Underjordisk uppenbarelse – där andra såg betong såg han en affärsidé

Finns det outnyttjade resurser under jord och på undangömda ställen? Av något som är hårdvaluta för många men som de som sitter på resurserna vare sig har koll på eller kan sätta rätt prislapp på? Och som även kan minska belastningen på miljön? Jodå, visst finns det men det krävdes en entreprenör med rötterna i Siljansnäs för att gräva fram den skatten. Möt Johannes som såg det andra inte såg.

Normalt brukar man nog tänka gruvdrift om det pratas gömda fyndigheter under jord. Men inte den här gången även om just öppnandet av gamla gruvor är något som är populärt att undersöka just nu. Nej, det här handlar om något som berör alla på ett eller annat sätt. Om inte direkt så indirekt. För i större städer påverkas både miljö, människors dyrbara tid och blodtryck.

Vad är det då Johannes Asp med rötterna i Siljansnäs har hittat? Som gör att många kan realisera tillgångar man inte visste att man hade. Samtidigt som andra hjälps? Vi ses vid gruvan i Falun i samband med ett event gällande kapitalanskaffning som anordnas av Almi GävleDala.

— Allt började 2011 när jag flyttade hem till Sverige efter att ha jobbat utomlands ett antal år. Och eftersom jag skulle bo i Stockholm och hade bil var ett av de första problemen att hitta en garageplats. Men det gick helt enkelt inte. Det var omöjligt. Jag annonserade till och med på Blocket och erbjöd 3000 kronor. Men inte, berättar Johannes med sin porlande röst som spritter av glädje och entusiasm över företaget och idén. Och visst ska man vara stolt och glad när man knäckt koden.

Och koden han knäckt är hur man ska kunna nyttja kontraktsparkering på ett effektivare sätt så att fler får parkeringsplatser, fastighetsägare kan tjäna pengar och miljön sparas. Sen att ordet ”kontraktsparkering” kanske inte direkt dryper av sexighet spelar ingen roll när man förstår vad det är han har hittat. För under mark finns en skatt som alla tjänar på att den grävs fram. Och hur gick det till då?

— Det slutade med att jag ringde en kompis som bodde i en bostadsrättsförening. Kanske hade dom någon plats över? Jag fick sedan träffa Lennart och vi gick fysiskt ner i garaget för att se om det fanns något ledigt för koll på detta fanns det inte. Men lediga platser fanns det. Trettio procent var outhyrt. Och precis så ser det ut överallt, fortsätter Johannes och nu börjar man förstå hur affärsidéen föddes.

Trots att de röda flaggorna stod som spön i backen blev det kontraktsskrivning på plats. På ett papper rivet ur ett kollegieblock skrevs kontrakt. En vanlig nyckel i stål överlämnades och prislappen som presenterades var cirka en tredjedel av vad Johanns hade annonserat ut att han var villig att betala. Och fått noll svar på.

Så fastighetsägare sitter på enorma mängder outhyrda parkeringsplatser utan att veta om det och vet inte heller vad marknaden är beredd att betala. Samtidigt snurrar varje bil som ska parkeras i Stockholms innerstad i snitt tjugoen minuter extra varje dag bara för att hitta en parkering på gatan. Det är oerhörda mängder koldioxid och partiklar som sprids varje dag i onödan. Om bilar flyttas under jord där det finns plats kommer det att frigöras plats för annat. Träd till exempel.

— Det här en riktig win-win. Alla tjänar på detta. För man vet helt enkelt inte att trettio procent av platserna står tomma idag. Så det vi på Mobility 46 har gjort är att ta fram ett system som har koll på våra kunders parkeringsplatser, skapar kontrakt med digital underskrift och löser inpassering som att låsa upp porten med telefon till exempel, berättar han.

Något mer som Johannes och hans företag tittar på är hur man kan lösa parkeringsbehov vid nybyggnationer. För det finns krav på hur många parkeringsplatser som ska byggas i förhållande till antalet lägenheter. Ett vanligt p-tal, som talar om just det förhållandet, är 0,6, Alltså 0,6 p-platser per lägenhet. Men tänk om man kunde hyra ut en parkeringsplats på dagen till någon som jobbar i närheten samtidigt som man själv har åkt till sitt jobb. Att på ett kontrollerat sätt överboka platserna för att utnyttja både pengar och plats optimalt? För det är dyrt att bygga garage. Man får räkna med cirka en halv miljon per bilplats. Så om man bygger hundra lägenheter krävs cirka sextio platser vilket landar på trettio miljoner.

