Så fick kommunen snabbare koll på kränkningar i skolan

Sedan Smedjebackens kommun införde ett nytt digitalt system för att anmäla kränkningar har skolorna fått bättre överblick över problemen.

På Bergaskolan i Smedjebacken menar personalen att det gör det lättare att agera snabbt – och att upptäcka återkommande kränkningar.

Familje- och utbildningsförvaltningen införde från 2024 ett nytt statistiskt system för att analysera kränkningar i förskolor och skolor i Smedjebackens kommun. Samtidigt började man använda ett digitalt system för att anmäla kränkningar.

Nyligen presenterades jämförande statistik som visade på en viss minskning av anmälda kränkningar under 2025 jämfört med året innan.

Utan att dra för stora växlar på siffrorna uttrycker sig familje- och utbildningsnämndens ordförande Matilda Kilström ändå försiktigt positivt.

— Jag skulle se att om det fortsätter minska så är det en trend.

På Bergaskolan, där högstadieelever går, ses det nya systemet som ett viktigt hjälpmedel i arbetet mot kränkningar. Där arbetar studiecoacherna Sara Holappa och Matilda Ahlén tillsammans med rektor Sara Sundh med att hantera anmälningar i sin vardag.

Tidigare skedde rapporteringen på papper, men i det nya systemet går anmälningar direkt till både rektor och huvudman.

— När en anmälan kommer in går den direkt till både rektor och huvudman. Det gör att stegen går mycket snabbare, säger rektor Sara Sundh.

Det nya systemet gör också att personalen får en direkt notis när något inträffar.

— Nu får vi en pling i mejlen direkt när det har hänt något, så kan vi gå in och läsa ärendet och börja utreda, säger studiecoach Matilda Ahlén.

Enligt personalen har antalet anmälningar ökat något sedan systemet infördes, men det behöver inte betyda att kränkningarna blivit fler.

— Det kan också bero på att det är lättare att rapportera nu och att vi har uppmärksammat personalen mer på att anmäla, säger Sara Sundh.

De flesta ärenden handlar om verbala kränkningar mellan elever.

— Det vanligaste är att elever kallar varandra för olika saker eller använder könsord och liknande, säger Sara Holappa.

Många konflikter uppstår också när nya elevgrupper bildas i årskurs sju.

— När elever kommer från olika skolor kan det ta tid innan gruppen hittar sin sociala trygghet. Ibland försöker man hävda sig genom att göra sig rolig på andras bekostnad, säger hon.

När en anmälan kommer in startar en utredning där personalen pratar med alla inblandade elever.

— Vi går igenom vad som hänt och pratar med både den som blivit utsatt och den som utsatt någon annan. Ibland pratar vi även med vittnen. Det blir lite som en liten utredning, säger Matilda Ahlén.

Om problemen fortsätter finns en så kallad konsekvenstrappa i flera steg.

Först försöker skolan lösa situationen genom samtal och information till vårdnadshavare. Om kränkningarna fortsätter kan nästa steg bli möte med föräldrar och elev.

I tredje steget kan rektor utfärda en skriftlig varning. Om problemen ändå fortsätter kan eleven tillfälligt omplaceras till en annan klass eller undervisningsgrupp.

En viktig fördel med det digitala systemet är att skolan snabbare kan upptäcka återkommande problem.

— Det är mycket lättare att se hur många gånger en elev varit inblandad i ärenden. Då kan vi visa konkret att något hänt flera gånger och sätta in åtgärder tidigare, säger Sara Holappa.

Personalen menar också att det är lättare att följa upp ärenden eftersom systemet automatiskt påminner när något behöver följas upp.

— Det gör att inget faller mellan stolarna, säger hon.

Samtidigt arbetar skolan förebyggande för att skapa en tryggare miljö.

— Vi jobbar mycket i början av sjuan för att skapa ett bra socialt klimat när elever från olika skolor möts. Den perioden är väldigt viktig, säger Sara Sundh.

Målet är att snabbt stoppa kränkningar som riskerar att bli återkommande.

— Det vi verkligen vill förhindra är kränkningar som upprepas över tid. Det är då det blir riktigt allvarligt, säger hon.