Här besöker ministern Dalarna – många ämnen på agendan

En höstdag när Dalarna visade sig från sin bästa sida besökte bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa länet. På programmet stod möten med några av regionens mest exportintensiva företag – och samtal om hur svensk export kan växa ännu starkare.

Solen glittrade över Siljan och lönnarna brann i rött och guld när Benjamin Dousa steg ur bilen vid Korstäppans Herrgård i Leksand. Över en lunch mötte han lokala företagare för att prata om exportens möjligheter och utmaningar – i en kommun som, med sina 16 000 invånare, hör till landets mest exportintensiva.

Leksands företag exporterar varor till ett värde av närmare 3,8 miljarder kronor varje år, och Dalarna som helhet ligger på nionde plats i landet när det gäller varuexport per invånare. Dousas besök började i Leksand innan resan gick vidare till Ludvika och Borlänge.

Under sitt besök i Leksand satte sig ministern i en soffa på Korstäppan för en intervju med Business News Dalarna. Samtalet kretsade kring export, konjunktur och företagsklimat.

På frågan om vad Dalarnas exporterande företag ska tänka på för att hantera den rådande konjunkturen och stärka positionerna inför framtiden, svarade han:

– Jag tänker att det finns flera delar. Dels att man ser till att ha tåliga leverantörskedjor men även att inte lägga alla ägg i samma korg.

Hur ska då företag som ännu inte exporterar men funderar på det tänka?

– Det gäller att våga ta klivet. För ser man sig som bäst i Dalarna så är man även garanterat bland de bästa i Sverige. Och är man bland de bästa i Sverige så är man även bland de bättre i världen. Så våga.

– Sen har vi bra stödsystem som man kan ta hjälp av. Till exempel Business Sweden.

När det gäller vad regeringen kan göra för att skapa bättre förutsättningar för export, betonade han vikten av långsiktiga spelregler.

– Det gäller att ge förutsättningar för ett bra näringslivsklimat. Och då tänker jag till exempel på förenklingar av regleringar. Men även att vi ska ha ett skatteklimat som gynnar de som kämpar. Det vi gjort hittills är att se över 3:12-reglerna för de som äger aktiebolag. Vi behöver även energisystem som räcker till. Och så den viktiga frågan om kompetensförsörjning.

En fråga som ofta återkommer bland mindre och växande företag handlar om finansiering – att få kontakt med en bank som förstår den lokala verkligheten. Många menar att det blivit svårare att få lån eller ens öppna företagskonto när beslut fattas långt bort från bygden och bankkontoren blir färre. Hur kan man komma till rätta med det hindret?

– Vi har en nära dialog med bankerna idag. Men det vi ser är att bankerna går mot en centralisering. Man tar bort lokala kreditbedömningar vilket kan försvåra. Jag ser gärna en mer decentraliserad struktur.

– Det kan skilja att driva företag inte bara mellan olika delar i landet utan även mellan Leksand, Borlänge och Ludvika. Och då är det viktigt att man vet hur det fungerar lokalt.

– Sen pratas det om en bankskatt. Och jag tror många tänker att bankerna kan man väl beskatta men den skatten kommer att vältras över på kunden.

Som avslutning fick han frågan om vilket medskick han vill ge till företag från Dalarna som kämpar i lågkonjunkturen.

– Att fortsätta våga. Det blir lugnare i USA. Vi ser fler frihandelsavtal komma. Jag tror det börjar vända nu.

Vid lunchbordet på Korstäppan var stämningen öppen och samtalen livliga. Runt bordet satt företagsledare, politiker och tjänstepersoner – många med egna erfarenheter av en svajig konjunktur och ett föränderligt världsläge.

Flera av deltagarna delade med sig av sina reflektioner om nuläget. Några kunde skönja en försiktig ljusning, medan andra fortfarande såg en mer avvaktande marknad. Det fanns en samsyn kring att osäkerheten i omvärlden påverkar mer än själva köpkraften. Konsumenterna har pengar igen, men tvekar.

Det ger större avtryck när Trump hotar med att ta över Grönland än att det ska saknas pengar. Det är osäkerheten som sätter käppar i hjulen.

Dousa tog även upp att Sveriges export till USA har minskat med omkring åtta miljarder under senare tid, mycket till följd av tullar. Samtidigt har exporten till Saudiarabien ökat med nästan lika mycket, vilket gjort att nettosiffran i stort sett står sig. Men att det krävs en stabilitet för att företag ska våga satsa. Och den ser han komma.