
Färre barn väntas – kommunen ser över framtidens förskolor och skolor
Ett minskat barnafödande gör att Smedjebackens kommun nu blickar framåt och ser över hur förskolor och skolor ska organiseras under det kommande decenniet.
Frågan diskuterades nyligen i familje- och utbildningsnämnden inom ramen för arbetet ”Framtidsspaning förskola och skola 2024–2034”.
— Vi ser ju att det föds färre barn och att vi samtidigt blir fler äldre. Det är en demografisk utmaning som inte bara gäller oss utan alla kommuner i Sverige, säger nämndens ordförande Matilda Kilström (S).
I de diskussioner som hittills förts inom kommunledning, nämnd och bland rektorer bedöms ett scenario med omkring 60 födda barn per år vara mest realistiskt i nuläget. Det är lägre än vissa prognoser från SCB, men anses ligga närmare den aktuella utvecklingen.
Konsekvenserna av minskande barnkullar märks först i förskolan och därefter i skolan.
— Om det fortsätter i den takt vi ser nu kan vi behöva minska ungefär två förskoleavdelningar per år. Det handlar inte om besparingar utan om att organisationen ska matcha behovet av platser, säger Matilda Kilström.

Som en del av arbetet har kommunen tagit fram ett antal diskussionsfrågor kring hur verksamheten ska dimensioneras framöver.
Förvaltningschefen Maria Ronsten har under våren besökt förskolor i kommunen för att samla in synpunkter från personalen.
— Vi har gjort samma gruppdiskussioner med kommunledningen, nämnden och rektorerna. Nu träffar vi medarbetarna på förskolorna och ställer exakt samma frågor, säger hon.
Enligt Maria Ronsten finns ett stort engagemang i verksamheten.
— Vi har så klok personal och deras tankar är väldigt värdefulla i den här processen. Det här är något vi behöver göra tillsammans.
Trots att organisationen kan behöva förändras är utgångspunkten att kvaliteten i verksamheten ska vara densamma.
Flera värden pekas ut som särskilt viktiga i det fortsatta arbetet. Exempelvis ”hög kvalitet och likvärdig utbildning”, ”trygghet och studiero” och ”rimliga barngrupper och behörig” personal.
— Det här ska inte handla om att göra verksamheten sämre utan om att anpassa storleken. Barn och elever ska stå i centrum, säger Matilda Kilström.
Vilka konkreta förändringar som kan bli aktuella är ännu inte bestämt. Men i diskussionerna nämns bland annat ”anpassning av antal avdelningar”, ”översyn av organisation och rektorsområden” och ”mer flexibel användning av lokaler”.
— Det kan handla om att minska någon avdelning här och där, eller i vissa fall se över hela enheter. Men vi är inte i det läget ännu, säger MatildaKilström.
Samtidigt betonar kommunen att arbetet inte bara handlar om att anpassa verksamheten – utan också om att skapa ett samhälle där barnfamiljer vill bo kvar.
— Jag vill att människor ska trivas här och känna framtidstro. Det ska finnas bra välfärd, bra fritidsmöjligheter och en kommun där barnfamiljer känner sig välkomna, säger Matilda Kilström.
Arbetet med framtidsspaningen fortsätter under våren och ska sammanställas för nämnden senare i år. Målet är en långsiktig plan för hur förskolor och skolor ska dimensioneras under de kommande fem till tio åren.