Rapport visar: Fler barn lever i fattigdom i Ludvika

Allt fler barn i Ludvika lever i familjer som inte får pengarna att räcka till. Samtidigt har Smedjebacken fler barn som berörs av vräkningar än de flesta andra kommuner i länet. Länsstyrelsens nya rapport visar också att barn med utländsk bakgrund drabbas hårdast.

Barnfattigdomen i Dalarna ökar – och särskilt i vissa kommuner i södra länet. Det visar Länsstyrelsens kartläggning av barn i så kallad multidimensionell fattigdom, där både ekonomi, boende, hälsa och utbildning har vägts in.

– Det är en komplex bild som målas upp där olika faktorer förstärker varandra. Det är tydligt att det behövs kompletterande lokala förklaringsmodeller för att beskriva siffrorna. Men vi ser tydligt att barns rättigheter inte är likvärdiga i länet. Att skillnaderna framför allt är så stora mellan olika grupper och kommuner är det som oroar mest, säger Patric Samuelsson, barnrättstrateg på Länsstyrelsen i Dalarna i ett pressmeddelande.

Fattigdomen ökar mest i Ludvika

Ludvika är den kommun i Dalarna där flest familjer har så låg inkomst att pengarna inte säkert räcker till det mest nödvändiga.

Kvinnor och ensamstående föräldrar är särskilt utsatta. Två av tre ensamstående mammor i Ludvika lever i dag med låg ekonomisk standard. I Smedjebacken är det drygt hälften av de ensamstående mammorna som gör det.

Vad gäller ensamstående pappor är det drygt en tredjedel som är i samma situation.

”Andelen barn som bor med föräldrar med låg ekonomisk standard har också ökat mellan 2011–2021 i hälften av länets kommuner. Ökningen är som störst i Ludvika, från 12 procent till drygt 25 procent.”, skriver Länsstyrelsen i rapporten.

För barnen betyder det ofta att det inte finns pengar till fritidsaktiviteter, resor eller nya kläder.

Barn med utländsk bakgrund drabbas hårdast

Rapporten visar också stora skillnader mellan barn som är födda i Sverige och barn som har utländsk bakgrund.

Barn som har föräldrar födda utanför Europa har i genomsnitt mycket sämre ekonomi och sämre möjligheter i skolan. Länsstyrelsen konstaterar att ojämlikheten ökar snabbast i dessa grupper.

FN har tidigare varnat för att barnfattigdomen i Sverige är särskilt utbredd bland flyktingar, asylsökande och afrosvenskar – något som också märks i Dalarnas siffror.

I Smedjebacken är situationen allvarlig när det gäller barns boende. Kommunen är en av dem i Dalarna där flest barn bor i hushåll som blivit vräkta.

Antalet barn som berörts av avhysningar i länet ökade under förra året med 26 procent. Enligt Länsstyrelsen är det ett tydligt tecken på att fler familjer inte klarar hyran när priser och räntor stiger.

Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet klarar sig sämre i skolan och mår ofta sämre psykiskt. Lärare vittnar i rapporten om att fler elever kommer hungriga till skolan, särskilt efter lov när skolmaten uteblir.

Flera föräldrar säger att de tvingas välja mellan att betala fritidsaktiviteter eller köpa mat. Även om många barn trivs i skolan påverkar den ekonomiska stressen hemma deras koncentration och självkänsla.

Länsstyrelsen: kommunerna måste agera

Länsstyrelsen uppmanar kommunerna att ta ett gemensamt ansvar för att vända utvecklingen.

Myndigheten vill se bättre samarbete mellan skola, socialtjänst och vård, regelbundna kartlägg  ningar av barns levnadsvillkor och att barnens egna röster tas på större allvar.