SD vill se nytt elprisområde – Älvdalen drabbas idag

När Svenska kraftnät fastställde indelningen av Sveriges elområden utgick myndigheten från de så kallade elmidjorna. I samband med detta placerades större delen av Älvdalens kommun i elområde tre – en indelning som väckt kritik.

Älvdalen producerar årligen över 1 TWh el, men förbrukar endast omkring 168 500 MWh. Trots detta förs det lokala elöverskottet till södra Sverige, där elpriserna är högre. Även Orsa kommun, som producerar betydligt mindre el, lämnar ett överskott till samma region.

De nordligaste delarna av Älvdalen, samt Orsa och Mora, är anslutna till Härjedalens elnät och tillhör därför elområde två. Övriga delar av Älvdalen och Orsa är dock placerade i elområde tre – en geografisk gränsdragning som flera aktörer nu ifrågasätter.

Tobias Andersson (SD) är riksdagsledamot och näringsutskottets ordförande, och väl insatt i frågan.

– Svenska kraftnät har varit misskött och vi har medverkat till att byta generaldirektören där, säger Tobias.

Det var i maj som Per Eckemark utsågs till ny generaldirektör efter Lotta Medelius-Bredhe, som tidigare meddelat att hon inte önskade förlängning av sin anställning.

– Svenska kraftnät har fått ett nytt uppdrag att titta på elprisområden. Vi i SD vill ha ett gemensamt elprisområde för hela landet.

De midjor med tekniska och fysiska utmaningar som försvårar ett gemensamt elprisområde vill Tobias att Svenska kraftnät ska bygga bort.

– Näten är underinvesterade och Svenska kraftnät har fått ett nytt uppdrag att titta på det.

Tobias Andersson vill också att de kommuner som bidrar till elförsörjningen – genom både vattenkraft och vindkraft – ska få ett mervärde av det.

– Där vill vi att fastighetsavgifterna för vatten- och vindkraftsanläggningar ska stanna i kommunerna.

– Det är en fråga som vi driver som parti, men ännu inte fått gehör för.

Idag finns det bygdemedel som avsätts från vattenkraften, men det handlar om väldigt små belopp.

– Just nu har vi låga elpriser och vid många tillfällen också minuspriser.

– En utmaning med de låga elpriserna är att elen produceras med underskott. Ska vi ha mer kraftproduktion krävs mer konsumtion. För det krävs mer effekt och då krävs mer baskraft och mer nät, konstaterar Tobias Andersson.

– Det är så vi kan nyttja den el vi producerar.

Det innebär bättre nät, men också satsningar på baskraft – dit vattenkraft och kärnkraft hör. Dit hör också pumpkraft. Det är just ett pumpkraftverk som finns med i Fortums planer för Trängslet, där en investering på fem miljarder kan bli aktuell.

Det är en investering som Älvdalens kommun i nuläget säger nej till. Det då ingreppet i området blir väldigt stort, och i en kommun som redan bidrar väldigt mycket till Sveriges elförsörjning ses inte den satsningen som positiv. Ska kommunen ändra uppfattning krävs att den kompenseras på ett bättre sätt än vid tidigare utbyggnader av kraftverken.