Socialt företag för döva stoppades – statliga Samhall tog uppdraget

Ett socialt företag som enbart anställer döva personer uteslöts från Region Dalarnas upphandling – trots att den var reserverad för sociala företag. I stället gick uppdraget till ett statligt bolag. Nu ifrågasätts både kraven och definitionen av vad ett socialt företag är.

Dalahänder är ett socialt företag med bas i Leksand. Sedan starten 2012 har verksamheten haft ett tydligt uppdrag: att få fler människor i arbete. I dag har företaget 20 anställda – samtliga döva – och teckenspråk är arbetsspråket.

Upphandlingen som skulle skapa fler jobb

Mot den bakgrunden svarade Dalahänder på en upphandling som Region Dalarna gick ut med och som var riktad specifikt till sociala företag. Uppdraget gällde rengöring och rekonditionering av återlämnade hjälpmedel – ett arbetsmoment Dalahänder har lång erfarenhet av. Förhoppningen var att upphandlingen skulle möjliggöra 4–5 nyanställningar.

Frågor som nu ställs är:

*Vilka kriterier ska, enligt Region Dalarna, uppfyllas för att vara ett socialt företag och därmed vara kvalificerade för att vara med i upphandlingen?

*Är det rimligt att ställa krav som inget företag, som enligt Region Dalarnas kriterier uppfyller kraven för socialt företagande, i Dalarna förutom ett kan uppfylla när upphandlingen är riktad till just sociala företag?

*Har kravet på konkurrens uppfyllts när bara ett statligt ägt företag anses kunna vara aktuellt för uppdraget?

I upphandlingsunderlaget skrev Region Dalarna:
”Upphandlingen avser tilldela ett reserverat kontrakt för sociala företag i syfte att underlätta för människor med funktionsnedsättning eller andra behov att kunna återgå till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Detta anses vara naturlig utifrån Hjälpmedel Dalarnas länsövergripande uppdrag och stora samhällsansvar.”

Kraven som fällde anbudet

Men när tilldelningsbeslutet kom stod det klart att Dalahänder diskvalificerats. Två företag deltog i upphandlingen – och efter beslutet återstod bara ett.

Som i alla upphandlingar ställdes krav. Ett av dem var att uppdraget skulle utföras i egna lokaler, belägna högst 25 kilometer från Ingarvet i Falun, där Region Dalarna har verksamheten. För att möta kravet var Dalahänder beredda att etablera verksamhet i Borlänge.

Ett annat krav återfanns i dokumentet ”Administrativa föreskrifter”, under punkten ”Teknisk förmåga och kapacitet”. Där anges:
”Leverantören ska ha erfarenhet från uppdrag av likvärdig art, volym och omfattning. Uppdragen ska ha utförts med Godkänd kvalitet.”

Dalahänder uppfyllde kravet på erfarenhet – men inte enligt Region Dalarnas tolkning av volym och omfattning. Regionen menade att erfarenheten måste komma från ett och samma uppdrag, inte från flera uppdrag av samma typ.

Detta trots att Dalahänder dagligen utför samma sorts arbete, men i mindre uppdrag. Samtidigt finns det inget annat nu aktivt socialt företag i Dalarna som har haft ett uppdrag av den storlek som Region Dalarna efterfrågade. Ett tidigare företag, Koopus i Hedemora, gick i konkurs efter att ha konkurrerats ut av en annan statlig verksamhet. Den gången vann Kriminalvården upphandlingen. De hade varit det enda som eventuellt klarat kravet.

”Den riktade upphandlingen blir verkningslös”

— Det här är ett stort uppdrag för oss men inget som vi skulle gå omkull för att vi tar åt oss för då skulle jag aldrig göra det. Det kommer att röra sig om mellan 20–25 procent av vår verksamhet, berättar Gunnar Hårdén, verksamhetsledare hos Dalahänder, och fortsätter:

— Vi fick hör att det var roligt att vi skickat in ansökan men att vi inte uppfyller kriteriet trots att vi arbetar dagligen med samma saker. Men det finns ingen annan som har haft ett sådant stort uppdrag. Så i det här läget blir den riktade upphandlingen verkningslös och man hade lika gärna kunnat öppna för alla företag.

