Järnväg till Sälen på gång – Särna och Idre riskerar missa tåget
När försvaret lyfte fram sina önskemål om järnväg in på Älvdalens skjutfält så satte det fart på olika järnvägsplaner.
I Älvdalen pågår nu en utredning om möjligheten till persontrafik från Älvdalen och en utbyggnad av terminalen vid Märbäck eller en ny terminal vid Mjågen där rälsen idag slutar med en gammal och obrukbar ändkaj.
Parallellt med de tankarna väcktes också drömmen om en järnväg till Sälen.
När rälsen öppnades till timmerterminalen i Malungsfors visade det på de möjligheter som finns med godstrafik på järnväg. Snabbt insåg Fiskarhedens Trävaru AB, som tillsammans med kommunen lyckats få tillbaka trafiken till timmerterminalen, att det vore än bättre med järnväg hela vägen till sågen i Fiskarheden.
Det fick besöksnäringen i Sälen att vakna. Nu finns ett långt gånget förslag på järnväg till flygplatsen i Rörbäcksnäs via Lindvallen. Sedan runt fjället mot Fulunäs till Stöten och vidare till nya flygplatsen.
— Redan 2030 skulle det kunna gå att ta tåget till Sälen och då även biltåg, enligt Per Corshammar som är järnvägsingenjör.
Samtidigt pågår tankarna att knyta Oslo via Trysil med flygplatsen i Rörbäcksnäs. Därmed skulle det finnas en järnväg från Oslo via Sälen och vidare till Borlänge och resten av Sverige.
— Tillsammans med destination Sälen har vi jobbat med en järnvägslösning och vi är långt framme, säger Malungs kommunalråd Hans Unander, som i förra veckan var på plats i Almedalen för att knyta upp investerare för det stora projektet.
Ett projekt som har möjligheter att till stor del kunna finansieras med EU-bidrag.
I lilla byn Gåsvarv är byborna inklämda mellan den snabbt växande trafiken på riksvägen genom byn och den oro som finns för att rälsen genom byn nu åter ska börja trafikeras.
Per Corshammar är en av Sveriges främsta järnvägsingenjörer och inte alltid överens med Trafikverket. Nu var han inbjuden till Gåsvarvs bystuga för att berätta om möjligheter och utmaningar med järnvägstrafiken.
— Tyvärr är Trafikverket väldigt långsamma och de jobbar inte med perspektiv på landsbygden. För dem är det viktigare med satsningar på tunnelbanor och storstäder. Tyvärr har de löften om att vi skulle få Europas bästa järnväg landat i att vi nu har Europas sämsta, anser Per.
EUs klimatomställning öppnar nu för ansökningar av bidrag för järnvägsinvesteringar, påpekar Corshammar.
Samtidigt förstår han gåsvarsvbornas problem med trafiken genom byn.
— Det finns ändå möjligheter, både för investeringar och för att kunna flytta riksvägen och järnvägen, betonade Per.
Därmed sa han det som gåsvarvsborna helst önskade, att få vägen och järnvägsspåret flyttat högre upp, ovanför byn.
— Att investera 50 miljoner på den här rälsen och sedan ändå tvingas göra förändringar om järnvägsplanerna till skjutfältet över Sälen och Särna blir av. Det känns bara dumt, säger Hans Andersson i Gåsvarvs Skifteslags samfällighet.
Persontrafik från Älvdalen till Mora med en station en bit högre upp är vad gåsvarvsborna skulle välkomna. Då skulle Gåsvarv bli perfekt för att flytta till och bygga hus på sluttningen. Det är något som måste vara tydligt i kommunens översiktsplan.
En kortsiktig lösning skulle då bli att utnyttja Blybergsvilan, mellan sågen och Gåsvarv, som skulle kunna bli avlastningskaj för försvaret.
Där skulle det vara betydligt enklare att lösa logistiken med anslutning till riksväg 70. Visserligen skulle det innebära att transporterna då skulle rulla genom byn, men som gåsvarvsborna påpekade: ”Det gör de ändå”. Likaså skulle saneringen av banvallen inte bli av, men oron där är större för att ny järnvägstrafik skulle tvinga fram ny ogräsbehandling av banvallen med kemikalier och hur inklämda byborna då skulle bli mellan väg och järnväg.
— Hitta en person på Trafikverket som ni kan ställa krav för kompensationsåtgärder, var beredda att agera i Bryssel men ha en tydlig agenda. Var även beredda att agera mot Trafikverket med det regelverk som de har att följa, tipsade Per Corshammar om.
