Landsbygdsministern besökte Leksands knäckebröd
Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) besökte på tisdagen bageriet i Häradsbygden utanför Leksand för att se bakprocessen och diskutera livsmedelsproduktion och beredskap. Leksands knäckebröds vd Peter Joon passade även på att fråga om regler för HVO100-diesel.
Yrkesmässiga jordbrukare kan få återbetalning av den skatt som de har betalat för vanlig diesel som har förbrukats i arbetsfordon som traktorer och tröskor.
Återbetalningsbeloppet ligger på 3,7 kronor per liter. Men för det dyrare dieselalternativet HVO100, som marknadsförs som fossilfritt och mer miljövänligt, går det inte att hämta hem någon ersättning eftersom HVO100-dieseln redan är skattebefriad.
— Vi tycker att det är väldigt kontraproduktivt, vi tycker att det ska vara ett teknikoberoende bidragssystem till bönderna så att vi får ett lägre koldioxidavtryck för de råvaror vi köper in, säger Peter Joon, vd på Leksands knäckebröd.
Han får svar direkt från landsbygdsministern Peter Kullgren:
— Jag är ganska säker på att vi kommer att komma dit, så att vi får ett helt teknikneutralt avdrag. Vi har gjort utredningar men inte fått fram något annat stödsätt som vi enkelt kan byta till med de lagar och regler som finns, säger Kullgren (KD) och fortsätter:
— Det här skatteavdraget stödjer primärproduktionen med 2,5 miljarder och vi behöver hitta ett annat sätt som är lika träffsäkert. Men jag är som sagt ganska säker på att det kommer.
Så bakas brödet
Under en rundvandring visar Peter Joon upp produktionskedjan från råg till färdiga paket. De automatiska degrummen var de modernaste i norra Europa på den tiden de byggdes, och degen som blir över när de runda kakorna stansas ut återanvänds till nya degsatser.
Det krävs förvånansvärt få människor för att övervaka själva gräddningsprocessen och när de färdiga bröden ska skäras upp och paketeras är noggrannheten viktig.
— I Sverige får det hellre vara för mycket bröd i paketen, men absolut inte för lite. Fast för brödet vi exporterar måste paketstorleken följas med en felmarginal på fyra procent. Skickar vi iväg mer bröd än så utan att deklarera blir det smuggling, berättar Peter Joon för ministerns delegation.
Det mänskliga ögat får hjälp med kvalitetskontrollen av kameror som känner igen brödskivor som är trasiga eller inte tillräckligt runda. Här går det även att använda AI, berättar Peter Joon utan att avslöja detaljerna.
I den allra nyaste paketeringsdelen råder det fotoförbud för att företagshemligheterna inte ska läcka ut. Den maskinparken har byggts upp från grunden med ett visst mått av kreativt tänkande.
— Ostar säljs ju också som runda eller tårtbitsformade, så vissa av de här maskinerna är ostpaketeringsmaskiner som har byggts om, visar Peter Joon.
Hårt bröd tål att lagras
Innanför bageributiken och andrahandssorteringen som kunderna får tillgång till kan man skymta några av lagerhyllorna där det färdiga brödet förvaras.
Hur länge skulle brödet här räcka ifall ugnarna stannade?
— Åtminstone i fyra veckor, plus att grossisterna har två veckors konsumtion på lager och så räcker brödet i butikerna i ytterligare en vecka, höftar vd:n Peter Joon fram.
— Sju veckors knäckebrödsberedskap, summerar landsbygdsministern Peter Kullgren (KD), vars ansiktsuttryck inte avslöjar om det är imponerande mycket eller överraskande lite.
Landsbygdsministerns dalaturné innehöll flera stopp inom det så kallade “andra steget” i livsmedelskedjan, alltså där råvarorna förädlas till en ätbar produkt. Spendrups och Siljans chark var två andra hållpunkter, och så avslutade han dagen med att träffa bönder på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik.
Ett av ministerns mål med företagsbesöken är just att belysa vikten av inhemsk livsmedelsproduktion och beredskap.
— Vi måste ju producera mer mat i Sverige. Vi producerar för lite av det vi äter och fler börjar få upp ögonen för det. Dels efter de senaste årens geopolitiska läge, men också efter skördar som har torkat eller regnat bort. Det är viktigt att vi höjer lägstanivån, säger landsbygdsministern Peter Kullgren (KD).