De tar ledigt för att valla Vasaloppsåkare: ”Ger en energikick”
Varje vintervecka arbetar tusentals volontärer med att göra Vasaloppet så bra som det bara går. Som exempel finns några verkliga eldsjälar vid vallaboden i Hökberg. År efter år tar de semester en vecka i februari, åker från Eskilstuna till Mora och ser därefter till att Vasaloppsåkarna får bra glid.
— De på jobbet vet långt innan att jag ska ha semester denna vecka, punkt slut. Min chef har sagt ”jag lägger in det i ordinarie schema”, säger Susanne Carlsson.
Termometern visade 14 minusgrader strax efter klockan 9 under fredagsmorgonen. Åkarna hade nyss gett sig av från Oxberg i vinterveckans inledande tävling, Vasaloppet 30.
I en av bodarna intill spåret kommer ett vallateam från Swix stå under veckan. De är här från arla morgonstund och väntar på att de tappra själarna ska skida in mot dem.
Två av de i vallateamet är Pär Henrik Andersson och Susanne Carlsson. Sedan sju år tillbaka har de varit ”vallaturister” och jobbar ideellt med att serva åkarna under vinterveckan.
— Vi kommer från Eskilstuna och står här under alla lopp. Man gör det för att det ger en sådan energikick. Och så får man ett leende tillbaka; precis alla är glada när de kommer hit, om de inte är sura på sig själva. Men det är den enda anledningen till att inte le. Alltså är det är nästan bara god stämning, säger Pär Henrik Andersson.
Hans sambo Susanne Carlsson tyckte det var en bra idé att börja med detta och tog initiativet.
— Man kan säga att jag är boven i det hela. Han (Pär Henrik) är en långsam åkare ute i spåret och när Vasaloppet sökte volontärer kunde jag lika gärna hjälpa till – i stället för att vänta ett helt dygn på honom, säger hon.
Sagt och gjort så fick de båda lov att ta ledigt från jobbet. Nuförtiden är det en självklarhet med lite semester, liksom att vara i just Hökberg.
— När vi såg hur många som hjälpte till med ”serveringen” här i Hökberg tyckte vi det var trevligast att vara här. De på jobbet vet långt innan att jag ska ha semester denna vecka, punkt slut. Min chef har sagt ”jag lägger in det i ordinarie schema”.
Visserligen kan det kosta uppemot 25 000 med boende och övriga omkostnader. Men får de tio leenden tillbaka av åkarna är det värt varenda krona.
De vet hur mycket åkarna kämpar i den kuperade terrängen. Därför kan en till synes liten insats göra väldigt mycket.
— Folk känner sig som proffs när de åker härifrån. Det är en sådan skön service, särskilt när de inte kan böja sig ned efter tio timmar. Men de är verkligen guld värda som kämpar. Stämningen är på topp när de kommer.
Hur skidorna ska vallas varierar från person till person – samt hur långt de har åkt.
— Idag åker många med familjen och då vill de ha fäste. Men det beror på vilket lopp det gäller. På själva Vasaloppet är det glidet man vill förbättra. Ju längre dagen går, desto mer fäste blir det. De som kommer sist behöver oftast fäste på hela skidan; de orkar inte riktigt. Man får läsa av en sådan sak innan de kommer, säger Pär Henrik Andersson.
Fort måste det inte gå. Vissa rentav föredrar att vallningen tar lite tid.
— Att bara lägga på ett nytt lager tar en minut. Man ska bara ta in och ha på fästvalla. Ska man däremot göra rent får man räkna med tre till fem minuter. För de som kommer sent går det nästan för fort. De kan bli sura om det inte tar minst tio minuter, så de hinner hämta andan.
I princip alltid är det motionärerna som behöver ny valla eller ny utrustning. Det skapar förutsättningar för att klara hela loppet.
— Eliten behöver aldrig valla om, men en stav kan ju gå av för någon. Den typen av service har vi också: Stavar, skidservice och pjäxor. Ingen ska behöva bryta och vi gör allt för att de ska kunna ta sig till målet.
