”Man ska inte behöva ha ont i magen när man kör den vägen”

Vintertid brukar länsväg 296 hamna i skottgluggen som en dåligt skött väg.

När Mia Strand Nilsson tisdag morgon åkte Orsa och Furudal gjorde hon det med en klump i magen.

Det resulterade i ett argt videoinlägg på sociala medier.

— Minsta lilla väg i Orsa är ren från snö, men när man kommer ut på 296:an har man plattat till en tjock matta med snö. Vad händer sedan då? När det blir plusgrader, så blir det snömodd och man åker med ont i magen.

När hon sedan kommer korset där 296:an övergår till länsväg 301, nära Furudal, då konstaterar hon att liksom i Orsa är vägen bar och fin.

— Det dåliga väglaget har alltså inte med vädret att göra, utan hur vägen sköts.

Att det kan skilja så beror på att vägarna är olika kvalificerade, förklarar Ronny Andersson, arbetsledare i drift på Svevia som sköter länsväg 296 på uppdrag av Trafikverket.

När vi berättar om Mias hemska halvtimmesfärd på 296:an tisdag morgon, poängterar Andersson, som vi får en pratstund med på eftermiddagen, att Svevia varit ute och moddplogat vägen under dagen.

— Men det går inte att jämföra länsväg 296 med 301:an. Det är olika kvalificeringar på de två vägarna. 301:an är saltväg, det är inte 296:an som klassas som en mindre väg.

Lvg 296 anses som en mindre väg av Trafikverket, enligt deras beräkningar, och tillhör klass 4. Lvg 301 tillhör klass 3 och vägarna mellan klass 1-3 saltas, det gör inte vägarna i klass 4-5.

Andersson understryker att Svevia sköter lvg 296 efter Trafikverkets direktiv för en klass 4-väg.

— Vi har 130 mil väg och det går inte att vara överallt samtidigt. Det ställer också till det då det först kommer snö, sedan regn och att det varierar så mellan plus och minus.

Ronny Andersson menar att de sköter länsväg 296, enligt de krav som Trafikverket satt upp och hänvisar vidare till den statliga myndighetens beställare Anders Lans. Liksom Andersson, poängterar Lans att vägarna klassas olika.

— Hur vägarna klassas beror på hur mycket trafik det är per år, understryker Lans.

Men det är ju mycket tung trafik som färdas efter länsvägg 296?

— Jo, det är en hel del tung trafik som kör där och till viss del mycket trafik mellan Skattungbyn och Orsa, men ändå inte tillräckligt för att klassas upp som en saltväg, menar Anders Lans.

Han informerar att Trafikverket har kontrollanter som ser efter hur vägarna sköts, om kriterierna följs som Trafikverket satt upp för väghållaren Svevia och deras entreprenörer.

— Vi har sagt åt Svevia att vara på tårna när det gäller den här vägen (296), men det är svårt att hinna med allt och det är över 100 mil väg som ska skötas om.

Men den stora knäckfrågan är just kvalificeringen av vägen. Lans skickar statistik till Siljan News och kriteriet för saltning är cirka 1500 ådt (Årsdygnstrafik). Enligt Trafikverkets egen statistik kommer således inte länsvägg 296 upp i de kriterier som är bestämda.

• Väg 296 Sträckan mellan Väg 301(Arvet) – Skattungbyn ligger på ca 730  ådt.
• Väg 296 sträckan Skattungbyn – E45 (Norr Orsa) ligger på ca 1140 ådt.
• Väg 301 Mellan Rättvik (Parken) – Furudal varierar mellan ca 1600 ådt – 2700 ådt.

Lans påpekar i sin information att väg 301 korta sträckan mellan Gulleråsen – Korset 296 (Arvet) har lite lägre, cirka 1200 ådt, än kravet på 1500, men påpekar att man ur trafiksäkerhetssynpunkt ska/kan inte göra uppehåll mitt på en sträcka.

Kanske dags att tänka på säkerheten även när det gäller länsväg 296, trots att den vägen inte kommer upp i de förutbestämda kriterierna gällande årsdygnstrafik. Det anser Mia Strand Nilsson och många med henne.

— Jag skiter i vilken klass den är i, jag och alla andra som åker 296:an ska inte behöva ha ont i magen när vi åker den.