Siljan News logo
Annons
Företagarna har nu erkänt att rapporten innehåller fel, något som BND påpekat senaste veckorna. Nu är rapporten tillbakadragen.

Stora fel i Företagarnas rapport – nu har man dragit tillbaka den

Företagarna presenterade nyligen rapporten ”Stängda dörrar”, som pekade ut kommuner som låg lågt i inköp från det lokala näringslivet. Men stämmer siffrorna? Kan en kommun verkligen handla för noll procent från företag i den egna kommunen? Ja, enligt Företagarna. Nej, enligt de kommuner som pekas ut. 

Rapportens syfte var att belysa hur stor del av varje kommuns totala inköp som hamnar hos det lokala näringslivet. Poängen var att ge kommunerna möjlighet att förbättra sina inköpsstrategier. Men för att det ska vara meningsfullt krävs att siffrorna stämmer. Efter att Business News Dalarna har ställt frågor och själva undersökt har nu Företagarna dragit tillbaka rapporten.

Det som räknas som lokala företag är de med säte och/eller registrerat arbetsställe i kommunen. Och det är inte bara offentliga upphandlingar utan alla inköp. Som fikabröd från bageriet, blommor från blomsterhandlaren och reparationer hos lokala bilverkstaden. Man har begärt ut leverantörsreskontran från kommunerna och analyserat.

Företagarnas rapport rankade Sveriges 290 kommuner utifrån tre kriterier:

  1. Hur stor del av kommunens inköp som hamnar hos lokala företag.
  2. Hur stor del av inköpen som hamnar hos småföretag (färre än 49 anställda) i den egna kommunen.
  3. Hur stor del av inköpen som hamnar hos småföretag oavsett var i landet de finns.

Det är framför allt kriterium ett och två som intresserar både kommunerna och företagen. Självklart vill lokalt näringsliv att kommunen handlar lokalt, och samma ambition har kommunerna – även om resultaten varierar.

En viktig aspekt är att stora och små kommuner har olika förutsättningar. En liten kommun kan helt enkelt inte köpa allt lokalt, medan större kommuner ofta kan göra fler lokala inköp.

Ifrågasättande

För tre veckor sedan kontaktades Business News Dalarna av Företagarna som ville presentera rapporten. De framhöll direkt Vansbro kommun som ett exempel på låg lokal handel. Enligt Företagarnas siffror hade Vansbro kommun 0,5 procent av sina totala inköp hos det lokala näringslivet, och andelen som hamnade hos små företag med färre än 49 anställda var 0,00 procent – inte en enda krona. Frågan är: kan detta verkligen vara möjligt?

Nej, menar Marcus Kock som är kommunstyrelsens ordförande:

— Det vore ett väldigt underligt resultat, men det är svårt att svara generellt om det är rimligt för någon annan kommun. För Vansbros del är det inte rimligt, säger han och fortsätter:

— Jag är väldigt frågande till hur man har kommit fram till resultatet, det kan inte stämma. Så vitt jag vet har Företagarna inte haft någon kontakt med kommunen kring resultatet av undersökningen.

Annons
Kommunalråd Marcus Kock. Foto: Manda Nahlbom Magnusson

Företagarna menade dock att visst är rimligt när frågan ställdes till Magnus Johansson som är ansvarig för rapporten:

— Som framgår av rapporten skiljer sig siffrorna markant mellan Sveriges olika kommuner. Det är högst anmärkningsvärt att det ens går att ha så låga siffror i vissa kommuner, säger Magnus Johansson, ansvarig för rapporten hos Företagarna och fortsätter:

— Det är ett fåtal kommuner som vänt sig till oss med frågor om vår metod och de beräkningar som skett (de som ligger i botten, inte helt förvånande). Vår hållning är att vi då ber kommunen göra en egen beräkning på det underlag som de lämnats ut till bolaget som begärt in samtliga data från kommunernas leverantörsreskontra så att vi kan göra en jämförelse. Ingen av kommunerna har återkommit.

Det här är anmärkningsvärt, men är det också orimligt? Kommuner som har låga nivåer eller till och med noll procent av lokala inköp kan kontrolleras enkelt genom att begära ut leverantörsreskontran. Det blir svart eller vitt – antingen är det noll eller inte. Och det har Business News Dalarna gjort inte bara för Vansbro utan även för andra kommuner i länet. Och i fler dealar av landet där det finns kommuner som uppges ha noll procent i lokala inköp. Samtliga kommuner som BND talat med anser att det är omöjligt att lägga alla sina inköp utanför den egna kommunen, även om man skulle vilja begå det näringspolitiska självmordet av någon anledning.

