Martin slipade guldskridskorna

Frisk Asker gick in i säsongen som favoriter.

Det blev dock ett turbulent år med dåligt spel och sparkad tränare.

Men när allt summerades stod Oslolaget som norska mästare.

Mitt i allt fanns Orsasonen Martin Conradsson.

– Här har det varit firande i ett par dagar, berättar mästarlagets materialare.

I måndags tog Frisk Asker mästarbucklan för första gången sedan 2002. Den gången fanns Anders Bastiansen med i laget och den förre Moraspelaren (2005/08) var med när nästa guld togs – 17 år senare.

– Vi har några yngre duktiga killar, men Bastiansen tillhör de bättre, han håller än, konstaterar Martin gällande den 38-årige glade ”gutten”.

År 2000 började den då 28-årige Martin som materialare i Orsa IK:s J18-lag.

– Jag spelade hockey själv och hur det kom sig att jag blev materialare vet jag inte riktigt, det var nog mest en slump, tror han.

Efter några år i moderklubben, lockade Malte Steen (gammal MIK-legend och ledare på hockeygymnasiet) över Conradsson till Mora IK. Där höll materialaren från Orsa mestadels till i något av juniorlagen.

– Men jag var med A-laget någon enstaka match. Den säsongen Kopiar (Anzé, 12/13) var i MIK, då var jag med bland annat i Globenmatchen mot Leksand.

Efter många år i Orsa/Mora, tog materialaryrket Martin till Österrike och Salzburg, det var säsongen 2011/12. Säsongen därpå återvände han till Mora IK innan han tog steget över till vårt västra grannland.

– Det var Anders Sjöberg, som nu är materialare i Mora IK:s A-lag och som tidigare varit i Frisk Asker, som tipsade klubben om mig, berättar Martin hur det kom sig att han hamnade i Osloklubben.

En klubb som en del före detta Moraspelare representerat; Patrik Ross, Markus Eriksson, Tomas Ring.

– Och som materialare i Frisk Asker innan mig var Jonas Sares.

Jonas Sares som är son till Johan Sares, Morasonen som är känd för att vara landets första materialare som blev värvad, när han gick från Mora till Brynäs.

Johan Sares återvände sedan till Mora IK och blev först marknadschef för att sedan ta över som klubbdirektör när Janne Simons efter 37 år klev av sin post som MIK:s starke man.

2013 kom Martin Conradsson till Frisk Asker och han har nu gjort sin sjätte säsong i Norges bästa lag. En säsong som började knackigt, men som slutade desto lyckligare.

– Vi gick in i säsongen som ett av favoritlagen, men det gick inte alls bra. I december låg vi runt femte, sjätte plats och var cirka 30 poäng efter ledarlaget.

Frisk Askers kanadensiska tränare passade inte riktigt in i den norska kulturen och den inhemska tränaren Jan André Aasland, som inte tidigare ansvaret för ett A-lag, fick kliva upp från sin assisterande roll och bli huvudansvarig som 29-åring.

Känns det lite bekant när det gäller Mora IK? När en viss Jeremy Colliton, helt oerfaren som tränare, men en ledargestalt på isen, fick chansen som huvudtränare i MIK:s A-lag och ett par säsonger senare tog Mora IK till SHL säsongen 2016/17 .

Aasland fick ta över ett lag som redan var i högsta ligan och han förde sitt Frisk Asker, som var på dekis under hösten, till att lyfta NM-bucklan.

– Det har varit en jobbig säsong med sparkad tränare, där vi låg långt efter poängmässigt och där ingen trodde på oss, säger Martin.

I slutspelet gick tabellfemman in som ”under dog”. I kvartsfinalen ställdes Frisk Asker mot seriefyran Lillehammer.

– Det var en väldigt jobbig matchserie. Vi vann en av matcherna först efter 6-7 perioder och till slut vann vi hela matchserien med 4-3.

