”Tolv år senare sitter vi här och det har blivit en ny lagstiftning”

Från idé till lagändring med många uppförsbackar längs vägen. Så skulle man kunna beskriva resan som miljö- och byggchefen Martin Clarstedt och dåvarande näringslivschefen Markus Svensson gjort med initiativet till en ny avgiftsmodell för livsmedelstillsyn som sedan årsskiftet blev ny lag.  Rättviksmodellen ”Tillväxt och Tillsyn” blev kraftigt ifrågasatt av både Livsmedelsverket och av andra kommuner i landet eftersom deras tankesätt utmanade regelverket.

— Det vi gjorde i Rättvik var att vi lyssnade på våra småföretagare och frågade vad de upplevde som problematiskt och en sak de var irriterade över var en årlig avgift som man inte förstod vad man betalade för, man tyckte att det var orealistiskt dyrt, säger Clarstedt.

Den avgift som företagarna irriterade sig över var den årliga fakturan som damp ner från kommunen på en fast avgift på mellan 7000 och 8000 kronor för livsmedelskontroller som ibland inte ens ägde rum. Så som regelverket såg ut innebar det en fördel för kommunen eftersom allt fakturerades i förskott oavsett hur många timmar arbete som lades ned på inspektioner. Det här var en modell som Clarstedt och Svensson såg var orättvis och tyckte att det vore rimligare att kommunen tog betalt efter att en tillsyn skett.

— Vi ville hjälpa folk att göra rätt och ha en god dialog och att man skulle ta betalt för faktiskt utfört arbete för att det skulle kännas mer rättvist. För det var faktiskt så att man fick en liten klump i magen när man skickade ut alla de här fakturorna och visste att vi inte gjort alla timmar man debiterat för.

När Rättvik utmanade med nytt tankesätt lät kritiken inte vänta på sig. Livsmedelsverket kritiserade hårt kommunens nya koncept där de ansåg att varken rådgivning i kontrollen eller hur avgifterna togs ut var bra.

— Det blev väldigt mycket media kring det här och det var inte helt okontroversiellt på den tiden att man skulle hjälpa företagare att göra rätt eller att man skulle ta betalt för faktiskt utfört arbete. Jag tycker att man ska jobba för välmående livsmedelsföretag för jobbar man för det då kommer också säkerheten att höjas per automatik, säger Clarstedt.

Politikerna i Rättvik har varit positiva till förändringar som leder till ett bättre företagarklimat och under åren har många utomstående velat höra om arbetet om ”Tillväxt och Tillsyn”. Bland annat fick de möjlighet att presentera modellen för dåvarande Lantbruksministern Eskil Erlandsson som såg positivt på det nya arbetssättet eftersom han ansåg att det bland annat skapar en bättre dialog mellan företagen och kommunen. Det här mötet ledde senare till att Livsmedelsverkets tidigare snäva instruktioner skrevs om från att bara innefatta att se till konsumentens bästa till att man även ska arbeta för att underlätta för livsmedelsföretagens bästa.

— Jag tror ju på det här utifrån mitt hjärta att man ska försöka hjälpa människor att göra rätt för det finns inget företag som vill göra fel.

Det Rättvik gjorde var att man förde dialog med företagen så att de hade möjlighet att göra rätt från början i stället för att vid en inspektion få nedslag och behöva göra om. Det här är något som Eva – Lott Långberg tyckt varit värdefullt.

— När jag började så var jag lite grön så ringde jag ofta och rådfrågade och fick svar på mina frågor. Jag skulle börja här i köket och hade då köpt Foodtrucken så jag fick hjälp med att veta hur jag skulle tänka när jag skulle bygga den. Den hjälpen har varit ovärderlig för jag har gått efter deras normer för att kunna sköta mitt livsmedelsföretagande. Då tänkte jag inte på att de hade jobbat med det här, men nu fattar jag ju. Om man gör rätt från början så kan det inte bli fel.

Under åren har ”Tillväxt och tillsyn” utmanat regelverket kring livsmedelstillsynen vilket gjort att det nu skett en lagändring. Från och med årsskiftet ska alla kommuner följa det som från början var ett initiativ och ett arbetssätt i en liten kommun men många små företagare. Kritikerna pekade på att det skulle slarvas med livsmedelshanteringen medan de som såg fördelar menade att alla vill göra rätt och att samarbete är bättre än motarbete.

— För mig är det mest effektiva sättet att föra samtal och resonera tillsammans. Man måste utgå från att alla vill göra rätt och hittar man fel så försöker man gemensamt lösa det och är det så att man märker att företagen inte vill så kanske de inte förstått eller så kanske man måste gå vidare, så det är inte så att vi inte satt förbud mot verksamheter för någon gång då och då finns det företag som inte vill sköta sig, förklarar Clarstedt.

Rättviksmodellen blev ny lag i år men har inte varit lika uppskattad i alla kommuner då det innebär mer jobb för inspektörer samt mindre pengar in i kommunkassan. Några som ställde sig positiva till detta var inte helt överraskande bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita som under många år ansett att betalningsmodellen för deras medlemmar varit orättvis.

—  Ingen vill ju betala i förväg för något som man sedan inte vet om man får. Att avgifterna för livsmedelskontroll numera debiteras i efterhand i stället för som tidigare i början av varje år är mycket positivt och något som vi från Visita har arbetat för i många år, säger Stefan Lundin som är chefsjurist på Visita.

— Jag tycker att det känns jätteroligt att man var med och drev det här och att man nu tolv år senare sitter här och man har ändrat statliga verks instruktioner och att det har blivit en ny lagstiftning, avslutar Clarstedt.