Europarådet säger ja till älvdalskan: ”Det är ett språk och behöver skydd”

Europarådets högsta beslutande organ sällade sig på tisdagen till de många institutioner och forskare som stödjer älvdalskan. 

Europarådets Ministerkommitté, som består av utrikesministrarna i de 47 medlemsländerna, Ann Linde är den svenska utrikesministern, sa då att ”älvdalskan är ett språk” och rekommenderade Sverige att ta in älvdalska språket i Europarådets konvention om Minoritetsspråk och regionala språk, ”den så kallade Minoritetsspråkskonventionen”.

Det här för älvdalskan så positiva beskedet kommer efter en mångårig kamp för att få språket erkänt som ett språk av de svenska myndigheterna. Vart tredje år har Europarådets språkliga expertkommitté besökt Sverige och bett representanter för älvdalskan att lägga fram argument för att betrakta älvdalskan som ett språk och inte som en dialekt. 

Under många år har Expertkommittén därefter uppmanat den svenska regeringen, att vetenskapligt undersöka om inte älvdalskan är ett eget språk. 

I den senaste rapporten skrev kommittén att älvdalska i praktiken redan var ett eget språk, med tanke på att grammatik, ordböcker, barn- och vuxenlitteratur getts ut under många år och att Älvdalens kommun nu har en förskola där barnen kan lära sig älvdalska genom språkbadsmetoden. Sverige har dessutom bidragit – genom Allmänna Arvsfonden- med sju miljoner för att revitalisera och stärka älvdalskan. 

Sverige har inte protesterat mot de rekommendationer som Europarådet nu ger om älvdalskan. Dessa rekommendationer brukar gå igenom med tiden, eftersom Sverige förbundit sig att följa de konventioner man skrivit under.

”Europarådets beslut på tisdagen innebär definitivt ett starkare ställningstagande än tidigare för att man anser att älvdalskan bör räknas som ett svenskt minoritetsspråk,” enligt en insatt källa.  

Peter Folkesson vice ordförande i Ulum Dalska är glad över Europarådets beslut. Han säger: 

— Det här är efterlängtat. Jag hoppas verkligen att myndigheterna förstår värdet i det älvdalska språket och arbetar snabbt med att ge oss de förutsättningar som behövs för att vi ska kunna använda och föra språket vidare.

Ing-Marie Bergman, som är projektledare för det arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum, är själaglad;

— Som vi har väntat på det här beslutet. I projektet jobbar vi med målgruppen barn och unga och för att arbetet ska kunna fortgå efter projektets slut är det av största vikt att älvdalskan klassas som ett minoritetsspråk. 

— Då blir det lättare att kunna införa älvdalska som ett ämne i skolan och att få statligt stöd för undervisningsmaterial och annat.”

Peter Egardt, (s) var tidigare kommunalråd i Älvdalens kommun och har jobbat framgångsrikt med att få kommunen att anta en handlingsplan för älvdalskan, bland mycket annat.  

— Jag är så glad för alla som, både i Sverige och utomlands,  har lagt ned så mycket kraft och tid för älvdalskan. Det här visar att vi har haft rätt hela tiden och detta är ytterligare ett steg åt rätt håll. 

— Jag är så glad över det här beslutet. 

Även Yair Sapir är glad över beslutet i Europarådet. Yair är en av de som arbetat länge och framgångsrikt bland forskare och politiker för att få älvdalska erkänt som ett språk. 

— Detta är en mycket viktig milstolpe på vägen mot älvdalskans erkännande som språk. Jag är glad över att Europarådets expertkommitté har satt in sig i älvdalskans språkliga förhållanden och den idoga språkliga revitalisering, som pågår i Älvdalen. Ett erkänt älvdalskt språk skulle utgöra ett viktigt bidrag till Sveriges språkliga mångfald och till bevarandet av ett viktigt immateriellt svenskt kulturarv.”

Text: Björn Rehnström