”Det här är ohållbart”

”Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta” säger läraren Anna Richaud om starten på det nya läsåret på Furudals skola, och hon får medhåll av sina kollegor Michael Rocking och Annsi Harsia-Ollas. Nu till hösten har man mindre resurser och eleverna i åk 7, 8 och 9 på Furudals skola slagits ihop till en klass med 33 elever som alla ska undervisas av samma lärare i ett trångt klassrum.

— Jag ska ha SO undervisning för 33 elever i ett klassrum och vi kan inte dela upp oss för det finns ingen personal. Redan nu är känslan att det här inte kommer att fungera, säger Anna och Annsi och Michael håller med.

På Furudals skola som är en F till 9 skola finns det idag tre fasta lärare till de 64 elever som kommer att gå i årskurs 4-9 i höst. Tidigare har man haft mer resurser och klasserna var uppdelade i åk 3-4 , åk 5-6 åk 7-8 och en klass för åk 9.  Förutom att högstadieeleverna nu har slagits ihop har även mellanstadieelever i åk 4, 5 och 6 också blivit en enda klass på 31 elever. Det här innebär att alla elever ska ha ämneslektioner så som matte och SO ihop i samma klassrum. Oron för hur de ska hinna se till varje barn behov och orka med det här i längden är stor.

— Vi har inte fått ihop schemat än, det måste vi göra från dag till dag, säger alla tre och förklarar att all tid som de egentligen skulle behöva för att förbereda lektioner går åt till att få ihop morgondagens schema.

— Och vi har ingen bildlärare än, vi är skyldiga att ge eleverna den undervisningen och det förväntas vi lösa.

— Vår rektor går in och undervisar i NO och teknik cirka 15%, så det innebär ju att hon kommer att jobba 115% eftersom hon inte får någon lättnad i sin rektorstjänst, säger Anna.

Redan i december förra året när det stod klart att kommunen skulle behöva göra stora besparingar inom skolan skrev lärarna på Furudals skola ett öppet brev till politikerna i kommunen där de beskrev den press de redan upplevde med de befintliga resurserna. Då var pandemin ännu inte ett faktum. Nu med det ovanpå ligger även oron för hur man ska kunna följa Folkhälsomyndigheternas rekommendationer med tanke på att så många elever ska vistas i ett trångt klassrum.

— Det är 33 elever i samma klassrum och det är 17 centimeter mellan bänkarna, det känns inte som att vi kan garantera en säker miljö, säger Anna. Vi har personer som är i riskgruppen och har även elever vars föräldrar är det. Och när som helst kan någon av oss bli sjuk och behöver vara hemma, det här är ohållbart.

— Jag tror inte att föräldrarna insett vidden av vad de här neddragningarna får för konsekvenser, förklarar Anna, Michael och Annsi.

— Jag är orolig för kvaliteten av undervisningen och för vår och våra elevers hälsa, avslutar Michael.

Lars Kratz som är skolchef medger att det kan komma att bli problem att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

— Det kan bli svårigheter i vissa stora klasser, i framförallt Rättviksskolan och Furudal och klassrum som inte ger möjligheter att upprätthålla en armlängds avstånd.

Hur ser du på möjligheten att uppnå kvaliteten på undervisningen med så många elever i klassen?

— Det blir en stor utmaning för våra duktiga pedagoger när vi är runt 30 elever i en klass.

Joanna Stridh (c) som är bildningsutskottets ordförande är väl medveten om situationen på både Furudals skola och Rättviksskolan och delar oron över situationen som lärarna har med många elever i klassrummen.

— Det är klart att det är tufft, det går inte att pussla lika mycket som på en större skola där det finns fler personal. Men det här är något som vi följer upp och se hur det fungerar. Jag har pratat med förvaltningen om att de får stöd för att kunna göra anpassningar. Jag förstår att det finns en oro, den har vi allihopa. Under hela våren har man löst det på bästa sätt, men det blir tufft nu att starta upp med nya grupper och allt ser annorlunda ut. Det är tufft i vanliga fall, och det är extra tufft nu, det gäller att vi hela tiden är med och följer utvecklingen från skolverket och folkhälsomyndigheten. Vi har tagit beslut att de kan ta till fjärr- och distansundervisning om det så krävs. Det är något som rektorerna kan göra om de anser att det blir ohållbart, säger Joanna Stridh (c).

De besparingar inom skolan som skedde efter jul innebar att man ändrade nyckeltalet vilket innebär att skolan får resurser utifrån antalet elever. Sedan i julas har 1,0 tjänst utslaget på alla enheter försvunnit samt 0,5 tjänst mindre på Boda, Ingels och Sätra. Resurser till bland annat lärarassistenter har också försvunnit eftersom förutsättningarna för statsbidrag har ändrats.

Hur ser du på den oro som lärarna känner över att eleverna kanske inte får den utbildning de behöver? 

— Det måste man hela tiden bevaka, men man får jobba på att de får sin utbildning. Det passar olika för olika elever det här med distansundervisning, det blir en extra utmaning i de här tiderna.