På måndagsmorgonen när landet drog igång efter helgerna så var spotpriset på el i el-område ett och två 52,08 öre/kWh. Älvdalen hör till elområde SE3 där Stockholm ingår. Där var spotpriset på el 253,66 öre/kWh under måndagen. Med andra ord drygt två kronor mer för älvdalsbornas än grannarna i södra Härjedalen.
Det var den 1 november 2011 som Sverige delades in i fyra el-områden efter påtryckningar från dansk Energi, som protesterade till EU-kommissionen mot att överföringen till Danmark begränsades av det svenska stamnätet. Danmark hade då bland annat medverkat till att stänga kärnkraftverket genom att påtala kraftverkets olämpliga placering.
Det ledde till att Svenska kraftnät valde att rita en karta över Sverige med fyra zoner, de två nordliga där det råder överskott på el och så två sydliga där det är underskott på el.
75 mil norr om Barsebäck återfinns Trängslets kraftverk, som ägs av Fortum. Barsebäcks två reaktorer producerade vardera ungefär lika mycket el som kraftverken i Dalälven där Trängslet är det i särklass största. Trängslet som ligger i Älvdalen, placerades i den södra el-zonen där det råder underskott på el.
— Det här är ett exempel på hur fel det kan bli, suckar kommunalrådet Kjell Tenn.
— Vi har överskott av el, både från vatten och vindkraft. Vi har offrat våra strömmande älvar och värdefull åker- och skogsmark har dränkts under vatten när dammar tagit över.
Dagens vattenkraft kräver endast ett fåtal tjänster i Älvdalens kommun, mycket fjärrstyrs medan ett stort värmekraftverk eller kärnkraftverk kräver väldigt många anställda. Så inte ens där är Älvdalens kommun en vinnare när det gäller att förvandla förstörda älvar till lokala arbetstillfällen.
När kraftverken i Österdalälven byggdes ut så skedde det med dåvarande ägaren Stora, med pappersbruk i Kvarnsveden och Skutskär. Kraften kom från det strömmande vattnet i Dalälven. Nu har Kvarnsveden stängt och strömmen matas mot sydvästra Sverige där det är elbrist. Någon elbrist är det knappast i Älvdalen.
En grov uppskattning är att Idre by och fjällanläggningarna konsumerar ungefär 20 MGw och om resten av kommunen förbrukar motsvarande så torde Älvdalens förbrukning handla om 50-60 MGw. Samtidigt skickas närmare 900 MGw vidare ut i landet.
— Självklart borde vi kompenseras för det vi bidrar med till samhället. Det är väl knappast troligt att vi kan locka någon industri, typ batterifabrik, hit. Den kräver el men också ett stort samhälles resurser, men visst vore det lockande att börja finna någon som vill etablera en industri till exempel söder som Blyberg, fundera Kjell Tenn.
— Gott om el har vi, men vi som bor och verkar här ska inte både drabbas av att vi offrat vår miljö och sedan straffas för att det är brist på el i södra Sverige, säger Kjell Tenn och konstaterar att det inte enbart är när det gäller vägar som Älvdalen drabbas.
— EU och Svenska Kraftnät vet inte hur kartan ser ut. Självklart måste vi flyttas till den norrländska zonen, säger Kjell Tenn.
