Naturreservaten växer: ”Nu måste vi skydda den oskyddade marken”
Naturreservaten växer och täcker allt större ytor av Älvdalens kommun.
— Idag är 210 000 hektar av totalt 500 000 hektar skyddad mark i kommunen, påpekar Per-Arne Pettersson, som är ordförande i Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) kommungrupp i Älvdalen.
För att belysa den oro som markägarna känner för en framtiden hade kommungruppen bjudit in riksdagsman Kjell-Arne Ottosson (KD). En framtid där det inte finns tillräckligt med skog att bruka och med det kommer samtidigt virkesbrist för förädlingsindustrin
I Älvdalens kommun är idag tre gånger så mycket mark skyddad som i länet och landet i övrigt.
— Länsstyrelsen inrättar nya reservat, men några pengar att sköta dem har de inte utan de får bara ligga, suckar Per-Arne.
Listan med utmaningar för markägarna innehåller oro för alltfler reservat och en artskyddsförordning som enbart den sätter stopp för 20 procent av planerade avverkningar. Därtill oroas markägare av den nya renmarkutredningen som kan komma att leda till konflikter mellan markägare och rennäringen.
— Jag sitter med som ledamot i renmarkskommittén och är bekymrad över de signaler som kommer från markägare. De har lett till mer osämja mellan markägarna och samebyarna i norr, säger Kjell-Arne.
— Jakt och fiskerätter ska tillhöra äganderätten av marken. Ingen domstol ska tvinga fram hur ägande och brukande av mark ska göras, betonar Per-Arne med hänvisning till att markägare upplever risken att förlora jakt- och fiskerätter.
Under en dag bekantade sig Kjell-Arne Ottosson med situationen i norra Dalarna och en tur ut till en avverkning på Lars Balstadsveens skog.
— Vi kände att vi måste göra något nu när det är så mycket på gång för markägarna. Därför bjöd vi in till den här dagen, förklarar Per-Arne, medan en stor skogsmaskin rullar förbi.
— Vid nyåret har vi ett möte och då stod det klart att sex nya reservat skulle bildas i Älvdalens kommun. I mars tillkom ytterligare åtta reservat.
Kommunalrådet Peter Egardt var med ute i skogen och såg ett annat problem.
— När reservaten nu växer så blir det allt svårare att dra fram kraftledningar och infrastruktur, den riskerar att få trängas in på de ofta privata marker som är kvar, konstaterade Peter och fick medhåll av Nils Eliasson, Särna-Idre Besparingsskog.
Många markägare passar också på att avverka innan det kommer mer förbud och nya reservat, som det ändå inte finns pengar att sköta eller upprätta.
— Nu får länsstyrelsen börja med att sköta de reservat de redan har tagit istället för att fortsätta ta mark från skogsägarna.
— Det lokala engagemanget är väldigt viktigt, påpekar Kjell-Arne Ottosson.
Jonny Persson representerade jägarna och de lokala markägarna.
— Här finns inga orörda skogar. De är värdefulla för att de brukas på ett rimligt sätt. De har brukats och inte förbrukats.
— Nu behöver vi skydda den oskyddade marken mot skydd, summerade Sven-Erik Hammar, Mellanskog, den oro som markägare har för de snabbt växande reservaten i Älvdalens kommun och framförallt i nordligaste Dalarna.
