”Renoveringstakten var tidigare på 500 år”

Dala Vatten och Avfall har tidigare haft ett eftersatt underhåll på ledningsnätet i de kommuner man är verksam i. Men nu har man ökat takten och rustar för fullt. Något som kräver stora resurser.

— Totalt i våra fyra kommuner, Gagnef, Vansbro, Rättvik och Leksand, har vi cirka 200 mil vatten- och avloppsledningar som vi ansvarar för, säger Olof Johansson, projektledare på Dala Vatten och Avfall.

Att ledningssystemen är gamla och i stort behov av upprustning är inget som är unikt i deras kommuner. Ledningsnäten för vatten och avlopp är i dåligt skick på många platser i hela landet.

— Att underhållet är så eftersatt beror delvis på att man inte har brytt sig tidigare, då rören man har lagt ned har en livslängd på mellan 50–75 år. Ett tidsspann som vi nu närmat oss, säger Lars Hjärpe driftchef VA nät på Dala Vatten och Avfall.

På senare år har man därför ökat takten. Nu renoverar man ungefär 17 km ledningsnät per år. Något som inte låter så mycket. Men för drygt 10 år sedan låg takten på 4 kilometer per år. Sedan tillkommer nyläggning på ungefär 12 kilometer per år.

För att ge perspektiv till förnyelsetakten så skulle det ta 500 år innan vi renoverat hela systemet i den takt vi hade 2014, nu pratar vi om ”bara” 100 år, säger Olof och fortsätter.

 — Nu använder vi inte betong- eller järnrör utan speciella plaströr som har en livslängd på över 100 år, så vi känner oss mycket trygga med det när vi nu rustar och bygger ut näten.

Något som även visar att man har kommit en bit på vägen är att alla läckor som uppdagades förra året handlade om 166 stycken, vilket kan ställas i kontrast till 200 mil långt nät.

— Vi har bra koll på våra ledningsnät numera, för 50 år sedan fanns inte datorerna, men nu lägger vi undan för undan även in gamla kartor över var rören och allt går, i ett grafiskt informationssystem, säger Lars och fortsätter.

— För dem som är ute i fält och jobbar ska det inte finnas någon tvekan om att man gräver på rätt ställe.

När man sen är ute i fält och jobbar, handlar det inte bara om att gräva fram vatten- och avloppsrör. Ofta finns det elledningar, fiber och fjärrvärme nedlagt tillsammans med dem.

— För dem som är ute och arbetar i fält handlar det om ett omfattande arbete att gräva fram rören. Våra rör måste ligga djupt, minst två meter under mark för att inte tjälen ska nå ned till dem. Det betyder att vi är tvungna att gräva försiktigt runt de andra rören och kablarna som alltid ligger över våra, säger Olof.

Innan man sen börjar jobba med att ta fram rören måste man även förbereda genom att provstänga ventilerna för att se att de fungerar. Ventiler som finns på jämna avstånd, men där många är åldrade.

— Vi börjar alltid närmast där vi ska utföra arbete. Vi vill att så få som möjligt ska bli av med sitt vatten när vi utför arbete. Men emellanåt är de så gamla att de slutat fungera, så då måste vi utöka området, säger Lars.

— Ska vi sen göra ett arbete vid någon kritisk verksamhet eller en mindre anläggning så har vi våra tankvagnar som vi kan koppla in och på så vis ha ett reservsystem, säger Lars avslutningsvis.