”Sju av tio kör alldeles för fort”

Från Prinsvägen upp över Stenbergsvägen är hastighetsbegränsningen 40 km/h.

Men det går betydligt fortare än så för de flesta fordon, menar de som bor efter vägen.

De befarar att en allvarlig olycka kommer inträffa och förra veckan var det nära.

— Tur det var en bil som stannade, den föraren fick tvärnita, den andra föraren körde som bara den. Jag brukar inte vara så känslig, men då var det nära och jag tänkte när jag gick där, att det här kan gå riktigt illa.

Det berättar Liselott Ramström som vid tillfället var ute och promenerade med en hund som hon och sambon ibland brukar ta hand om. Det var mörkt, men hon bar väl synliga reflexer.

— Jag vet inte om föraren som körde så fort såg mig, men tur den andra gjorde det, säger hon tacksamt.

Vi har pratat med flera som bor efter Stenbergsvägen och alla berättar samma sak; Fordon som kör långt över den tillåtna hastigheten som är 40 km/h.

— Det är gammal som ung, det är firmabilar, hemtjänstbilar, bussar från Dalatrafik. Från korsningen vid Trunna kyrka och uppöver, det går otroligt fort. Ofta är det säkert 70-80 km/h ibland kanske 100 km/h och det gäller all trafik. Sedan ska jag väl inte säga att alla kör för fort, det finns förstås undantag, men sju av tio kör alldeles för fort, menar Liselotts sambo Sven-Erik Edholm.

Sven-Erik har bott länge efter vägen och konstaterar att problem med alldeles för hög hastighet inte är någon ny företeelse efter den aktuella vägen.

— Sedan de asfalterade om vägen (hösten 2025) har den blivit smalare, men fordonen kör ännu fortare. När de la ny asfalt frågade jag om de skulle kunna göra vägbulor för att få ned farten, men då fick jag bara höra att det var en så krånglig process. Jag har också skrivit till polisen att det körs alldeles för fort, men inget händer, fortsätter Edholm.

Randi Claussen förlorade sin katt den 14 juli 2025 då den blev påkörd efter vägen. Hon har två hundar och går ofta efter vägen.

— Det går fruktansvärt fort och ett flertal gånger har jag fått lov kasta hundarna ut i snön för att de inte ska bli påkörda, berättar hon.

Randi konstaterar att det saknas skyltar som talar om att det är 40 km/h. Det är markerat 40 km/h på vägen, men det är av förståeliga skäl svårt att se vintertid.

— När man kommer från rondellen upp mot Slättbergsvägen är det en 60-skylt ovanför korsningen, men då man svänger in på Prinsvägen finns det ingen skylt som talar om att det är 40 där och vidare upp efter Stenbergsvägen.

Susanne Brus konstaterar att det är farligt att promenera, men det är även en fara att med bil ta sig från gården ut på vägen, då det är dålig sikt åt båda håll.

— Helt plötsligt kan det komma en bil uppifrån i 80-90 km/h när man är på väg ut. Min man var på väg ut från gården, han såg ingen bil, men helt plötsligt hade han en bil i rumpan när han kom ut på vägen.

— Det bor barn här, många cyklar sommartid, folk promenerar med sina hundar. Det är väldigt riskabelt efter den här vägen och jag tycker det är respektlöst att inte hålla hastigheten. Det finns en hastighetsbegränsning av en anledning, men att det körs för fort gäller nog hela Orsa, menar Susanne.

Joel Svahn bor med sin familj efter vägen. Familjen har två barn, 4 och 6 år gamla. Han berättar om oron som finns att det ska hända en allvarlig olycka.

— Jag har sagt åt barnen att de inte får gå ut på vägen. Ibland har de kompisar här, det är svårt att veta hur de andra barnen är och jag litar inte ens på mina egna. Det går väldigt fort och tänk om ett barn skulle springa ut på vägen och föraren inte hinner stanna, målar Joel upp värsta skräckscenariot.

Det här är Trafikverkets väg och från Orsa kommun försöker man bearbeta de ansvariga för att få till en trafiksäkrare väg. Trafikingenjör Anneli Wallin berättar om hur hon kämpar för att få trafiksäkrare vägar inom Orsa kommun, men att det är svårt få något gehör.

— Jag kan hålla med om att det saknas 40-skyltar och det går alldeles för fort efter Prinsvägen mot Stenbergsvägen, men det är inte bara de här vägarna, poängterar Wallin och nämner bland annat Björken och fortsatt vidare efter länsväg 296 genom Skattungbyn.

Det här är något som Siljan News också uppmärksammat tidigare. Wallin får ofta information från boende eller andra som rapporterar om vägar där fordon kör alldeles för fort. Hon kontrollerar själv det som anses som trafikfarligt av boende eller andra och skriver sedan till Trafikverkets ansvariga om hon tycker att synpunkterna från allmänheten är rätt.

— De svar jag oftast får är att det är förarens ansvar att köra trafiksäkert. Men man kan inte alltid säga så, man måste tänka på de oskyddade trafikanterna. Folk ringer in, jag kollar om det stämmer, att det går alldeles för fort här och är trafikfarligt. Jag skickar en framställan till Trafikverket och får sedan avslag, säger hon om hur kontakten med myndigheten oftast går till.

Wallin konstaterar att uppenbarligen tycker hon som Orsa kommuns representant och de som är ansvariga för vägarna olika.

— Jag bor ju ändå här i Orsa och åker de här vägarna. De som tar beslutet att ge avslag kan bo vart som helst i landet. Jag vill att vi tar ett större grepp om det här, att vi diskuterar hur vi tillsammans ska göra för att få ett bra resultat.

— Den 17 april ska vi ha ett samordningsmöte med Trafikverket, Region Dalarna och Länsstyrelsen, vi har det två gånger per år. Jag köper inte resonemanget att man bara lägger över det på förarens ansvar. Om man tänker så, då behöver vi heller inte ha några poliser. Man ska inte köra för fort och man ska inte misshandla folk, men det sker ändå, drar Wallin en liknelse.

Christina Hjorth, samhällsplanerare inom Trafikverket, har bland många kommuner även Orsa på sitt bord. Hon konstaterar att det inte finns pengar till annat än det som redan beslutats om. Hon nämner flera åtgärder runt om i Dalarna som är på gång, men utöver det finns det i stort sett bara pengar till underhåll, som att laga potthål.

— Ombyggnaden av E45, där är det statliga pengar. Annars är det regionala pengar och det är politiskt styrda beslut, som till exempel en cykelväg i Borlänge och det finns inte pengar till annat än det som redan prioriteras.

— Men om kommunen tycker det är viktigt med en viss åtgärd för de som bor där, då är det möjligt att vi kan komma överens, men att det då är kommunen som får finansiera det, säger Hjorth hur trafiksäkerheten skulle kunna bli bättre.

Vi har tidigare bland annat skrivit om Skattungbyn och Björken, att man från Orsa kommun begärt att trafiksäkerheten måste förbättras.

— Där är planen att det ska påbörjas en utredning nån gång under 2026, informerar Christina Hjorth på Trafikverket.

Anneli Wallin understryker att hon återigen kommer lyfta det som hon fått avslag på tidigare, allt för att få det trafiksäkrare inom Orsa kommun. Sedan återstår att se om de ansvariga tar till sig synpunkterna den här gången. Eller rättare sagt, om de ansvariga lyckas skaka fram pengar ur en tom kassakista.

— Det är viktigt att inte ge upp, jag kommer fortsätta kämpa för de oskyddade trafikanterna, säger Orsas trafikingenjör.