Fler vill ha äkta lokalt producerad honung

Hemma hos Katti Forslund och Micke Ström i Vikarbyn surrar det i bikuporna och flitiga honungsbin flyger in och ut för att samla nektar. I fem somrar har de drivit sommarcafé med självplock av blommor och efter några intensiva månader med mängder av fikabesökare på gården väntar nu en sensommar där det sista flytande guldet snart ska skördas.

— Det var lite trögt i början med blomningen för det var en kall vår men det har gått bra, snittet för en normalskörd i Sverige är 30 kilo per kupa vi hamna på runt 20 kilo men det beror på att vi har byggt upp mer samhället i stället för att satsa på honungsproduktion, säger Micke.

Just nu är det sju av de tio bisamhällena som producerar honung eftersom bina i de mindre samhällena behöver själva den honung de producerar. Att de valt att skapa fler samhällen handlar om att vintern tog död på många bin och att man nu behöver bygga upp nya samhällen.

— I vintras hade vi en hög dödlighet och det är flera som har haft det, det är nog så att hela Sverige har haft samma problem i år. När det är konstiga vintrar med mycket varmt och kallt så blir det kondens i kuporna som de inte klarar av, men det är svårt att veta exakt vad det beror på många gånger.

Sedan 2018 har Micke och Katti haft biodlingen på hobbynivå och sålt honung lokalt. Att honung är ett uppskattat livsmedel märks tydligt då efterfrågan på honung är större än tillgången.

— Vi slungade runt midsommar och den tog slut på ett par dagar, sedan slungade vi en gång till här nyligen och den tog slut på en dag, det var 80 kilo. Det ringer folk hela tiden och frågar om vi har så vi skulle kunna sälja hur mycket honung som helst, säger Micke.

Efterfrågan på honung ökar mycket tack vare att fler blivit medvetna om binas viktiga pollineringsarbete för odlingslandskapet liksom för dess hälsoeffekter. Men i takt med att efterfrågan stigit har honung blivit ett av de mest förfalskade livsmedlen som säljs i Europa. Det här gör att honung som produceras lokalt har blivit än mer efterfrågad.

— Medvetenheten om att det här härodlat när man vet vad det kommer ifrån, det har ökat väldigt. De har sagt att hälften av all honung som säljs i butikerna är fuskhonung och det innebär att det inte är ett bi eller blomma inblandat ens utan är tillverkat i ett laboratorium i Kina. Nu har man genom genteknik kunnat spåra honung och kommit fram till att ännu mer är fuskhonung.

Branschorganisationen Biodlingsföretagarna har med ny dna- teknik kunnat testa om honung som säljs i våra matvarubutiker är äkta eller inte. Av 40 testade burkar visade det sig att endast fyra innehöll äkta honung, resten innehöll mest socker och andra sötningsmedel. Riktig honung kostar betydligt mer vilket gör att fuskarna har sett en chans till förfalskningar till en billigare peng. Och att som konsument veta vad som är sant eller falskt i honungsdjungeln är inte lätt.

 

— Det vet man inte förrän man köper av biodlaren direkt eller ser att den kommer från en biodlare, då vet man att den är äkta. Man kan tyvärr inte lita på om det står Svensk honung heller, den kan vara packad i Sverige. Köper man en burk i butiken där det står icke Eu-land så är det garanterat fuskhonung. Men sitter det ett sigill på så vet man med största säkerhet att det är Svensk honung, förhoppningsvis.

Men att det skulle bli en brist på Svensk honung de kommande månaderna tror inte Micke Ström då många professionella biodlare i landet fått goda skördar i sommar. För egen del väntar nu den sista skörden av skatten som troligtvis kommer att gå åt rätt snabbt.

— Vi har lite som vi kommer att sälja under Mat Runt Siljan den 6 september. Sedan gör vi vår egen yogurt-honungsglass som vi säljer också. Vi får även pollen och bivax av odlingen som vi använder till salvor, ljus och bivax-dukar, berättar Micke och Katti.

När de drog i gång sitt företag Frö till Honung började det med bin sedan med självplock av blommor till att utöka med ett sommarcafé. Under åren har konceptet blivit en succé de inte alls var beredda på och har nu valt att fokusera på biodling och snittblommor och att pausa caféverksamheten inför nästa år.

— När vi drog i gång med cafét trodde vi att det skulle komma någon lite då och då som ville ha en kopp kaffe och bulle, men i somras hade vi cirka 300 besökare per dag och hade fyra anställda. Vi gör ju det här vid sidan av våra arbeten så det tar för mycket energi och tid av oss, men det har varit jättekul, avslutar Micke och Katti.