Trots erfarenhet och relevanta referenser räckte det alltså inte. Därtill var Dalahänders anbud billigare än konkurrentens.

Gunnar Hårdén är verksamhetsledare hos Dalahahänder och är mycket kritisk till hur upphandlingen har gått till.

Vem räknas egentligen som ett socialt företag?

Men det finns ytterligare en aspekt som väcker frågor: hur Region Dalarna definierar vad ett socialt företag är. För att vara ett socialt företag var ett måste för att få vara med i upphandlingen.

Tillväxtverket är tydliga i sin definition av arbetsintegrerande sociala företag, ASF. För att räknas som ett sådant ska företaget uppfylla vissa kriterier bland annat: ha som ändamål att integrera människor i arbetsliv och samhälle, bedriva näringsverksamhet, återinvestera huvuddelen av vinsten i verksamheten samt vara organisatoriskt fristående från offentlig sektor.

Det sistnämnda kriteriet aktualiserar frågan om Samhall – som är helägt av staten och styrt av regeringen genom ägaranvisningar – ska räknas in.  Enligt Region Dalarnas definition är Samhall godkända.

När konkurrensen försvinner

Redan idag, fredag den 9 januari, löper spärrtiden ut, vilket innebär att det därefter är för sent att överklaga tilldelningsbeslutet. Däremot har Region Dalarna möjlighet att avbryta upphandlingen.

Enligt Upphandlingsmyndigheten kan en upphandling avbrytas om det finns sakliga skäl. Domstol har tidigare slagit fast att bristande konkurrens kan vara ett sådant skäl. I det här fallet återstår nu bara en aktör.

Region Dalarna svarar på kritiken

Business News Dalarna har varit i kontakt med Region Dalarna för att få svar på frågor. Ställföreträdande upphandlingschef Gustav Thörn svarar följande via mejl:

”Se nedan för svar på några av dina frågor. Eftersom spärrtid fortfarande föreligger så, lämnar vi inte ytterligare kommentarer i detta skede”

1: Hur kommer det sig att ni riktade upphandlingen till sociala företag?

Beslut taget av Hjälpmedelsnämnden under 2024.

2: Hur definierar ni ett socialt företag?

¨Såsom det står i handlingarna: företagets huvudsakliga syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom måste minst 30 procent av de sysselsatta vara från dessa grupper”

 3: Om ni har en annan definition än Tillväxtverket – hur har ni då kommit fram till den?

Inget svar

4: Vilka sociala företag i Dalarna kan möta de krav ni har i dokumentet Adminstriva föreskrifter
under punkten Teknisk förmåga och kapacitet 1.4.3?
”Likvärdig art, volym och omfattning” blir här en avgörande skrivning då det var den punkten som avgjorde upphandlingen.

Inget svar

5: Om ovanstående skrivning ska kvarstå – hur ska då någon annan aktör än Samhall
kunna komma in?

Inget svar

6: Nu blev det ingen konkurrens eftersom ni bara godkände ett företag (Samhall) – hur ser ni på det?

Inget svar

7: Enligt Upphandlingsmyndigheten kan en upphandling avbrytas om det finns sakliga skäl. Domstol har tidigare slagit fast att bristande konkurrens kan vara ett sådant skäl.
I det här fallet återstår nu bara en aktör. Är det aktuellt att göra om upphandlingen då konkurrens saknas?

Inget svar

 8: Hur vanligt är det att man skickar ett tilldelningsbeslut i anslutning till jul- och nyårshelger då det bara finns åtta arbetsdagar mellan beslut och spärrtidens slut?

Inget svar

Region Dalarna har getts möjlighet att komplettera sina svar efter spärrtidens slut.