Köpte skogsområde – bildar eget naturreservat

Med ett brinnande intresse för skog, djur, insekter och växter som är rödlistade, vill Tobias nu skapa ett naturreservat i den 85 hektar stora naturskog han köpt.

När man möter upp Tobias vid början av hans skog passerar man ett gammalt kalhygge. När man  parkerat bilen och går över en liten bro där en å rinner går man in i ett skogsområde som är helt orört.

— Jag har sedan långt tillbaka känt ett engagemang i skogsfrågor och bevarande av naturskog. Eberget hade jag inte haft koll på. Men jag läste en himla bra rapport från Naturskyddsföreningen, om de sista skyddsvärda skogarna i Orsa och där var Eberget med. Så när det dök upp en annons på Hemnet om ett skogsområde här, då slog jag till direkt, berättar Tobias på plats vid Eberget några mil norr om Orsa, berättar Tobias och fortsätter.

— Men redan från början hade jag kontakt med Länsstyrelsen för att berätta om min plan på ett naturreservat.

Skogen växer vilt och är gammal. Marken täcks av träd som ramlat omkull och bitvis står granarna tätt.

— Det här precis den miljö som tretåig Hackspett trivs i, det finns gott om död ved som den kan hitta mat i. När jag var här och tittade innan jag slog till fick jag se en. Och den är ju paraplyart. Det vill säga om den finns så finns andra rödlistade djur och växter, förklarar Tobias när vi går runt.

På skogsbolaget Stora Enso har man kartlagt detta och konstaterar att, när man skyddar de livsmiljöer som den tretåiga hackspetten behöver, gynnas även över 200 andra rödlistade arter som lever i samma miljöer. Detta inkluderar andra arter av hackspettar, insekter, tickor och andra organismer som är beroende av död ved.

När vi gått en liten bit in i hans skog kommer vi fram till ett parti tät granskog. Där viker Tobias försiktigt undan några grenar för att visa att det finns tretåig hackspett i hans skog. Trots att vi inte sett nån.

— De hackar upp cirklar runt träden för att dricka sav från granarna, berättar han.

Medan vi går runt stannar vi ofta till för att han ska kunna visa lite av allt som finns och växer där. När vi stannar till vid en gammal hög stubbe konstaterar han att den troligen brann för hundratals år sedan.

— Man kan se här där det brunnit, på det förkolnade växer det Kolflarnlav, som bara växer på gammal ved som brunnit, berättar han.

Men hur går det till när man bildar ett naturreservat. På den frågan svarar Lennart Bratt vid Länsstyrelsen i Dalarna.

— För oss är det mycket positivt eftersom vi nu får förhandla med en positivt inställd markägare. Proceduren för att bilda ett naturreservat är inte så omfattande tack vare det. Flaskhalsen är att kunna avsätta medel för betalning. Detta kan dra ut på tiden, särskilt med dagens krympande anslag. Finns medel för ersättning är processen möjlig att genomföra på under två år.

Men för Tobias är det som det ser ut inte det viktigaste att få till sitt naturreservat direkt.

— Som det är nu, så äger ju jag skogen, så det kommer inte att bli någon avverkning här. Så jag kan vänta in att Länsstyrelsen får in i sin budget att de köper min naturskog. När den affären väl är klar, då kan jag återanvända pengarna och köpa mer skog, berättar Tobias och ler finurligt.

Även på BirdLife Sverige uppskattar man Tobias initiativ.

— Tretåig Hackspett är alltid ett säkert kort om man vill stoppa en exploatering. Genom hans initiativ kan det till och med bli så att ett större område blir skyddat utanför hans skog, berättar Niklas Aronsson som är presskontakt på BirdLife.

När vi närmar oss vägen igen dyker det upp en liten brunaktig fågel vid sidan av oss, något som väcker Tobias intresse.

— Titta en Lavskrika, och där kommer en till. Det måste vara ett par, konstaterar Tobias, avslutningsvis. Bara för att strax därefter se en tredje som ansluter sig.