”En styrka i Leksand är att många av de värden som människor efterfrågar finns här”

Nu har Samuel Svan jobbat på Leksands kommun som kommunstrateg i snart 1,5 år. Närmast innan han började här arbetade han i Regeringskansliet som politiskt sakkunnig med jämställdhetsfrågor, barnrättsfrågor och den statliga budgetprocessen och innan dess arbetade han i Stockholms stad med socialtjänstfrågor i olika roller, men nu är han i Leksand och arbetar med att bland annat se över hur man kan få fler att flytta hit.

Vad gör en kommunstrateg?

— Mitt huvudsakliga uppdrag är att samordna och driva på kommunens övergripande arbete med verksamhetsplanering och -uppföljning. Det handlar om att hålla ihop arbetet med att ta fram kommunens årliga kommunplan och att se till att de mål och uppdrag som beslutas i kommunplanen sedan följs upp löpande under året. Det här gör jag i nära samarbete med ekonomichefen och tillsammans med representanter från de olika sektorerna i kommunen. Utöver detta gör jag en del kommunövergripande utredningar och deltar i arbets- och projektgrupper kring olika kommunövergripande frågor, däribland hur vi kan stärka den juridiska kompetensen i kommunen.

Samuel berättar att Leksands kommun har deltagit i den stora flytt- och boendestudien som Kairos Future genomförde under 2023. Det var en uppföljning av en tidigare studie som gjordes 2015, även då deltog Leksands kommun. Totalt sett deltog sjutton kommuner i studien 2023. Kompetensförsörjning var inte ett huvudtema i den här studien, men man har gjort tidigare studier med fokus på kompetensförsörjning, där även Leksand deltagit och här har frågor som rör kompetensförsörjning tagits upp. Studien består dels av en nationell studie som tittar på övergripande trender kopplat till flytt- och boendemönster, dels en lokal studie som gjort specifikt för de deltagande kommunerna där de har analyserat vad de nationella trenderna har för betydelse för kommunen.

— Det är två omfattande studier, men kortfattat skulle jag vilja sammanfatta slutsatserna som vi tar med oss från studien i följande fem punkter:  

• Arbetets betydelse i människors liv har förändrats över tid. Det är inte längre så att arbete är en stor meningsskapare för människor. Arbete är i lägre utsträckning anledning till att människor fattar sitt flyttbeslut och det är inte heller lika viktigt för människor att det finns goda arbetsmöjligheter på en ort för att den ska uppfattas som attraktiv.
• Nu är det i stället livskvalitet som är det viktiga. Man söker sig till nya platser för att platsen upplevs attraktiv, att det finns tillgång till bättre bostäder, att det är lugnt och fridfullt och att det finns god tillgång till olika nöjen. Man kan också se en uppgång för så kallade ”urbana värden”, det vill säga att det finns ett gott nöjesutbud, tillgång till restauranger med mera. Detta är värden som är viktiga för människor oavsett om de vill bo i en stad eller på landsbygden.
• Ekonomin är och kommer att fortsätta vara en viktig faktor för många. De senaste åren har inneburit att hushållsekonomi blivit en hetare fråga för många. Det blir allt viktigare för människor med bostäder som inte kostar allt för mycket, energipriserna har fått ett större fokus hos många vilket innebär att man söker efter bostäder som är energieffektiva, och många väljer också att skära ned på ”vardagslyxen”.
• De oroliga tiderna. Utöver att den osäkra ekonomin får betydelse för många har även olika former av trygghets- och säkerhetsfrågor tagit större plats. Det påverkas såklart av gängkriminaliteten som sprider sig till fler platser och bidrar till otrygghet. Men även frågor med mer internationell prägel så som Rysslands krig i Ukraina och terrorismhot förstärker människors upplevelse av otrygghet och osäkerhet i vardagen, vilket påverkar hur och var man vill bo.
• Vi vill ha det mysigt. Många värdesätter mysighet både i vardagen och på resor. När människor får skatta vad som är viktigt för dem i olika typer av bostäder har just betydelsen av att bostaden upplevs mysig tagit sig in bland topp 7 för samtliga kategorier (hyreslägenhet, bostadsrätt, småhus). I övrigt är dessa 7 viktigaste egenskaper i stort oförändrade jämfört med 2015.

