns jakträttsinnehavare i form av jaktlag på plats.

— Det handlar främst om ett projekt för att förenkla administrationen, betonar David Hedlund.

När det är dags för älgjakt så kommer ett krav fortsatt att gälla att de ska finnas en utsedd jaktledare.

För den jaktledaren innebär det att jaktlaget, som i princip inte längre finns, kan få nya medlemmar som köpt jaktkort och som inte plockats in genom jaktlagets egna medlemmar.