— När vägen en gång byggdes handlade regelverket om helt andra förhållanden vad gällde mängden av trafik och hastighet.
Per Corshammar påtalade också att EU har 7,4 miljarder i en social fond för landsbygd, som Sverige inte har påbörjat arbete med fast det bara återstår fyra månader att söka bidrag.
Just EU är en öppning för satsningar på järnvägar.
— Europa förväntar sig att alla järnvägar som kan ska öppnas. Det finns pengar för dem som har ett tydligt projekt, poängterade Per.
Det kan innebära en möjlighet för Älvdalen att få tillbaka persontrafiken, men också att flytta järnvägsspåret. Alternativet kan vara en förlängning av järnvägen till Särna. Båda alternativ en kan vara intressanta för försvaret som uttryckt önskemål om järnväg in på skjutfältet.
Betydligt närmare en ny järnväg har nu intressena för Västerdalsbanan kommit. Det med en kombination av industri och besöksnäring, men också en möjlighet att den vägen nå Älvdalens skjutfält och möta försvarsmaktens önskemål.
— Genom att bygga de nya delarna på betongbro går projektet snabbare och blir billigare. Ju snabbare det är klart, desto fortare går det att få in trafikavgifter. Dessutom blir ingreppet i miljön blir mindre, påpekar Corshammar.
En ny översiktsplan för Malung-Sälens kommun, där järnvägssträckan finns med ska antas under 2025 efter ha kommit ut på samråd efter sommaren.
— I den finns ett fördjupningskapitel för järnvägssträckningen, berättar Malung-Sälens stadsarkitekt Tomas Johnsson.
I Malung-Sälen finns ett gammalt järnvägsreservat hela vägen till Lindvallen.
— Det stämmer väldigt bra med de tankar som nu lyfts. Till stor del kan den gamla banvallen användas fram till Tandö och sedan blir det en sträckning öster om bebyggelsen fram till strax före Kläppen, där det blir en hållplats.
Där kan sedan järnvägen komma att korsa älven och leta sig upp mot Lindvallen.
För att nå Fiskarheden krävs antingen ett industrispår förbi Kläppen eller en till bro över älven vid fabriken.
— En bro blir dyrare, men då kommer järnvägen på rätt sida om sågverket, förklarar Tomas Johnsson.
I Malung-Sälen är planerna på järnväg till fjälldestinationerna långt gångna och arbetet med finansieringen pågår. Kostnaden beräknas till 11 miljarder kronor. Vill Norge nå Rörbäcksnäs beräknas deras kostnad bli 55 miljarder kronor.
— Det här är något vi är väldigt positiva till och vi stödjer arbetet helhjärtat, säger Tomas Berg som är Skistars destinationschef i Sälen.
I Malung-Sälens nya översiktsplan kommer en järnväg till Sörsjön att finnas med. Därifrån är det Älvdalens kommun som får ta vid. Där ligger redan den gamla banvallen som kan användas.
Christer Svärd, vd på Idre Fjäll, betonar att en järnväg till Särna och om möjligt vidare till Idre är den enskilt viktigaste frågan för Idre Fjäll.
Styrelsen för Idres destinationsbolag DIAB har också påtalat vikten av en järnväg och att den inte stannar i Sälen. DIAB skriver till kommunen att de är beredda att lägga mycket tid på frågan och att de förväntar sig ett starkt engagemang från kommunledningen.
I Gåsvarv vill man inte ha järnvägen genom byn och i den norra kommundelen vill besöksnäringen att järnvägen ska komma tillbaka, åtminstone till Särna, men helst hela vägen till Idre.
Vad försvaret säger är oklart mer än att de vill ha en ändlastkaj i Mjågen. Men både DIAB och gåsvarsvborna vill ha besked vad Älvdalens kommun vill.
Persontrafik till Älvdalen och godstrafik till Mjågen eller en satsning tillsammans med Malung-Sälen på en järnväg till Särna.
I Malung-Sälen är man redan på gång och har inlett arbetet med översiktsplanen och finansieringen. En finansiering som bygger på investerare och EU, lägg därtill om försvaret också vill vara med i planerna.
— Nu finns en möjlighet och den skulle onekligen stärkas om alla drar åt samma håll, säger Lars Ericson, som är ordförande för DIAB.
— Förordar kommunen att skjutfältet ska nås via Älvdalen så säger man samtidigt nej till Idre och Särna. När Baltikum byggde en höghastighetsbana fick de 85 procent i EU-bidrag. Det gäller bara att göra det som EU vill, konstaterar Per Corshammar.