Armhävning ger språkkunskap i älvdalska

Älvdalska är ingen dialekt, det är ett språk. Det vet alla älvdalingar men numera också Europarådet, som bekräftat att älvdalskan är ett eget språk.

En av många förkämpar för att höja statusen på älvdalskan är Björn Rehnström.

Under hösten har han och hans tidigare journalistkollega Birger Nylén bytt armhävningar mot älvdalska.

— Det börjat lite på skoj, men har hela tiden vuxit. Efter 54 inslag har hela 827 intresserade gått med i vår Facebook-grupp, säger Björn Rehnström.

När antalet följare passerade 500 hade Birger lovat att sjunga och spela Johnny B Good översatt till  älvdalska av Ulla Wellin i Blyberg. ”Drag o Johnny” blev titeln på älvdalska.

— Det är fascinerande att se att vi lyckats samla så många. Förhoppningsvis kommer inte alla för att se mig och Birger göra armhävningar, utan för att också få en liten insikt i älvdalska, säger Björn Rehnström.

— Det är säkert en kombination av att få se oss göra bort oss, samtidigt som allt fler får lära sig älvdalska.

—Antingen får de en inblick i om det är ett språk eller dialekt, men också  lära sig hur den riktiga älvdalskan är uppbyggd med grammatiskt.

Det som gett språkkämparna i Älvdalen vind i seglen är att Europarådets ministerkommitté beslutade vid sitt senaste möte att stödja det älvdalska språket. De menade att älvdalska är ett språk som borde erkännas av Sverige och skyddas i Minoritets- och regionalspråkskonventionen som Sverige skrivit under. 

— Det här är något vi gör för  att jag vill att alltfler ska få komma i kontakt med älvdalska, säger Björn, som fått Birger att inse att det faktiskt är mer än bara en av många daladialekter det handlar om.

För den som är nyfiken är det bara att haka på och gå med i Facebookgruppen ”Älvdalska bytes mot armhävningar”.

Alla lektioner baserar sig på Bengt Åkerbergs 600-sidiga grammatik och Lars Steenslands 250-sidiga ordbok.

— Det är ett sätt att gratis få ta del av älvdalskan och lära sig ord, man måste inte se oss göra armhävningar. Det går att spola förbi, skrattar Björn.

— För den som inte vill lära sig språket, men ändå inse hur pass mycket som skiljer sig från svenskan så är det en möjlighet.

I många dalabyar värnas det lokala språket, skillnaden mot Älvdalen är att där har arbetet kommit mycket längre.

— Förhoppningsvis kan vårt arbete bidra till att hjälpa andra orter att rädda deras språk, funderar Björn.

Sollerön, Venjan och Våmhus är orter med språk som precis som älvdalskan har kopplingar till fornnordiska.

— När nu Europarådet sagt att älvdalskan är ett eget språk så väntar vi nu bara på att regeringen ska göra detsamma.

När det gäller nivån på ett erkännande av älvdalskan som ett minoritetsspråk så finns det olika grader.

— Det viktiga för oss är att älvdalskan bara ska bli erkänd i första hand. Det underlättar sedan i arbetet med att få stöd för att på något sätt rädda språket.

Så nu kan du njuta av att lära lite älvdalska och få lite musik på köpet. Helt gratis dessutom.

— Vi kräver ingenting. Vi jobbar helt gratis för att hjälpa älvdalskan att överleva. Det enda vi hoppas och tror det är att du uppskattar det här så mycket att du blir medlem i Ulum Dalska som arbetar för språkets överlevnad, säger Björn Rehnström.

827 följare vid nyår. Målet att nå 500 passerades iför en månad sedan och nu samlar Facebookgruppen snart tusen följare.