Nästa hinder i vägen mot bucklan var Vålerenga, som vann den norska motsvarigheten till SHL.

– Det är ett annat Oslolag och det är samma hatkärlek här som det är mellan Mora och Leksand, beskriver Conradsson det laddade semifinalmötet.

– De trodde att de skulle vinna lätt över oss, poängterar han.

Men även här var det Frisk Asker som drog det längsta strået med 4-2 i matcher.

I finalen väntade Storhamar. De förväntade sig ”också” en lätt resa mot NM-guldet.

Men än en gång överraskade Frisk Asker som vann finalserien med 4-2 i matcher.

– Vi fick höra efter att vi hade vunnit guldet att Storhamar hade bokat upp en festlokal till i lördags. De hade räknat med att vinna i fyra raka matcher, men vi förstörde festen för dem, konstaterar Martin och skrattar lite gott.

I måndags var det dukat till fest när Frisk Asker hade 3-2 i matcher och chans att säkra guldet på hemmaplan. Men det är alltid dumt att ta ut något i förskott, vilket inte minst Storhamars misslyckade guldplanering visade.

– Vi runt laget hade väl planerat lite, det fanns ju en liten ”risk” att vi skulle vinna och att det kunde bli guldfest.

– Någon tyckte att vi skulle bära ner lite öl i omklädningsrummet innan matchen. Men det satte jag stopp för, det kändes onödigt att visa för spelarna, som inte visste något om det här. Blir det guldfirande, så löser vi det då, sa jag.

Och det var nog kanske tur det, så inte spelarna började ta ut något i förskott. Frisk Asker gick ut, laget som inledde säsongen så dåligt, avslutade på bästa sätt och säkrade guldet på hemmaplan.

– Det har varit firande i ett par dagar nu och det ska väl firas i kväll också, berättade Martin när Orsasajten fick en pratstund med honom under onsdagseftermiddagen.

Liksom spelarna och ledarna har Martin slitit hårt för det här.

– Man är först till hallen och sist därifrån. Under slutspelet har jag sovit i snitt fem timmar per natt, säger han om livet som materialförvaltare.

Men den här säsongen fick han verkligen lön för mödan och för första gången fick Conradsson vara delaktig till att vinna ett mästerskap.

Efter alla år som materialare har Martin sett spelare komma och gå i de olika lagen och en del som han jobbat med har blivit stora stjärnor.

– Det är kul med killar som får spela i landslaget eller komma till en bättre liga.

– Det har ju passerat en del duktiga genom åren som man haft i laget; Lukas Bengtsson (senast i Linköping), Tom Nilsson (Djurgården), Mikael Wikstrand (Färjestad), Mantas Armalis (Skellefteå) och inte minst Mattias Ekholm (Nashville, NHL), räknar han upp.

Apropå Färjestad ska Martin och hela Frisk Asker under torsdagen åka till Färjestad för att se den sjunde och helt avgörande semifinalen mellan FBK-Djurgården.

– Det är tack vare Bastiansen, som spelat i Färjestad. Han har fixat det här åt oss. Självklart håller man på Färjestad, som har flera före detta Moraspelare i laget.

Efter en säsong som varit likt en berg-och-dalbana och som slutade i guldyra i Oslo, så återvänder Martin snart till Ovansiljan för lite återhämtning efter en minst sagt omvälvande säsong i Norge.

– Jag har en lägenhet i Mora, men den har jag hyrt ut, så det blir till att bo hos mamma och pappa i Orsa, säger Frisk Askers guldmaterialare.

Om några månader återvänder han till grannlandet i väst för att fortsätta sitt jobb att slipa till ett gäng guldskridskor.

– Jag har nyligen skrivit på ett nytt kontrakt. Det är fortlöpande, jag är kvar så länge de vill ha mig här eller så länge jag själv vill vara kvar, säger Orsas färskaste guldmedaljör.