Samuel berättar om svagheter och styrkor för Leksands del. En styrka är att många av de värden som människor efterfrågar hos en boplats finns här. Det finns till exempel gott om frilufts- och rekreationsområden. 

— Det är på många sätt lätt att leva här och det finns en närhet till mycket – både vildmark och levande centrum. Det här är något vi behöver lyfta fram tydligare i vår kommunikation. Leksand är också en trygg kommun i många avseenden vilket är gynnsamt utifrån vad människor söker efter.

En svaghet i Leksand är de relativt sett dyra huspriserna, inte minst om man jämför med närliggande kommuner. Man får fortfarande mycket hus för pengarna om man flyttar från till exempel Stockholmsområdet, men det kan ändå vara en utmaning för att locka människor att flytta hit. En annan svaghet som vi också delar med andra kommuner i Dalarna, är tillgången till bra kommunikationer som inte är bil. Det kan göra att pendling försvåras men också att man har svårt att ta sig mellan bostaden och olika aktiviteter utan att ständigt ha tillgång till en bil. En utmaning är också att kunna locka personer i åldrarna 18–25 år att flytta hit eller bo kvar.

Varför behöver vi bli fler invånare i Leksand?

— Utifrån att vi, likt många kommuner i vårt närområde, har en åldrande befolkning behöver vi bli fler kommuninnevånare för att på sikt klara välfärdsuppdraget. Att vi blir fler äldre, särskilt över 80 år, innebär att behoven av insatser inom äldreomsorgen kommer att öka. Det innebär också fler som går i pension från de jobb de har idag, många fler än vad som väntas träda in i arbetslivet av de i yngre åldrar. Det är sammantaget detta som utgör kommunens stora kompetensförsörjningsutmaning för framtiden. Därtill kommer såklart det privata näringslivet också att vara i behov av ytterligare arbetskraft framöver. Blir vi inte fler personer i arbetsför ålder mellan 20–64 år kommer kommunen ha svårt att fortsätta utvecklas.

Hur ska kommunen få folk att flytta hit? En viktig fråga är såklart att se till att det finns bostäder som människor kan och vill flytta till. De senaste åren har vi drivit flera stora bostadsbyggnadsprojekt där vi nu har lagakraftvunna detaljplaner på plats. Det innebär att planerna nu kan börja realiseras, till exempel i det nya området Lummerhöjden med cirka 300 bostäder i blandad bebyggelse.

— Sen handlar det mycket om att på olika sätt lyfta fram och synliggöra de kvaliteter som finns i Leksand och som människor söker. Där kan vi behöva arbeta på nya sätt för att nå ut till de som skulle kunna tänka sig flytta hit. En annan fråga som är viktig att titta på är hur vi på olika sätt kan bidra till att det finns sociala sammanhang för de människor som flyttar hit. Det är inte i sig ett kommunalt ansvar, men vi kan arbeta tillsammans med föreningslivet och andra goda krafter för att detta ska finnas. Vi behöver också göra vad vi kan för att få till bättre kommunikationer i kommunen och i närområdet, men den frågan äger vi inte själva utan ligger hos regionen. 

Han förklarar vidare att under de senaste tio åren har vi blivit cirka tusen personer fler i kommunen och att man har goda förutsättningar att fortsätta växa även under kommande år. 

— Ett viktigt redskap för oss kommer att bli den nya bostadsförsörjningsplan som ska tas fram under nästa år. Vi jobbar också med en ny översiktsplan som tar sikte på de långa tidsperspektiven vad gäller utveckling av kommunen. Sen beror mycket på hur omvärlden kommer att utvecklas under kommande år – hur kommer den ekonomiska krisen att utveckla sig och hur kommer det påverka dels människors flyttbeteenden, dels byggbranschen? Hur kommer arbetsmarknaden att utvecklas vad gäller distansarbete, digitalisering och AI, den gröna industrialiseringen, men också vad gäller arbetslöshet och varsel. Det är osäkerhetsfaktorer som vi inte styr över själva men som kan få stor betydelse för hur utvecklingen blir för oss som kommun.