Borlänge och Falun – två jämförbara kommuner men med helt olika siffror

Även i länets större kommuner Borlänge och Falun, som båda ingår i det gemensamma upphandlingscentret som handhar upphandlingen för sju av länets kommuner, stack siffror ut som konstiga. Borlänge redovisade 5,5 procent lokala inköp, medan Falun visade 36,5 procent, trots att kommunerna är grannar och i stort sett lika stora.

Per Sjölander, näringslivs- och kommunikationschef i Borlänge begrundar siffrorna och säger:

— Rent instinktivt kände jag att herregud vad har de mätt? Jag vet ju vilka investeringar vi gjort. Alla kan göra fel men det är otroligt tråkigt att man inte kontrollerar.

Pers Sjölander är kommunikations- och näringslivschef i Borlänge. Foto: Thomas Agneteg

— Vi tror på att få till alla värdekedjor och det jobbar vi hela tiden för. Så när Företagarna släpper siffror måste de vara väldigt säkra på att det är rätt. Attityden att peka finger åt kommuner är inte framåtlutad. Det här är anmärkningsvärt och beklämmande för att komma från en seriös organisation, avslutar Per Sjölander.

Även i Leksand ställdes frågor

Ekonomichefen i Leksand, Ann-Charlotte Zackrisson var förundrad över sin kommuns resultat men vill även förklara komplexiteten i att ta fram en rapport på det här viset. Att det finns fler utmaningar än att bara leverera siffror som stämmer.

— Förutsättningarna att göra lokala inköp ser olika ut. Vissa kommuner har en näringslivsstruktur som möjliggör lokala inköp, medan andra kommuner kanske domineras av branscher och verksamheter där kommunens efterfrågan är väldigt begränsad, berättar hon och fortsätter:

— Vi välkomnar jämförelser och lärande, men ser inget värde i att jämföra inköp mellan kommuner utifrån postnummer. Leksand har ett regionalt perspektiv på upphandlingar – att rikta inköpen enbart till den egna kommunen gynnar varken Dalarnas näringsliv, konkurrenskraft eller försörjningsberedskap.

Annons
Ann-Charlotte Zackrisson är ekonomichef i Leksands kommun. Foto: Privat

För Dalarnas del tog Upphandlingsdialog Dalarna fram en skuggrapport för samtliga kommuner i länet. Man använde samma metod som Företagarna och resultaten visade helt andra siffror. Bland annat gick Borlänge från 5,5 till 57 procent och Leksand från 8,7 procent till 39,2 procent.

Vad säger och gör Företagarna nu?

Företagarna har mejlat sina lokalföreningar med uppmaning att inte använda rapporten, den har tagits bort från hemsidan och det har rensats ordentligt. Varje länk som tidigare pekade mot rapporten är nu tomma. Debattartiklar har avpublicerats. Nu ska man kontakta politiker och kommuner.  Företagarnas vd Magnus Demervall har erbjudits att kommentera men låter hälsa via Företagarnas presskontakt:

”Underlaget för rapporten kommer från en leverantör specialiserad på kommunala inköp. Vi har nåtts av information om att siffrorna inte verkar stämma varpå vi inledde en granskning av materialet. Den bilden har nu blivit bekräftad. Vi ber självfallet om ursäkt för det inträffade.”

Sammanfattning och jämförelse av siffror

Vad gäller skillnaderna mellan de två olika rapporterna så skiljer resultaten åt båda håll. Vissa kommuner får en högre siffra och andra en lägre. Hos vissa skiljer det lite. Hos andra uppseendemässigt mycket. Om en kommun i slutändan har 20 eller 25 procent är inget man förväntas reagera på. Noll procent däremot måste ha väckt frågor. Varför ställdes de inte?

Här redovisar vi en sammanställning av båda rapporterna.

De blå kolumnerna är siffror framtagna av företaget Publicinsight på uppdrag av Upphandlingsdialog Dalarna. De orangea är Företagarnas siffror.

Övre bilden visar kommunernas totala inköp i av det lokala näringslivet. Den undre visar kommunernas inköp av företag i den egna kommunen med färre än 49 anställda. Det som Företagarna klassar som småföretag.

Annons