Trafikverkets besked: E45 mellan Vattnäs och Trunna byggs om 2026

Trafikverket satte för ett tag sedan en förväntad tidsplan om byggstart i ombyggnationen av E45 mellan Vattnäs i Mora och Trunna i Orsa. Om två år, 2026, planeras arbetet inledas med en 2+1-väg på sträckningen – samt en säkerhetsåtgärd i att bygga fauna- och viltpassager.

— När det kommer till passagerna så ser de väldigt olika ut. Vissa är väldigt specifika, såsom igelkottspassager, säger projektledare Ida Friberg.

Många har varit emot förslaget om en ny vägsträckning mellan Vattnäs och Trunna de senaste åren – ett arbete som Trafikverket planerat för under en betydligt längre tid än så. Projektet är uppdelar i fyra delsträckor: Vattnäs till Vångsgärde, Vångsgärde till Holen, Holen till Trunna och en del genom bebyggelsen i Trunna.

Personer från byföreningar har delvis argumenterat emot att hastigheten höjs till 100 kilometer i timmen på vissa korta delar av sträckan; något som anses dumt då hastigheten i övrigt är högst 60 kilometer i timmen.

Trots att framför allt Orsabor velat ändra på saken politiskt, har nu beskedet från Trafikverket kommit: Vägbygget blir av. Det hela planeras inledas 2026, enligt förväntan. Detta är något projektledare Ida Friberg ser som en rimlig tidsram.

— Först och främst måste vår vägplan beslutas, för att sedan vinna laga kraft. Vi har arbetat mycket med projekteringen av vägplanen och vet att detta är ett område med mycket bebyggelse. Många påverkas av vilken sträckning den här vägen har. Det finns alltid en risk att den blir överklagad – vilket vi måste ta hänsyn till, enligt konstens alla regler. Därefter krävs en upphandling. Detta kan ta tid, men vi vill heller inte skrämma upp fastighetsägare genom att fastställa tidsplanen helt än, säger hon.

Att bebyggelsen påverkas går det att skriva under på. För tre år sedan revs det anrika Pålagården i Orsa, något som skapade reaktioner.

Ida Friberg vill trycka på att arbetet görs ur säkerhetssynpunkt. På sträckan mellan Vattnäs och Orsa finns idag risker som behöver förhindras utifrån bästa förmåga.

— Motiven till vägbygget handlar framför allt om trafiksäkerheten. Detta är en olycksdrabbad sträcka. Rent statistiskt sker det många olyckor.

Runt 6000 fordon passerar sträckan per dygn, varav 80 procent är pendlare, enligt Trafikverkets rapport. Därför inträffar ofta saker där – men Ida kan inte ge något direkt fingervisning i olycksstatistiken.

— Hur många olyckor som inträffat där de senaste åren har jag inte siffrorna på, men det har gjorts uträkningar. Det jag kan säga är att det både kör lätt och tung trafik på sträckan. Dessutom finns det mycket vilt på den.

Av anledningen att djur behöver passera E45:an krävs åtgärder i form av portar för tamdjur, samt fauna- och viltpassager.

— I fallet med tamdjur är det frågan om att jordbrukare i området har mark på båda sidor om vägen. De behöver flytta sina djur fram och tillbaka. Att de ska leda sina djur över en hårt trafikerad väg är varken bra för djuren eller trafiken i övrigt.

Hon fortsätter:

— När det kommer till passagerna så ser de väldigt olika ut. Vissa är väldigt specifika, såsom igelkottspassager. Men jag tror att vägportarna kommer vara öppningar för allt möjligt; småvilt eller storvilt. Passagerna är utformade för att klara allt utom vattendjur.

Trafikverket planerar även att stänga många direktutfarter under projektets gång.

— Utfarterna är från enskilda fastigheter. Såklart är de betydande för de som bor där – det är deras sätt att ta sig ut på vägen. Men många utfarter används inte av några andra än de boende. Att ha direktutfarter på en högtrafikerad väg ökar olycksrisken. Man vill inte ha det.

Sammanlagt planeras tolv åtgärder på E45 mellan Vattnäs och Trunna. Åtgärderna listas enligt följande: En breddning av väg på delar av sträckan, en 2+1-väg på delar av sträckan, en ny cirkulationsplats i Trunna, två nya trevägskorsningar, nya och ombyggda busshållplatser, portar för tamdjur, nya gång- och cykelvägar, nya gång- och cykelportar, viltstängsel på delar av sträckan, stängning av ett antal direktutfarter, parkeringsfickor samt fauna- och viltpassager.

— Ur ett tråkigt byråkratiskt perspektiv så styrs mycket av regelverken, vad vi behöver prioritera. Det får vi inte tumma på. Sedan är det viktigt att vägarna ska fungera rent ändamålsenligt. Vi kan inte säga att en åtgärd är viktigare än någon annan. Tanken är att allt ska vara ett sammanhängande ”paket”. Detta kommer förhoppningsvis lösa så mycket som möjligt, säger Ida Friberg.