”Det är fåtalet av eleverna som vill bort härifrån”

Hälften av alla elever som nu ska gå vidare till gymnasiet vill studera på hemmaplan. Som vi tidigare berättat slår Stiernhööksgymnasiet rekord med antalet förstavalsansökningar inför hösten och det program som lockar flest Rättvikselever är samhällsvetenskapliga programmet.

— Jag valde sam för att det är en ganska bred linje och jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med i framtiden. Jag har varit inne på läkare så jag tänkte natur först, men då jag är så är så osäker valde jag sam för jag tror att jag kommer att trivas där, säger Tyra Bryngelsson som går i nian på Rättviksskolan.

Av de totalt 110 elever som nu ska lämna högstadiet i Rättvik och Furudal har alltså hälften sökt något av programmen som finns på Stiernhööksgymnasiet. Totalt har 18 elever sökt till sam, 16 till bygg och anläggning, 13 ekonomi och 11 naturbruk.

— Det är fåtalet av eleverna som vill bort härifrån, många pratar med stolthet om sin bygd. Det är nära, man har vänner och familj här och man vill inte pendla, säger Katarina Lönnberg som är studie- och yrkesvägledare på Furudalsskola och Rättviksskolan.

För Tyra Bryngelsson som sökt till sam och NIU- bandy på Stiernhööksgymnasiet var det inte svårt att välja skola då hon vill vara kvar på hemmaplan ett par år till innan jobb i någon storstad lockar.

— Jag vill stanna och bo hemma, jag känner inte att jag vill flytta. Jag har många kompisar här som jag vill fortsätta vara med.

Men hälften av de som nu sökt program till hösten kommer troligtvis att lämna kommunen om än för ett par år. Oftast så handlar det om att de vill gå ett program som inte finns på hemmaplan och att man då blir tvungen att söka sig utanför kommungränsen. Eller som för Matilda Brandt som sökt till skogsgymnasiet i Älvdalen där både programmet och nyfikenheten på att flytta gick hand i hand.

— Jag tycker att det verkar intressant och så är jag lite sugen på att flytta från Rättvik och se något nytt. Jag söker dit själv men jag har lite äldre kompisar som går där redan nu, det känns ju lite läskigt för man vet ju inte vilka man hamnar med, jag känner ingen som ska börja där men det känns spännande.

Och det är oftast det egna intresset, kompisar och vad man vill jobba med som styr valet av utbildning, inte behovet som finns på arbetsmarknaden, säger Katarina Lönnberg och förklarar att det är förvånande få som vill söka till vård och omsorgsprogrammet, Barn och Fritid och till Hotell och turismprogrammet.

— Det kan ju vara svårt att veta vad man vill jobba med när man går i nian, men det som är lite häftigt med eleverna här är att dom har kunnat reflektera bra om sin framtid med tankar och mål. De har ambitioner, vilja och driv. Men nu i och med pandemin har ju kontakten med näringsliv varit begränsat och de har inte kunnat ha praktik.

Arbetsmarknaden ser ju inte riktigt ut så som det gjorde för bara femton till tjugo år sedan. I dag är det få som börjar på ett jobb med ambitionen att kunna hämta ut en guldklocka efter 25 års trogen tjänst. Och här tror Katarina att det finns mycket att göra för att skapa bättre samarbete mellan skolan, landsting, kommunen och näringslivet för att visa på bredden av olika yrken för eleverna.

— Det är viktigt att komma ut på arbetsplatser och där behöver jag hjälp av näringslivet så att eleverna kan komma ut och få insikter och förståelse för olika yrkesroller och branscher för att kunna göra ett bra hållbart val. Det är det samarbetet jag vill försöka bygga upp ännu mer, jag ser det som att jag jobbar med framtidens kompetensförsörjning, avslutar Katarina Lönnberg.