Här är årets resultat – så mår näringslivsklimatet i din kommun

Stora kommuner i botten och små i toppen. Vissa fortsätter sin framgångssaga, andra verkar ha peakat och är nu på väg ner medan några ligger långt ner och skvalpar år efter år. Vad är det vi pratar om? Jo, Svenskt Näringslivs ranking över näringslivsklimatet i landets alla kommuner. Hur har det gått får din kommun? Här kommer svaret.

Ett tydligt hösttecken är att listan över hur landets alla kommuner rankas utifrån hur näringslivsklimatet mår publiceras. Det är Svenskt Näringsliv som sedan 2001 rankar kommunerna utifrån olika kriterier. Enkätsvar från företag i kommunerna viktas högt. Och då speciellt mjuka frågor som service och bemötande.

Guldläge Ludvika – klättrar 102 placeringar

När vi ser på kommunerna i Dalarna så är det flera som sticker ut av olika anledningar. Det rör sig om stora förbättringar, tapp som är oroväckande samt ett status quo som verkar svårt att bryta. Till den senare kategorin hör länets största kommuner Falun och Borlänge som båda under en längre tid parkerat långt ner på listan och Falun gör sitt sämsta resultat på över tjugo år. Men vi börjar med det positiva. Guldläget i Ludvika pratas det om. Och mer lär det pratas efter idag.

— Ludvika klättrar 102 placeringar och det efter att man förra året ökade med 42. Och när man går in i fakta bakom siffrorna så ser man att det är mjuka frågor som service och bemötande som verkligen slår igenom, berättar Victor Ericsson som är Regionchef på Svenskt Näringsliv till Business News Dalarna.

Enligt Victor är det ett brett arbete som ligger bakom Det är inte bara ett näringslivskontor eller ett kommunalråd som är anledningen. Det är hela kommunen och en viktig funktion där är till exempel bygglovshandläggare.

— Här har man skapat ett samarbete mellan kommunen, företagarorganisation och de stora bolagen. Och visa av erfarenhet vet man nu att det inte går att luta sig tillbaka och förlita sig på Hitachi. Alla företag måste med. Och så har vi de självklara sakerna. Som till exempel skolan. Ska företagarna må bra så ska allt runt omkring fungera, fortsätter Victor.

Små kommuner visar styrka

Att det är bra drag i den södra delen där Ludvika och grannen Smedjebacken ligger råder det inga tvivel om. Men normalt skulle man tro att den mindre kommunen Smedjebacken skulle rida på Ludvikas våg. Men här gjorde Smedjebacken resan först. Ett tag var man sämst i Sverige. Nu går man ständigt uppåt. Tretton platser i år är bra med tanke på den extrema ökningen tidigare.

— Det är verkligen imponerande det jobb som Smedjebacken både gjort och fortsätter göra, säger Victor.

En kommun som Victor jämför med Smedjebacken är Orsa. Man ligger i toppen i Dalarna även om man tappar några placeringar i år. Där har man också gjort ett ordentligt jobb och ligger nu stabilt i toppen.

Älvdalen, som fallit som en sten senaste fem åren, verkar ha bromsat och vänt utvecklingen. Trots att man fortfarande är näst sämst i länet har man plockat tjugofem placeringar.

Vansbro bäst i Dalarna

Och längst upp i toppen i Dalarna hittar vi även en annan liten kommun – Vansbro.

— Vansbro backade lite i fjol men tar igen det i år och det är en signal om att man har koll. Och det är kul att man visar att det går för en liten kommun på landsbygden att bygga upp ett mycket bra näringslivsklimat, berättar Victor.

Som i Ludvika finns det ett stort och ganska dominerande företag på orten och i Vansbro är det Lyko. Men finns där även en fara? När Rickard Lyko intervjuades i BND förra veckan hintade han om att det inte är Lyko som först kommer att få problem med att hitta personal om det inte byggs så att folk kan flytta till kommunen. Han menade att det först kommer att slå mot kommunen själva och mot andra företag när invånarna väljer att jobba hos Lyko.

— Det ligger inte bara på Vansbro kommun när det gäller att bygga utan även på Länsstyrelsen. Det gäller att attityden är till fördel till företagens vilja att både etablera och växa på orten, säger han.

När trenden vänder nedåt

Om vi nu tittat på positiva trender så finns det även negativa. Gagnef tappar mest och för Rättvik lyser det en röd varningslampa.

— I Rättviks fall är det en allvarlig signal. Kanske inte dags för krismöten men att verkligen ta det på allvar och ställa frågan om vad som hänt. ”Rättviksmodellen” har tagits efter av hela Sverige men det gäller att förstå att man ständigt är i förändring. Och att det inte är arbete i projektform, säger Victor och fortsätter:

— Gagnef är känt som en företagarkommun men här har det varit turbulent i sakpolitiska frågor. Som till exempel vindkraftsfrågan. Här lär man titta noga på om minskningen är en trend eller tillfälligt missnöje.

Falun och Borlänge fast i botten

De två i särklass största kommunerna är Falun och Borlänge. Och de ligger båda parkerade under 200-strecket och är tredje sämst samt sämst i Dalarna. Och ingen av kommunerna visar några större förändringar till det bättre. Borlänge knappar in några placeringar men placerar sig ändå sist av länets femton kommuner. För tjugo år sedan låg Borlänge på plats fyrtiofem. Senaste fem åren har man pendlat mellan plats 251 och 235.

För Falun så är årets placering den sämsta på många år. Man får gå tillbaka till 2003, alltså tjugotvå år, för att hitta ett sämre år. Och ser man till utvecklingen över tid så backar Falun konstant senaste fem åren.

Klart är att länets två största kommuner båda har utmaningar när det gäller näringslivsklimatet.

”Det gäller att vilja – på riktigt”

Victor efterlyser även bättre samarbete mellan kommuner. Att titta på de positiva sakerna grannen gör och kopiera. Hur arbetar andra kommuner med stora industrier? Han vill se mer att man krokar arm än att man blir lite nöjd när grannkommunen backar.

— Service bemötande och dialog är oerhört viktiga delar. Och man måste verkligen visa på riktigt att man vill prioritera det. På riktigt! Och det gäller alla delar i en kommun. Inte bara näringslivskontoret.

— Det är tydligt att där man lyckas skapa en positiv trend så skapas momentum. Det gäller att förmedla positiv energi och glädje. Att lyfta sina medarbetare. För annars riskerar man att få motsatsen – en tystandkultur där ingen vågar testa saker, avslutar Victor.