— Jag har jobbat med hedgefonder och arbitrage. Det vill säga att matcha utbud och efterfrågan och just matchningen när det gäller parkering och garage är det värsta jag sett.

Dagen i Falun handlar om att skaffa kapital till sitt företag. Och här träffas investerare och entreprenörer. Och den resan har Johannes och hans företag också gjort. Med sin bakgrund inom finansiering har han nu kunskap om hur det är att sitta på båda sidorna bordet.

Om vi ser på att skaffa kapital – vilka vägar finns det att gå?

— Jag ser tre vägar som alla har både fördelar och nackdelar. Först har vi de olika bidrag som finns och det är på ett sätt ”gratispengar” för det finns inget krav på återbetalning. Men det finns oftast krav på återrapportering och där får man se till att det inte blir för påfrestande. Vi har fått in flertalet miljoner i bidrag för utveckling av applikationer som ligger helt i linje med vår ordinära planering av mjukvaruutveckling – bidragen gjorde att vi kunde tidigarelägga utvecklingen.

— Sen har vi lån. En vanlig affärsbank kräver oftast personlig borgen och då blir det egentligen inget företagslån utan det bli ett personligt lån eftersom jag själv och inte företaget blir ansvarig. Vi har arbetat med Almi och där har vi haft väldigt klara förutsättningar från början. Amortering och räntesats är förutbestämd. Lätt att se vad det kostar.

— Till sist har vi riskkapital och det är ett kapital som investerarna vill ha tillbaka, med viss avkastning, men inte har någon rätt att få vid en viss tidpunkt likt en fallande amortering. Därav heter det risk. Går det åt h-vete och aktievärdet landar på noll så är det så. Här investerar de flesta i dig som person för att man tror på dig som entreprenör. Att du är den människan som aldrig ger dig. Som kommer att lyckas.

Hur tycker du man ska tänka när man ska göra sin första runda med riskkapitalister – är det för lätt att ge bort för stor del av företaget för att man är så sugen på att komma igång?

— Inte alls. Här borde nog fler tänka tvärt om. Många värderar sitt företag för högt och får därför inte med sig rätt investerare. Rätt personer är mycket mer värt än att man ska behålla en stor del själv. Kompetens och stöd är det viktigaste när man ska ge sig ut på en resa som kommer att vara enormt jobbig. Kanske har man ett tak på trettio procent men man skulle må bra av att släppa sextio procent till rätt folk, säger Johannes och fortsätter:

— Man måste ha koll på värdet av företaget. Lyssna med andra. Till exempel en rådgivare hos Almi. För är du helt off när du träffar investerare blir det inga pengar. Och se till att ha en prototyp och helst en kund. Det är en vetenskap att resa pengar och det ska man ha respekt för. Jag hade valt investerare som själva gjort en liknande resa.

Som du då – vad tittar du efter när folk vill pitcha sina idéer för dig?

— Passionen! Kommer den här personen att ro båten i land? Kommer något att stoppa henne eller honom. Grit eller uthållighet. Det ska lysa i ögonen. Som en hund som letar efter tryffel.

Vad gäller affärsidéer då – hur ska man tänka? Du hittade en nisch som ingen annan hade hittat.

— Inom fintech kommer det alltid att finnas tusen personer från Handels som vill utveckla nästa Klarna-app. Och vill du tävla med ett gäng arbetsnarkomaner som jobbar två dygn per dag? Nej, titta på något du kan. Eller som någon runt dig kan. En domänkunskap som gör dig unik. Vad sägs om drönare för skogsavverkning? Det kan ingen runt Stureplan men i Borlänge kan man ha koll på hur grenverken hänger. Eller om din mamma är barnmorska och är irriterad över ett journalsystem som inte fungerar. Ingen fattar det bättre än din mamma. Hitta tråkiga saker som andra inte bryr sig om. Och var vetgirig. Var intresserad av det som ingen annan gör, avslutar Johannes.

En intressant entreprenörsresa som bara börjat. Målet är att bli världens största lösning för kontraktsparkering. Precis som ett annat svenskt företag är för besöksparkering. Easypark, som de flesta av oss använder dagligen, finns nu i fyratusen städer i tjugo länder. Ett bra mål för Johannes och Mobility 46.