Skräddargården rustas upp – satsning på Rättviks kulturbyggnader

Skräddargården ska renoveras med bidrag från länsstyrelsen och Rättviks kommun som äger gården i Östra Stumsnäs. Det var förresten här som originalet till den grå Rättvikshästen hittades.

— Äntligen, jag har legat på och påpekat det här sedan 2012, säger Kristina Jedestedt Mases, ordförande i Föreningen Skräddargården i Stumsnäs.

Föreningen har haft verksamhet på gården såsom guidade visningar, några musikkonserter, hantverksdagar med mera, även dalkarlsvandringar brukar ta vägarna förbi och hälsa på.

Men efter förra sommarens fönsterrenoveringskurs bröts golvet upp och det var först nyligen som det blev klart att Almbergs byggnadsvård ska färdigställa golvrenoveringen.

— När det är gjort kan vi skriva på ett nytt avtal för vi har massor med idéer. Främst eventuella kurser inom byggnadsvård, men även mindre konserter som förhoppningsvis kan ske i samarbete med Folkmusikens hus, hoppas föreningsordföranden Kristina Jedestedt Mases.

Länsstyrelsen Dalarna har beviljat 108 000 kronor i bidrag till kulturhistoriskt motiverade kostnader för renovering av spismur, timmerstomme och golvkonstruktion. Resten av pengarna kommer från Rättviks kommun, och det är inte bara Skräddargården som det satsas på. Även Matsgården ska få taket renoverat med start i april och flera andra takreparationer finns på åtgärdslistan.

— Vi har tagit fram underhållsplaner för byggnaderna, och nu har politiken prioriterat och avsatt pengar för kulturgårdarna, förhoppningsvis i flera år framåt. Det är ju så att vi måste underhålla våra byggnader och våra kulturgårdar är en viktig del av Rättviks identitet och historia, säger Linnea Wallinder som är markansvarig på Rättviks kommun.

Investeringsbudgeten beslutas årsvis och för 2026 finns 1,4 miljoner kronor att använda. Det finns en indikation om att avsikten är att ge liknande stöd även 2027 men det är inget som är beslutat.

Skylten som visar att Skräddargården är en sevärdhet pekar in mot Stumsnäs från riksväg 70 vid Ickholmen.

— Namnet kommer från en skräddare som var väldigt duktig på att sy och fick i uppdrag att laga och sy kläder då folk var väldigt fattiga och ej kunde sy själva. Sedan gick yrket i arv till sonen. Skräddargården har dokumenterats sedan 1700-talet, men har säkert funnits ännu längre tillbaka säger Kristina Jedestedt Mases och fortsätter:

På informationstavlan som alla förbipasserande kan läsa står det att byggnaderna flyttades dit från två olika håll i ett senare skede och att de är från sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet.

Gårdens sista privata ägare var svågrarna Skräddar Erik Andersson och Anders Lindén. De levde ett svårt liv enligt Jedestedt Mases och när de gick ur tiden på blev det lösöresauktion bland inventarierna på 1950-talet samtidigt som själva gården tillföll kommunen.

— När man röjde ur huset hittades förlagan till Rättvikshästen. Den var annorlunda i färgen, gråblå och prickig. John Gudmunds tog den till sig och gjorde mönstret till den moderna Rättvikshästen, förklarar Kristina.

Originalhästen från Skräddargården visas numera upp på kulturhuset i Rättvik.

På grund av auktionen på 1950-talet är det inte mycket av den äldsta inredningen som är bevarad, vissa möbler har dock hamnat på Nordiska museet. Men nu försöker de att renovera både invändigt och utvändigt enligt byggnadsvårdsreglerna.

— Kring 1999 då föreningen bildades var det en arbetsmarknadsinsats från Hushållningssällskapet som hade fått EU-bidrag till ett ladprojekt. De tänkte byta bort Nittsjöteglet på taket och lägga på betongtegel. Då reagerade vi Stumsnäsbor och stoppade projektet, berättar Kristina Jedestedt Mases.

Resultatet blev istället att nytt lertegel lades på taket.

— Från början kunde föreningen söka EU-bidrag och bekosta lite reparationer själv, men sen skrevs det ett nyttjanderättsavtal mellan föreningen och kommunen, och då fick inte föreningen göra vad som helst utan kommunens tillåtelse.

Så föreningen kvarstod men det gjordes inte mer än att sköta om städning, gräsklippning och röjning och därifrån har det blivit förfall.

— Jag blev ordförande 2012 då föreningen hade varit inaktiv ett tag. Jag har kallat dit dåvarande ansvarig från länsstyrelsen och gjort skrivelser till kommunen, men svaret har oftast varit att ”Det finns inga pengar”, minns Jedestedt Mases.

Fram tills för några år sedan, när föreningen fick bättre gehör från kommunens politiker och tjänstemän. Så nu ska Skräddargården göras fin igen.

— Jag påpekade att hängrännor var ruttna och det regnade in så takpannorna behövde bytas, säger föreningens ordförande Kristina Jedestedt Mases som uppskattar att de nya hängrännorna har gjorts av trä i tidsenlig stil (se bilden längst ned).

— De lyssnade på oss och vi är så tacksamma för det!