”Alla är väldigt positiva till det här samarbetet”

Nu drar projektet SmartMat i gång med en Kickoff i Rättvik. Under två dagar gästas Stiernhööksgymnasiet av en delegation från Storsteigen vidaregående skole i Norge för att köra i gång med det gemensamma samarbetsprojektet. Syftet är att skolorna ska stärka samarbetet och utbyta erfarenheter inom hållbar livsmedelsutveckling.

— Alla är superpositiva till att utvecklas, alla är väldigt positiva till det här samarbetet och alla tycker att det är kul att man satsar på lärare, instruktörer och kökspersonal, säger Marit Söderqvist som är projektledare för SmartMat i Rättvik.

— Vi sitter på mycket kunskap på var sitt håll och har mycket vi kan dela med varandra, så det här ska bli väldigt spännande, säger Elise Nesset som är projektledare i Norge.

Det var i våras Rättviks kommun fick Interreg-projektet beviljat och i september drogs samarbetet i gång mellan Stiernhööksgymnasiet och Storsteigen vidaregående skole i Alvdal. Mötet i Rättvik den här veckan blir startskottet som inleder det långsiktiga samarbetet.

— Det här är första träffen mellan projektgrupperna, så det är egentligen starten på att lära känna varandra och skapa relationer för det är en viktigt bit så det känns väldigt roligt, säger Marit Söderqvist.

Bägge skolorna har lantbruksutbildningar som har både likheter och skillnader – något man nu vill kunna dra nytta av för att utvecklas. Stiernhööksgymnasiet har verksamhet med lantbruk året runt medan skolan i Norge har djur som vandrar i fjällen sommartid.

— Vi har en Fjäll-Lantbruksskola som ligger högt över havet, så vi har ju andra förutsättningar är skolan här, förklarar Elise Nesset som är projektledare för SmartMat i Norge.

En av de påtagliga skillnaderna mellan länderna är att Norge har ett helt annat fäbodbruk och fäbodliv som är mer kommersiellt jämfört med Sverige. Där har många lantbrukare ofta fler verksamheter riktade mot allmänheten på sin gård för att kunna försörja sig.

— Vi jobbar mer med tilläggsnäringar på gårdarna. Det kan vara något för turismen som turridningar eller guidning så att man får en levande gård och kan bruka resurserna till fler saker. Vi har många kreativa bönder som är duktiga på att hitta på andra saker de kan göra på sina gårdar för att tjäna pengar och för att kunna bo och leva på gården, förklarar Elise Nesset.

Rättvik å sin sida har kommit långt vad gäller att använda skolans resurser i det så kallade Återtaget – något som skolan i Norge vill lära sig mer om. För personalen på de bägge skolorna väntar nu många nya utbyten under de nästan tre år som projektet har beviljats medel. Målet är att kompetensen inom hållbart lantbruk och ny teknik ska stärkas hos lärare, instruktörer, måltidspersonal och rådgivare. Arbetet kommer att ske genom gemensamma utbildningsmoduler samt genom seminarier, workshops, studieresor och arbetsplatsutbyten.

— Det här kan bidra till att vi utvecklar Återtaget ännu mer, kökspersonal vill till exempel utvecklas mer inom bakning som vi idag inte jobbar så mycket med hos oss. Vi kanske kan testa att odla mer spannmål här som vi sedan kan använda att baka på till exempel, det är en idé som har kommit upp, avslutar Marit Söderqvist.